ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
Vägen in

Det bubblar i förorten

  • FRAMSTEG. I ett gammalt värmeverk i Bredäng skapas en hubb för kreativa näringar. Nästa vecka koras årets entreprenör i tävlingen ”För orten”. Och co-working spaces finns inte bara i innerstan, utan också i förorten. Changers hub i Alby är ett framgångsrikt exempel, skriver Fredrik Lindstål. Foto: Helena Landstedt/TT, Helena Landstedt/TT, Helena Landstedt/TT
  • FRAMSTEG. I ett gammalt värmeverk i Bredäng skapas en hubb för kreativa näringar. Nästa vecka koras årets entreprenör i tävlingen ”För orten”. Och co-working spaces finns inte bara i innerstan, utan också i förorten. Changers hub i Alby är ett framgångsrikt exempel, skriver Fredrik Lindstål. Foto: Per Kristiansen

DEBATT. Stockholms problem är inte kompetensbrist, utan snarare att rigida arbetsmarknadsstrukturer hindrar oss från att tillvarata kompetensöverflöd. Om vi fortsätter att envisas med att möta nyanlända med samma insatser som långtidsarbetslösa riskerar vi att göra dem till just det, skriver Fredrik Lindstål (C), arbetsmarknads- och integrationsborgarråd i Stockholms stad.

Den som från huvudkontorsstråken i city tar tunnelbanans blå linje till Järva i Stockholm eller den röda till Alby i Botkyrka ser något som håller på att hända, utöver det som fångas av de vanliga rubrikerna. Det bubblar i orten.

Vad vet den genomsnittlige investeraren eller affärsutvecklaren i innerstaden till exempel om de techkluster som växer fram utanför de traditionella strukturerna?

I ett gammalt värmeverk i Bredäng skapas en hubb för kreativa näringar. Nästa vecka koras årets entreprenör i tävlingen ”För orten”. Och co-working spaces finns inte bara i innerstan, utan också i förorten. Changers hub i Alby är ett framgångsrikt exempel.

Det finns fler, och de leder alla till samma slutsats. Stockholm lider inte av kompetensbrist, utan snarare av kompetensöverflöd. Ironin är därför påtaglig när det blir allt svårare för såväl näringsliv som offentliga arbetsgivare att hitta den arbetskraft som efterfrågas samtidigt som många i arbetsför ålder står helt utanför arbetsmarknaden.

År efter år har politiken byggt vidare på de strukturer som låser in människor i stället för att ge dem möjligheter att bryta utanförskapet. Den statliga arbetsmarknadspolitiken har byggts på med fler insatser utan att se över grunden. Gårdagens lösningar har lagts på hög. Kvar står 59 procent av utomeuropeiskt födda arbetslösa, allt längre från arbetsmarknaden.

Men arbetsmarknadsinsatser kan inte utformas utan hänsyn till arbetsmarknaden. Branscher skapas och förändras dagligen utan hänsyn till de system som vi politiker rår över. Den gamla statliga arbetsmarknadspolitiken som skulle fördela individer i landet utifrån bruksorternas tillväxt, har spelat ut sin roll.

I Stockholm lägger vi nu med Integrationspakten grunden för ett gemensamt arbete som gagnar alla parter: personer som är nya i Sverige och står utanför arbetsmarknaden och arbetsgivare som saknar kompetens.

Företag får här en helt ny möjlighet att vara med och forma framtiden för alla de i Stockholm som går till jobbet. Integrationspakten är därför ett exempel på ett nytt sätt att se på samspelet mellan politiken och företagen som skapar jobb.

Det handlar inte bara om en väg in på arbetsmarknaden, utan om stadens och företagens utveckling. Som kommun tar vi ansvar för att utveckla vuxenutbildningen, med både yrkesutbildningar och svenska för invandrare (SFI). Att kunna lära sig ett yrke och språket samtidigt, oavsett vilket yrke det handlar om, låter självklart men har inte gått förrän nu.

Ingen annanstans i Sverige finns det fler möjligheter än i Stockholm att låta kompetensöverflödet bidra till fortsatt tillväxt. Vi har en unik chans att tillvarata den drivkraft och kompetens som kommit hit de senaste åren.

Bygget av Förbifart Stockholm kommer till exempel att kräva 200 nya sprinklermontörer. Det tar tid men genom idogt arbete har branschorganisationen för installatörsföretag utvecklat standarder för de kompetenser som behövs.

Det visar sig att det på ett år går att ge en person utan tidigare erfarenhet de fack- och språkkunskaper som krävs för att bli sprinklermontör.

Detta exempel visar att om både staden och företag och branscher tar sitt ansvar så går det att bryta strukturer som ofta står i vägen för en snabbare integration. Nyanlända kommer till Stockholm med en vilja att bidra men möts i stället av en väg till bidrag.

Om vi fortsätter envisas med att möta nyanlända med samma insatser som långtidsarbetslösa riskerar vi att göra dem till just det.

Fredrik Lindstål (C), arbetsmarknads- och integrationsborgarråd i Stockholms stad

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer