1515
Annons

Den största utmaningen på decennier för det fria näringslivet

Från höger till vänster tycks tron på innovation och tillväxt helt och hållet förbytts i en längtan efter ordning och reda. Det påminner om att det fria näringslivet måste vinnas för varje generation och att inga segrar är någonsin för evigt, skriver Janerik Larsson.

"I 40 år har jag deltagit i försvaret av ett fritt, dynamiskt näringsliv. Kan den idén överleva i ett sådant här klimat", frågar Janerik Larsson.
"I 40 år har jag deltagit i försvaret av ett fritt, dynamiskt näringsliv. Kan den idén överleva i ett sådant här klimat", frågar Janerik Larsson.

Svenskarna syn på samhällsutvecklingen har aldrig varit så negativ sedan SOM-institutet började mäta den.  I den senaste undersökningen, från 2019, anser 61 procent att Sverige är på väg åt fel håll. Endast 19 procent ser på framtiden med tillförsikt.

Det är en farlig utveckling. Rädslan vänder blicken bakåt och inåt, blir en klangbotten för populismens retorik. ”Make America Great Again”. Brexitkampanjens ”Take back control”. I svensk vänster-tappning: ”Det starka samhällets revansch”.

Socialdemokraterna har använt det statliga utredningsväsendet för att utforma ett vänsterpopulistiskt manifest inför valet 2022. Den så kallade Jämlikhetskommissionen är ett beställningsjobb från Socialdemokraternas partikongress 2017. Större offentliga åtaganden, ökad omfördelning, minskade marknadsinslag i offentligt finansierade tjänster samt hårdare reglering av arbetsmarknaden och näringslivet står på agendan.

Det här är något annat än Göran Perssons reformpolitik. Professor Assar Lindbeck är död och begraven. Idag leds politikutvecklingen av gatuslagsmålskämpar som Daniel Suhonen, som ser framför sig ”en framgångsrik socialdemokratisk populism” som ”skapar tydliga politiska gränsdragningar mellan den ekonomiska eliten och folket”.

Denna nya klassmedvetenhet tror denna socialdemokratiska populism ska växa fram ur coronakrisen. De många döda i COVID19 beror på jobbskatteavdrag och apoteksavreglering. Magdalena Andersson talar om pandemin som ”dödsstöten mot den nyliberala eran”. Nu drömmer man om en återgång till beprövad politik, med kända – och mycket skadliga – konsekvenser. Revanschismen ska återupprätta en idealiserad version av 80-talet.

Borgerligheten då? Där finns givetvis klokskap men också en anpassning till ett liknande, pessimistiskt narrativ. När Liberalerna försöker vinna tillbaka initiativet i skolfrågan gör det de genom att ifrågasätta ”riskkapitalister” som ägare av friskolor. Moderaterna är så angelägna om att uppfattas som pålitligt restriktiva i invandringsfrågan att man inte ens vill släppa in arbetskraftsinvandrare som erbjuds jobb till kollektivavtalade löner.

Sedan begreppet ”dynamiska effekter” försvann från borgerlig debatt tycks ingen ens minnas vad begreppet betyder.

Trots att långtidsarbetslösheten slår nya rekord frågar sig nästan ingen hur och var de nya jobben ska växa fram. Fullt fokus är istället på hur kakan ska fördelas. Från höger till vänster tycks tron på innovation och tillväxt helt och hållet förbytts i en längtan efter ”ordning och reda”.

Mycket av detta är begripligt och väntat. Sverige har mycket djupgående sociala problem, som till stor del beror på segregation och utanförskap. På sina håll har statens auktoritet underminerats på ett oacceptabelt sätt.

Men för någon som varit med länge skrämmer den enstämmigt repressiva trenden. I 40 år har jag deltagit i försvaret av ett fritt, dynamiskt näringsliv. Kan den idén överleva i ett sådant här klimat? Helt klart är att det fria näringslivet står inför sin största utmaning på decennier.

