Annons

Det går åt skogen för Arbetsförmedlingen

Skogsnäringen har svårt att få tag på plantörer. Trots stor arbetslöshet har Arbetsförmedlingen visat sig överraskande ovilliga att hjälpa till. Vi har visat att det går att snabbutbilda folk till duktiga plantsättare, skriver företrädare för det privata initiativet Beredskapslyftet.

PLANTA. En till synes självklar lösning är att utbilda arbetslösa som nu snabbt kan gå in som skogsplantörer. Under årens lopp har det gjorts många sådana försök. Dock har resultatet låtit vänta på sig, skriver Fredrik Hillelson med flera.
PLANTA. En till synes självklar lösning är att utbilda arbetslösa som nu snabbt kan gå in som skogsplantörer. Under årens lopp har det gjorts många sådana försök. Dock har resultatet låtit vänta på sig, skriver Fredrik Hillelson med flera.Foto:Mikael Fritzon

För att de svenska skogarna ska fortsätta ge en förnybar miljardavkastning till Sverige behöver det varje år planteras cirka 350 miljoner plantor. Detta görs normalt av personer som i år, med få undantag, inte kunnat resa till Sverige. De är oerhört duktiga på sitt arbete och planterar tusentals plantor per dag över stora områden. Nu har regeringen beslutat om ett undantag för jordbruks- och skogsnäringen vilket är glädjande. Men trots detta kommer det inte bli som tidigare år, säsongen är redan påbörjad och många kan ha svårt att resa till Sverige.

Samtidigt står vi inför en situation med en alarmerande arbetslöshet. För en utomstående ser detta ut att vara en enkel matchning, men på grund av låsta positioner och ett regelverk som är anpassat för normala tider är det allt annat än enkelt.

Idag är det få svenskar som planterar i skogarna, istället har arbetskraft från EU-länder, Ukraina och Thailand arbetat som plantörer. Under 1980-talet började skogsbolagen skifta ut egen skogsvårdspersonal och istället lägga över arbetet på en entreprenörskår som under 1990-talet växte och som etablerades på allvar runtom i landet efter stormen Gudrun 2005. Eftersom klimatet sätter ramarna för arbetet är arbetet säsongsbetonat och pågår mellan april till oktober, lägg därtill de geografiska utmaningarna som gör att man ofta behöver ligga ute i fält veckovis i taget. Dessutom sker arbetet med en kombination av ackord och månadslön vilket gör att det krävs professionella plantörer som kan komma upp i rejält många plantor per dag för att täcka grundlönen.

En till synes självklar lösning är att utbilda arbetslösa som nu snabbt kan gå in som skogsplantörer. Under årens lopp har det gjorts många sådana försök. Arbetsförmedlingen har gett i uppdrag till Skogsstyrelsen att genomföra olika utbildningsinsatser. Dock har resultatet låtit vänta på sig. Det beror främst på tre skäl:

•Urvalet av deltagare har inte skett utifrån de premisser som arbetet kräver.

•Utbildningar har haft bristande innehåll vilket gjort att arbetsgivarna har fått skola om deltagarna vilket kostat både pengar och tid.

•Matchningen mellan de som gått kurserna och arbetsgivarna har varit obefintlig.

Detta misslyckande har inneburit en ovilja från branschen att delta i projekt kring att få ut arbetslösa i Arbetsförmedlingens regi och istället har de förlitat sig på att ta in personal från utlandet. Skulle det vara möjligt, att med en ny typ av utbildning, kunna utbilda arbetslösa som kan gå in i skogen?

Svaret har visat sig vara ja. Genom Beredskapslyftet har vi visat att det går att utbilda på ett nytt sätt. Genom snabba introduktionsutbildningar som bygger på ett tätt samarbete mellan de som står längst ut i fronten, arbetsgivare, akademi och skolor samt rekryteringsbolag har vi fått ut hundratals människor i arbete sedan starten i mitten av mars. Vi inledde med vården och har sedan arbetat med omsorg, skola och nu skog.

