Annons

Det går att vända dåliga skolor

Debatten som har följt efter utredningen om en likvärdig skola har delvis fastnat i diskussionen om skolval och om lotteri som urvalsgrund, om många söker till samma skola. Att förslaget inte handlade om att tvångsplacera barn på skolor de inte har sökt till har ibland missats.

I mitt arbete som skolplatsplaneringschef i Hackney, London, arbetade jag nära skolorna för att alla barn skulle få en så bra skolgång som möjligt, skriver Åsa Melander.
I mitt arbete som skolplatsplaneringschef i Hackney, London, arbetade jag nära skolorna för att alla barn skulle få en så bra skolgång som möjligt, skriver Åsa Melander.

”Jag har sett innebörden av lottning vid intag till charter schools i USA”, skrev Barbara Bergström i sin artikel (Di Debatt 12 maj 2020), ”och den är avskyvärd”. Själv har jag arbetat med lottning vid intag till översökta skolor i London, och det fungerade ganska bra. I vilket system som helst där det finns ett utfall som är mer populärt än andra kommer några alltid att bli missnöjda – åtminstone initialt – men rimligen borde ambitionen i ett offentligt finansierat system vara att se till att så många som möjligt blir nöjda (eller kan acceptera att urvalet har gjorts på rimliga grunder). Därutöver är det bra om antagningssystem är så förutsägbara som möjligt.

Londons kommuner började koordinera skolantagningen i mitten av 00-talet. Alla barn får en ansökan där de skriver upp skolor i prioritetsordning. Alla skolor som är statligt finansierade ingår i detta antagningssystem (inte privatfinansierade skolor, men bara runt 7 procent av alla barn går i sådana). Dessförinnan skötte varje kommun sin egen antagning, vilket innebar att en del barn erbjöds plats i flera (många, ibland) skolor, och kunde tacka ja till samtliga. En del barn fick veta dagen före skolstart vilken skola de hade placerats på, när andra familjer slutligen bestämt sig för vilken plats deras barn skulle utnyttja. Detta missgynnade naturligtvis socioekonomiskt svaga grupper, som exempelvis inte visste att utnyttja sin möjlighet att söka till skolor i flera kommuner.

Åstrands utredning syftade till att föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen och att öka likvärdigheten i skolan. Ett led i detta är att göra skolvalet mer överskådligt och rättvist. Ambitionen bakom utredningen är inte att ”dra ner” några elever, för att alla ska få ”lika dåliga” resultat, som det närmast har låtit ibland. Mot bakgrund av att svenskt fokus ofta har varit att ”få upp botten” är det i någon mån förståeligt att föräldrar kan befara att åtgärder för att stötta resurssvaga elever kan ha negativa konsekvenser för resursstarka barn.

I mitt arbete som skolplatsplaneringschef i Hackney, London, arbetade jag nära skolorna för att alla barn skulle få en så bra skolgång som möjligt. Våra skolor gick från att vara i botten av alla rankinglistor till att bli bättre än genomsnittet på alla nivåer på fem-sju år. Elever med goda kunskaper och höga ambitioner såväl som svaga elever lyckades bättre. Skolornas uppdrag var tydligt: arbeta för att alla elever ska få bättre resultat – inte enbart för att svagare elever ska lyckas bättre. Mot bakgrund av min egen skolgång i Sverige var det en ögonöppnare att se att även en kommun med stora sociala problem och stor ekonomisk utsatthet, som Hackney var, arbetade aktivt för att även begåvade elever skulle lyckas bättre i skolan. (Och begåvade elever är inte samma grupp som elever med resursstark bakgrund.)

Här borde fokus ligga även i Sverige. Det går att ge barn på olika kunskapsnivåer och med olika kognitiv förmåga möjlighet att utvecklas i samma skola. När (om?) man kan visa att de förslag som förs fram inte kommer att sänka ambitionerna för några elever kommer färre föräldrar ha problem med en skola där eleverna har mer blandad socio-ekonomisk bakgrund. Exakt detta var det som hände i Hackney. Från att ha haft många ”frånvalsskolor” fick flera Hackneyskolor på några år mer än fem gånger så många förstahandsansökningar som det fanns platser. Den sociala och etniska blandningen växte, liksom ambitionerna för eleverna. Studiero var en faktor som prioriterades högt på många skolor: tydliga krav, regler och disciplin. Rektorer och lärare som hade mer fokus på ”omsorg” än på ”kunskap” ändrade fokus – eller slutade. Vid antagningen till 11-16-skolor användes utöver närhetsprincip ”förmågetester” som gjorde att varje skolas elevkohort blev representativ på alla ”förmågenivåer”. Alla skolor förväntades klara att ge såväl starka, som svaga, elever en bra utbildning.

Parallellt med utredningens förslag bör därför starkare styrmedel finnas för att se till att skolans fokus blir alla elever: svaga elever såväl som starka elever. Resursstarka grupper kommer inte tigande att acceptera förändringar som de tror kommer att försämra för dem, men det går heller inte att utgå från att förslagen automatiskt kommer att ha fokus enbart på resurssvaga elever, och att det måste missgynna resursstarka grupper vad gäller vilken undervisning deras barn får.

Hackneys framgångssaga betecknades av en tidigare utbildningsminister som ”A Revolution in a Decade”. Nog vore det önskvärt att vi om tio år kan se tillbaka på en förändrad och förbättrad svensk skola som ger alla elever en bättre utbildning, resursstarka såväl som resurssvaga, starka såväl som svaga elever. För att nå dit bör fokus ligga på att diskutera hur vi arbetar för att förändra alla skolor för alla elever.

Åsa Melander, PhD-student, Education equality and highly able children; fd skolplatsplaneringschef, Hackney, London

 


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från EdmoLiftAnnons

De lyfter fordonsindustrins produktivitet till nästa nivå

EdmoLift levererar smarta materialhanteringslösningar till Volvo, senast i ett projekt för Volvo Cars i Olofström.
EdmoLift levererar smarta materialhanteringslösningar till Volvo, senast i ett projekt för Volvo Cars i Olofström.

När alla överflödiga moment, rörelser och andra slöserier kan skalas bort från produktionslinorna ökar produktiviteten markant – och på köpet kan man även skapa en bättre ergonomi för sina anställda. Detta menar företaget EdmoLift som erbjuder konkreta lösningar för att aktörer inom industrin ska uppnå just detta. 

Fordonsindustrin har länge varit föregångare när det kommer till effektiv produktion och internlogistik. Målet har varit att maximera produktiviteten med hjälp av Lean Production, en utvecklingsstrategi med ursprung i Toyotas produktionssystem (TPS). Lean Production har från fordonsindustrin sedan spridit sig till övriga segment inom industrisektorn, men det finns fortfarande förbättringar att göra när det gäller materialhantering. Här kan EdmoLifts produkter hjälpa till att göra stor skillnad. 

I över 50 år har EdmoLift levererat lyftbord till industriföretag både i Sverige och utomlands. Ett lyftbord är ett bord eller en plattform som kan höjas och sänkas, och används som ett hjälpmedel för materialhantering inomhus eller vid lastkaj. I dag har EdmoLift en bred portfölj av materialhanteringsutrustning – allt från lyftbord, lyftvagnar till elektriska dragare. Den elektriska dragaren är ett intressant alternativ till gaffeltrucken då den är både är betydligt mer effektiv och billigare, men även säkrare.

– Här handlar det om lösningar för internlogistiken som sparar på tid och människor samtidigt. Ökad produktivitet leder i det här fallet till bättre ergonomi, säger Mikael Fernlund, försäljningschef för den nordiska marknaden på EdmoLift.

Fler företag investerar i produktionshöjande åtgärder

Nyckeln till framgång, förutom effektiva produktionslinor, är att implementera rätt lyfthjälpmedel som till exempel armlyftar eller lyftbord i de delar av verksamheten där medarbetare ska hantera material. Detta för att minimera onödiga lyft och rörelser, och därmed skapa en så bra ergonomiskt anpassad arbetsplats som möjligt.  

– Vi ser en ökande trend där allt fler företag förutom att investera i produktivitetshöjande åtgärder lägger ett ökat fokus på personalens hälsa, säger Mikael Fernlund. 

I juni levererade EdmoLift de sista av 48 specialdesignade armlyftar till Volvo Cars fabrik i Olofström i Blekinge. Ett stort och utmanade projekt där EdmoLifts helhetslösningslösning förbättrade materialhanteringsprocessen markant. En extra stor utmaning här var att hela produktionslinan och alla maskiner redan var på plats och i drift, och att den ergonomiska lösningen fick anpassas till detta. 

Lyckad speciallösning till Volvo Cars

– Vanligtvis kopplas vi in i uppstarten av ett projekt och kan då bidra med vår expertis redan i planeringen av fabrikens layout och flöden. Men även som i fallet med Volvo Cars där vi kom in sent i processen kunde vi vara med och ta fram en speciallösning helt anpassad till deras produktionslina, vilket visar på vår styrka i större projekt, säger Mikael Fernlund.

En investering i en materialhanteringslösning från EdmoLift är enkel att räkna hem, menar Mikael Fernlund. För att en investering på exempelvis 25 000 kronor ska bli lönsam, krävs det bara en effektivitetsökning med 10 kronor per dag. Detta räknat med en normal kalkylmässig livslängd på lyftbordet.

Fakta om EdmoLift

EdmoLift är en av Europas största tillverkare och leverantörer av saxlyftbord, pallhanteringsprodukter och hjälpmedel för materialhantering. EdmoLift har med framgång installerat utrustning i företag av alla storlekar och industrisektorer som verkstad, tillverkning, förpackning, förädling, sjukvård och forskning i över 50 år.

Vill du veta mer om hur EdmoLift kan öka produktiviteten och förbättra ergonomin på ditt företag? Läs vidare här: https://www.edmolift.se/sv/hem 

 

Mer från EdmoLift

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EdmoLift och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?