Det krävs högre anslag och snabbare beslut om ny infrastruktur

DEBATT. De politiska finansieringssystemen måste förändras för att klara de investeringar som landet behöver. Sveriges Handelskamrar från norr till söder efterfrågar ett helhetstänk.

Foto:Pontus Stenberg/TT

Sveriges infrastruktur är i stort behov av såväl nyinvesteringar som upprustning. Många års undermåligt underhåll och otillräckliga investeringar har bäddat för situationen vi befinner oss i, med stora, viktiga och kostsamma behov runt om i landet.

I förslaget om inriktning för kommande nationell plan för infrastruktur, som Trafikverket nu lagt på bordet, framgår att det saknas investeringsutrymme för flera decennier framåt. Som företrädare för det regionala näringslivet ser vi allvarligt på läget, som riskerar skada förutsättningarna för företagens framsteg och tillväxt, och därigenom Sveriges framtida utveckling. I förlängningen riskerar vi svenska arbetstillfällen, konkurrenskraft samt långsammare klimatomställning.

Det som behövs nu är offensiva satsningar på infrastruktur för att Sverige ska ha ett rikt näringsliv och vara attraktivt för nyetableringar även i framtiden. Ny och modern infrastruktur är väsentligt för att företagen ska kunna fortsätta växa, exporten gå framåt och människor ska kunna resa på ett enkelt och effektivt sätt mellan hem och arbete. 

Vid sidan om dessa nyinvesteringar måste vi även vårda den infrastruktur som vi redan har. Här fordras en kraftfull satsning på upprustning av befintlig väg och järnväg. Redan i dag är viktiga leder, vägar och spår fyllda till bristningsgränsen och har för länge sedan uppnått sin fulla kapacitet.

Sveriges Handelskamrar från norr till söder efterfrågar ett helhetstänk i de satsningar som planeras. Genom att skapa längre stråk och binda samman infrastrukturen – se och planera Sverige som en helhet – ökar vi hela landets tillgänglighet. Bättre resor inom landet underlättar även resor utanför gränserna. Med bättre och effektivare anknytningar till våra grannländer stärker vi svenska företags förutsättningar att verka i en allt mer globaliserad värld.

För att klara dessa påkallade investeringar och upprustningar behöver dagens politiska planerings- och finansieringssystem förändras. För närvarande tar det ofta årtionden från idé till byggstart – det är alldeles för lång tid. Vår bedömning är att det krävs högre anslag de kommande åren än de som nu är föreslagna, annars är det inte möjligt att möta de akuta behoven av investeringar och underhåll. 

Därtill måste finansieringen av ny infrastruktur ses över. För att skapa nödvändigt investeringsutrymme behövs andra finansieringslösningar än statliga anslag. Det handlar om att öppna möjligheter för privat investeringskapital samt att utreda olika former av upplåning. Sveriges Handelskamrar ser båda alternativen som intressanta med tanke dels på de trängande behoven, dels på Sveriges goda finansiella situation.

Inom ramen för upprustningen av transportsystemet är det också viktigt att de projekt som beslutats politiskt finansieras direkt, det vill säga att pengar sätts av från början. I dagens läge finansieras inte alltid projekten fullt ut, utan en del lämnas olösta och skjuts på framtiden. Genom direkt finansiering undviker vi förseningar och får en snabbare byggtakt.

Ska Sveriges näringsliv fortsatt vara attraktivt, konkurrenskraftigt och tillväxtskapande måste nödvändiga nyinvesteringar göras i landets infrastruktur. På det sättet säkrar vi Sveriges långsiktiga och hållbara välstånd.