Samtidigt är utvecklingen en nyttig påminnelse. För det första: inga segrar är någonsin för evigt. Det fria näringslivet måste vinnas för varje generation. För det andra: företagsamhetens försvar kan inte enbart anförtros politiker. Första och sista försvarslinjen är företagarna själva.

Vilket föranleder en annan spaning: var är företagsledare och aktiva ägare i samhällsdebatten? De finns men när jag nu i boken ”Det långa loppet” (Ekerlids förlag) samlat mina intryck av tiden efter sammanslagningen av Industriförbundet och SAF till Svenskt Näringsliv 2001 slås jag av en illavarslande tystnad i debatten.

Den moderna företagarrörelsen växte fram ur 70- och 80-talets kris och ideologiska strider. Vad de flesta förmodligen inte inser är att en del företagsledare då ryckte på axlarna åt socialiseringspolitiken. De var anställda tjänstemän. Vad brydde de sig om ägarfrågor? Inte deras kulle att dö på. Många såg nog rent av fram emot livet under fondsocialismen. I en värld utan kapitalister är verkställande direktören kung.

Idag ser man hur en del naiva företagarröster gör sig till svenska uttolkare av importerad, amerikansk ”woke kapitalism” (se min artikel här 22 februari ”Är Sverige på väg mot pensionsfondssocialism?”). Det kanske rinner ut i sanden framöver, men det är ett oroande tidens tecken.

Svenskt Näringsliv och dess många systerorganisationer har därför en helt en avgörande roll för att hantera den problembild jag nu målat upp.

Det är en närmast unik institution. Till skillnad från sina motsvarigheten i de flesta länder är Svenskt Näringsliv utpräglat pro market, snarare än pro business. Det handlar om att försvara företagsamheten, inte om att skapa fördelar för enskilda företag. Insikten om ägandets avgörande roll för innovationer och välstånd är central. Samtidigt är Svenskt Näringsliv – till skillnad från hur organisationen ibland beskrivs av vänsterdebattörer – en utpräglat pragmatisk röst i samhällsdebatten. Man tar inte ställning för eller mot något parti, utan pratar med alla.

Inte minst med Socialdemokraterna. Motståndet mot löntagarfonderna befriade socialdemokratin från denna mycket dåliga idé, som man själv inte haft kraft att hantera. Näringslivet hade en avgörande betydelse för Sveriges inträde i EU men resan mot medlemskapet inleddes av Ingvar Carlsson.

I arbetsmarknadsfrågor har Svenskt Näringslivs arbete handlat om att belysa problem. Ibland har det tagit mycket lång tid som nu i det pågående arbetet med etableringsjobb och reformeringen av LAS. Här är dialogen med de fackliga organisationerna och med medborgarna avgörande.

Den socialdemokratiska populism som nu söker vägar bort från valfrihet och egenmakt måste möta motstånd. Men det finns andra, klokare idéströmningar inom Socialdemokrati och borgerlighet som förtjänar näringslivets stöd.

Det finns bara en konstruktiv väg framåt om pessimismen om samhällsutvecklingen ska vändas till optimism: goda förutsättningar för ett växande näringsliv, som anställer fler, och som skapar de resurser som behövs för att möta de sociala utmaningar Sverige faktiskt står inför.

Som vanligt gäller att uthålligast vinner.

Janerik Larsson

Tidigare informationschef på SAF och vice VD på Svenskt Näringsliv. Aktuell med boken ”Det långa loppet – om näringslivets opinionsbildning” (Ekerlids Förlag).


Innehåll från ZignSecAnnons

Global handel med lokala regler: så uppfyller du samtliga KYC-krav via en anslutning

Vi lever i en global ekonomi, men reglerna och tekniken kring digital identifiering och kundkännedom skiljer sig markant mellan olika länder. Något som ställer till rejäla problem för företag som vill gå in på fler än en marknad.