I samarbete mellan Beredskapslyftets aktörer genomfördes en pilotutbildning för skogsplantörer i april och en utbildning i Östersund i maj. Hälften av de som genomgått utbildningen har bedömts ha stora möjligheter för fortsatt arbete i skogen – en imponerande siffra för skogsutbildningar och de tuffa förutsättningarna ute i skogen. När vi började söka deltagare till utbildningen blev vi tvungna att stänga intagningen efter bara 48 timmar då trycket var så stort till de 25 platserna. Så mycket för att intresset att arbeta i skogen är lågt!

En part som däremot visade lågt intresse var, något förvånande, Arbetsförmedlingen. De – som vi på förhand trodde skulle hjälpa oss mest – visade sig inte vara att räkna med. Vi räknade med att få ut hundratals människor i riktiga arbeten i vår och sommar – i dag har vi ett fåtal personer om inte Arbetsförmedlingen ändrar sig.

Vi har försökt få Arbetsförmedlingen att göra en snabbupphandling av en fem dagars plantörsutbildning men fått nej med hänvisning till Skogsstyrelsens utbildningsansvar. Skogsstyrelsen i sin tur hänvisar till att de bara kan göra en utbildning på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Det är ett moment 22 som gjorde att vi bekostade pilotutbildningen med helt privata medel för att visa att rätt utbildning ger bra resultat. Det kan inte vara så att de utbildningar som skogsbranschen nu så förtvivlat behöver stoppas på grund av att två myndigheter inte kommer överens om elementa.

En mer allvarlig fråga som vi försökt få Arbetsförmedlingen att förstå är vikten av praktik. För att komma upp i hastighet behövs mycket träning, något som bara en praktikperiod ger. Först därefter kan arbetsgivaren ta in de medarbetarna som visar potential i yrket, det finns många dolda plantörsstjärnor men de flesta behöver några veckor på sig att växa in i rollen. Här har vi, trots flera påstötningar, fått nej till praktikbidrag. Denna enkla åtgärd – att den som är arbetslös får aktivitetsstöd kopplat till praktikersättning även under en kort praktikperiod – skulle ge stor effekt men är nu något som de arbetslösa nekas och som får till konsekvens att de inte får något arbete alls.

Det kanske allvarligaste är att Arbetsförmedlingen centralt och lokalt inte verkar ha samma regelverk. Från ett centralt håll hänvisar man gärna till det lokala självbestämmandet – men lokalt pekar man tillbaka till centrala regler. Även där har vi fastnat i ett moment 22 som inte bidrar till myndighetens huvuduppgift: att lotsa människor från arbetslöshet till arbete.

För att få ut fler i arbete snabbt – inte bara i skogen utan även i andra branscher i akut behov av medarbetare som till exempel jordbruket – krävs det fyra förändringar hos Arbetsförmedlingen:

1. Gör en upphandling av snabbutbildningar som konkurrensutsätter Skogsstyrelsen eller andra myndigheter med utbildningsansvar.

2. Alla utbildningar som upphandlas ska kravställas av de tänkta arbetsgivarna.

3. Låt alla få aktivitetsstöd under utbildningar till branscher i akut behov av medarbetare i samband med corona-krisen.

4. Låt dem som klarar en introduktionsutbildning få göra en kortare praktik med bibehållen ersättning.

För skogen – och Sverige - är det viktigt att få till snabba lösningar som bygger på pragmatism. Den stora utmaningen för oss är inte att locka människor att arbeta i skogen eller snabbt ta fram utbildningar som branschen uppskattar – den är att förklara för de arbetslösa att det som står mellan dem och ett arbete är Arbetsförmedlingen.

Fredrik Hillelson, vd och grundare, Novare Human Capital, medgrundare Beredskapslyftet
Joakim Gustafsson, vd, Svensk Skogsservice och Dalslands skogsskola
Kenneth Söderström, vd, Qvarnsjö Skogstjänster
René Schiller, vd, Håxås skogstjänst
Markus Brugge, vd, Brugge Skogstjänst


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Visiba CareAnnons

Digitala vårdmöten är här för att stanna

Med hjälp av AI-teknik guidar Visiba Cares tjänst Red Robin patienter och vårdpersonal. 
Med hjälp av AI-teknik guidar Visiba Cares tjänst Red Robin patienter och vårdpersonal. 