Pia Carlgren, vd 

Östsvenska Handelskammaren

Oliver Dogo, vd

Handelskammaren Mittsverige

Jenny Emerén, vd

Handelskammaren Mälardalen

Andreas Garp, vd

Mellansvenska Handelskammaren

Andreas Hatzigeorgiou, vd

Stockholms Handelskammare

Anders Hjalmarsson, vd 

Västerbottens Handelskammare

Frida Johansson, vd

Handelskammaren Värmland

Stephan Müchler, vd

Sydsvenska Industri- och handelskammaren

Linda Nilsson, vd

Norrbottens Handelskammare

Johan Trouvé, vd

Västsvenska Handelskammaren

Helena Zar Vallin, vd

Handelskammaren Jönköpings län

 


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från EllevioAnnons

Unikt koncept ska säkra laddningen i Stockholm

Tv: Johan Lindehag, vd på Ellevio. Foto: Unn Tiba/Ellevio 
T.h. Foto: Mats Egeberg/Mostphotos
Tv: Johan Lindehag, vd på Ellevio. Foto: Unn Tiba/Ellevio T.h. Foto: Mats Egeberg/Mostphotos

Stockholm vill vara världsledande kring elektrifieringen av transporter. Inom bara några år ska tusentals nya laddplatser installeras. Samtidigt kommer ständiga larmrapporter om trängsel och kapacitetsbrist i elnäten. Vad är lösningen? Ellevio tror sig ha hittat det vinnande konceptet.

Tillväxttakten av elbilar i Sverige är enorm. År 2025 förväntas elbilar står för 50 procent av nybilsförsäljningen och till 2030 kommer det att finnas ungefär 2,5 miljon laddbara fordon i Sverige. Omställningen till en fordonsflotta som inte är fossilberoende är ett av de allra viktigaste områdena för att Sverige ska kunna klara av att nå sina klimatmål till 2045. Men var ska man ladda – och räcker elen till? På Ellevio, som äger elnätet i Stockholm, jobbar man intensivt för att hitta lösningar.

– Politiker, kommuner, infrastrukturägare, energibolag och elbilstillverkare måste dra åt samma håll och samarbeta på olika sätt, säger Johan Lindehag, vd på Ellevio. 

4 000 nya laddpunkter

För ett drygt år sedan lanserade Ellevio sitt koncept Smart Laddinfra, som går ut på att proaktivt identifiera, planera och paketera kostnadseffektiva etableringar av laddgator. Sedan dess har ett 20-tal laddgator byggts i Stockholm, med totalt cirka 300 laddpunkter. Fram till och med 2022 ska antalet öka kraftigt, enligt Stockholms Stads målbild – då ska det finnas 4000 publika laddpunkter. 

–  Det blir tufft, men är absolut möjligt. Vi bidrar på de sätt vi kan, säger Johan Lindehag.

– Vi ska komma ihåg att vi är mitt i en pandemi som haft stor påverkan på både laddning och olika aktörers vilja att satsa. Många har valt att avvakta, men vi tror att det kommer ta fart under 2021, säger Johan Lindehag.

Smart abonnemang

Men räcker elen verkligen till? Under de senaste åren har kapacitetsbrist i elnäten blivit ett känt begrepp och debatterats flitigt. Ellevios lösning för att kunna fortsätta bygga ut laddinfrastruktur, trots trängseln i elnäten, är anpassade elnätsabonnemang för publika laddgator. De ger Ellevio möjlighet att skruva ner effekten vid de sällsynta tidpunkter då elnätet är ansträngt. I gengäld får ägaren av laddstolpen ett mycket billigare abonnemang.

Unik elektrifieringspakt

En katalysator i arbetet kommer den nylanserade Elektrifieringspakten att vara. Ellevio, Scania och Volkswagen krokar där arm med Stockholms Stad i ett samarbete som ska göra staden världsledande i strävan mot en fossilfri fordonsflotta till år 2030 och ett fossilfritt Stockholm 2040.

– Tillgången till laddinfrastruktur ska inte utgöra ett hinder för omställningen till en fordonsflotta som inte är beroende av fossila bränslen, avslutar Johan Lindehag.

Fakta om Smart Laddinfra

Med Smart Laddinfra drar Ellevio elkablar hela vägen till laddstolparna och samordnar hela etableringen, vilket innebär snabbare byggnationer, lägre investerings- och driftskostnader och lägre miljöpåverkan. Läs mer på www.ellevio.se/ladda

 

Mer från Ellevio

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ellevio och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?