– Vi löser problemet genom att erbjuda företag global täckning för automatiserad digital identitetsverifiering av kunder och användare, samt efterlevnad av KYC-regler (Know Your Customer), säger Jason Coombes, COO på ZignSec.

Så kan du enkelt uppfylla alla KYC-krav på olika marknader via en plattform

Tack vare internet är det i dag relativt lätt för företag att kopiera, skala upp och expandera sin affärsmodell till olika länder. Det som inte är lika enkelt är att förhålla sig till olika länders lösningar när det gäller att verifiera kundernas identitet på nätet.

– I Sverige använder vi BankID och det fungerar jättesmidigt här, men det räcker att du expanderar verksamheten till Danmark så måste du även kunna hantera deras e-legitimation, säger Jason Coombes.

– Kommer du sen till Tyskland har de ytterligare ett helt annat system, för att inte tala om USA eller Afrika. I många delar av världen sker digital identitetsverifiering fortfarande med fysiska ID-dokument vilket kräver betydligt fler tekniska lösningar för företag som vill eller måste införskaffa likvärdig kundkännedom. Identitetsverifiering med en nationell e-legitimation som exempelvis MitID räcker i många fall inte heller för fullvärdig kundkännedom utan att förstärkas med exempelvis PEP och sanktionskontroller.

Olika länder, olika regelverk

I vissa branscher krävs fortfarande manuell hantering av kundkännedom eftersom de regulatoriska kraven är så komplexa. Men på de flesta områden, till exempel identitetsverifiering, går den här kontrollen idag att göra automatiskt.

– Det mänskliga ögat är inte lika bra på att verifiera id-handlingar som tekniska lösningar är. I dag finns teknik för att både digitalisera och automatisera id-kontrollen, och vårt system erkänner fler än 10 000 ID-dokumentmallar från fler än 170 länder, förklarar Jason Coombs.

Jason Coombes är COO på ZignSec.
Jason Coombes är COO på ZignSec.

Det innebära att oavsett vilket system landet erbjuder och oavsett vilken ID-handling som används av kunden kan ZignSecs system automatiskt, snabbt och noggrant identitetsverifiera personen på andra sidan. Genom att erbjuda den här bredden av lösningar blir ZignSec en ”one-stop-shop” för företag som behöver hjälp med identifieringslösningar samt hela spektrat av tjänster inom Know Your Customer (KYC).

– Vi jobbar med en aggregeringsmodell, inte bara i de nordiska länderna eller EU utan i hela världen.

Enklare, flexiblare och billigare

Och fördelarna med det här arbetssättet är många. För det första blir det enklare, för det andra blir det säkrare.

– Eftersom vi har flera olika lösningar för varje marknad blir våra kunder mindre utsatta om ett system går ner, för då kopplar vi bara på en annan lösning.

För det tredje blir det billigare.

– Eftersom vi tillhandahåller större volymer via våra leverantörer leder det till att vi oftast kan erbjuda våra kunder konkurrenskraftiga priser. Dessutom blir det enklare för våra kunders ekonomiavdelningar. Istället för att de ska få sjutton olika fakturor från sjutton olika länder får de en enda faktura, från oss.

Dessutom kommer de regulatoriska kraven gällande identitetsverifiering och kundkännedom att öka i den digitala världen.

– De här kraven behöver heller inte bara komma från myndigheter. Till exempel har sajter för gig-jobbare börjat kräva identitetsverifiering för att minska bedrägerier, och flertalet länder överväger att införa autentiseringskrav av användare för sociala medier. Lägg därtill kraven på att strama upp krypto-marknaden så att inte det blir laglöst land så inser man att det kommer att bli ohållbart för internationella företag att inte ha en leverantör som erbjuder teknik för komplett och global KYC-efterlevnad via en enda anslutning.

Så kan du enkelt uppfylla alla KYC-krav på olika marknader via en plattform

Mer från ZignSec

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ZignSec och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?