Behovet och användandet av digitala lösningar inom vården har ökat drastiskt under coronapandemin. Dessa lösningar kommer fortsätta att nyttjas även efter krisen, menar Peter Tyreholt, produktchef på Visiba Care, och pekar på mer patienttid för vårdgivaren som en av många fördelar. 

Efter coronavirusets utbrott har vården tagit stor plats i debatter och på nyhetssidor. Vårdpersonal är hårt belastad och vård som inte är kopplad till pandemin har skjutits upp. 

- Det kommer inte bli en tydlig avslutning på covid-19 i Sverige inom förutsebar tid, utan vi kommer förmodligen behöva leva med pandemin länge. Samtidigt finns det ett stort behov att börja beta av den vård som blivit uppskjuten. Då är digitala lösningar ett viktigt stöd för att kunna hantera en längre period av en pandemi och samtidigt få den övriga verksamheten att fungera, säger Peter Tyreholt, produktchef på Visiba Care.

Dramatisk ökning av digitala vårdmöten under coronakrisen

Visiba Care grundades 2014 och har sedan dess gett vården möjlighet att möta patienter digitalt, antingen via videosamtal eller chatt beroende på ärende. Behovet av digitala vårdmöten har skjutit i höjden under rådande kris – sedan 11 mars har volymen av digitala möten per dag ökat med 660 procent. 

- Vi har haft en del att göra, milt uttryck. Många av våra befintliga kunder har varit oerhört flexibla i sina arbetssätt och flera av dem ställde om på dagen, säger Peter Tyreholt. 

EXTERN LÄNK: Så funkar Visiba Cares lösning  

Lätt för vårdorganisationer att anpassa sitt vårdutbud med plattformen

Bolaget riktar sig främst till stora vårdorganisationer – som regioner, kommuner eller större privata vårdgivare – till vilka de levererar en skalbar digital plattform under organisationens eget varumärke där de kan öppna en eller flera digitala mottagningar och anpassa sina erbjudanden. Detta har många också gjort under våren. Peter Tyreholt berättar:

- Ett exempel är vårdcentralerna Bra Liv, som är Jönköpings primärvård. De har flera gånger konfigurerat sina vårderbjudanden för att anpassa sig efter händelseutvecklingen av viruset, till exempel att patienter med luftvägssymtom först tas emot digitalt och nu senast för att hantera det utökade uppdraget runt provtagning.

EXTERN LÄNK: Läs hur Visiba Care med hjälp av AI-teknik guidar patienter till rätt plats i vårdkedjan

Peter Tyreholt tror inte att svensk sjukvård kommer att återgå till det normala när väl pandemin har lagt sig. Undersökningar visar exempelvis att både patienter och vårdutövare ställer sig positiva till digitala möten efter att ha provat dem.

- Det har också pratats länge om att flytta point of care, alltså var du behandlas, så nära hemmet som möjligt. Detta kommer nu att öka kraftigt eftersom det blivit tydligare än kanske någonsin att centrala samlingsplatser är sårbara när något är smittosamt, säger han och avslutar:

- Digitalisering erbjuder helt nya sätt att organisera vården och den möjliggör att man kan automatisera många processer, vilket frigör livsviktig tid som vårdgivarna kan lägga på sina patienter istället. 

Fakta Visiba Care
Visiba Care lanserades 2014 och är idag Nordens ledande plattform för digitala vårdbesök. Plattformen används av över hälften av Sveriges regioner, på över 1 500 mottagningar och inom en stor bredd av vårdverksamheter, både inom hemsjukvård, primärvård och specialistvård. Visiba Care har stor erfarenhet av att hjälpa vårdgivare att komma igång och framgångsrikt införa digitala vårdmöten.
Läs mer på www.visibacare.com 

Mer från Visiba Care

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visiba Care och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?