1515

Den nya kriminaliteten är ett hot mot näringslivet

DEBATT. Entreprenörskap, sysselsättning och varaktig tillväxt förutsätter trygga och säkra företagare. Därför riskerar den nya kriminaliteten att sätta käppar i hjulen för en stark och hållbar omstart av Sverige efter coronakrisen, skriver Andreas Hatzigeorgiou, vd för Stockholms Handelskammare.

NÄRINGSLIVSHOT. Det är inte näringslivets uppgift att säkra rättssamhället eller försvara våldsmonopolet utan det är statens grundläggande ansvar, skriver Andreas Hatzigeorgiou.
NÄRINGSLIVSHOT. Det är inte näringslivets uppgift att säkra rättssamhället eller försvara våldsmonopolet utan det är statens grundläggande ansvar, skriver Andreas Hatzigeorgiou.Foto:Christian Gustavsson

Den nya kriminaliteten med gäng och släktbaserade nätverk är en ödesfråga för Sverige. Om inte samhället lyckas återställa tryggheten och säkerheten finns en risk att den nya kriminaliteten rotar sig. 

Vi kommer att kunna pressa tillbaka brottsligheten men det bygger på att politiken fokuserar på två spår: Dels satsningar på att bryta våldsspiralen och företags faktiska säkerhet – att de inte ska utsättas för hot, våld och brott. Dels förebyggande insatser som över tid ökar sammanhållningen och tryggheten i samhället.

Det är bråttom eftersom den rädsla och känsla av hopplöshet som nu snabbt sprider sig – inte minst i näringslivet – kan vara lika farlig som kriminaliteten i sig.

Hittills har politiken dessvärre misslyckats. När statsminister Stefan Löfven i tisdags läste upp sin regeringsförklaring lades stor vikt vid löften om att bekämpa brottsligheten. Liknande utfästelser har avgivits förr. Inget enskilt parti kan beskyllas för den situation som nu råder, men att upprepa gamla mantran håller inte i det formativa skede som Sverige befinner sig i.

Människor som inte känner sig trygga och säkra riskerar att bli passiva. De hindras från att förverkliga sina idéer och testa sin potential. Entreprenörskap, sysselsättning och varaktig tillväxt förutsätter trygga och säkra företagare. Därför riskerar den nya kriminaliteten att sätta käppar i hjulen för en stark och hållbar omstart av Sverige efter coronakrisen.

Företagare i utsatta områden är särskilt drabbade. I en undersökning som Demoskop genomförde på uppdrag av Stockholms Handelskammare uppgav ungefär var tredje företagare i utsatta områden att de hade drabbats av brott i mycket eller ganska stor utsträckning. Ungefär var tionde övervägde att flytta sin verksamhet till följd av otryggheten.

Trots att de kriminella nätverken inte sällan riktar in sig mot företagare kan och vill näringslivet bidra till att lösa situationen. Politiken får inte ta denna välvilja som intäkt för att inte självt agera. Det är inte näringslivets uppgift att säkra rättssamhället eller försvara våldsmonopolet utan det är statens grundläggande ansvar. Näringslivet kan däremot involveras mer aktivt i det brottsförebyggande arbetet genom exempelvis medverkan i regionala trygghetsråd tillsammans med exempelvis polis, trafikhuvudmän, operatörer och aktörer från civilsamhället.

Det påstås ibland att tuffare straff och övervakning saknar stöd hos boende i utsatta områden. Men när boende i 25 utsatta områden i Stockholms län själva i en undersökning tillfrågades om deras syn på situationen påvisades tvärtom ett betydande stöd för fler poliser, mer övervakningskameror och längre straff.

Drygt 40 procent av kvinnorna och en femtedel av männen kände sig otrygga i sitt bostadsområde kvälls- och nattetid. 82 procent av invånarna ställde sig positiva till fler synliga poliser, 71 procent förespråkade fler övervakningskameror i brottsutsatta områden och 59 procent såg hårdare straff för kriminella som ett bra eller mycket bra förslag.

Myten att invånarna i utsatta områden skulle vara emot hårdare tag har möjligen försvårat en bred partiöverskridande uppgörelse om gängkriminaliteten. De kollapsade samtalen mellan partierna är ett problem eftersom en nationell samling är helt nödvändig för att möta den nya kriminaliteten. Det program som regeringen i stället gått vidare med har visat sig otillräckligt, med för få konkreta och effektiva åtgärder. Det bör skyndsamt göras nya försök att få till en partiöverskridande uppgörelse. En sådan uppgörelse måste få till stånd bättre verktyg att döma och lagföra kriminella. Annars risker polisens arbete att ske förgäves.

Droghandeln måste motarbetas eftersom den utgör ryggraden i den gängkriminella ekonomin. Den öppna droghandeln kan stävjas med bland annat ökat antal övervakningskameror och nya smarta tekniska trygghetslösningar.

Samtidigt som de kriminella nätverken ska möta hårdare motstånd måste vi säkerställa att alla barn och unga som växer upp i dagens Sverige får en ärlig chans att förverkliga sina drömmar. Det kan endast ske genom en mer jämlik skola. Höga krav på kunskaper och skolresultat, i kombination med en trygg skolgång, är det bästa vaccinet mot sociala problem och brottslighet. Genom att öppna upp dörrar in i näringslivet kan positiva förebilder skapas som säkrar att dagens unga inte blir morgondagens kriminella.

Murar in på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden måste rivas. Vi måste även inse det dystra faktum att det i gängkriminellas metoder numera ingår att rekrytera väldigt unga barn, vilket ställer helt nya krav på modernisering av och resurser till Socialtjänsten.

I det längre tidsperspektivet finns mycket att göra inom stadsutvecklingen för att främja trygghet och säkerhet. Generellt behöver det offentliga rummet säkras och förutsättningar för både folkliv och näringsliv måste skapas. Människor måste kunna röra sig i staden – dygnet runt och utan gäng eller andra kriminella element. Få saker skapar en så stark känsla av trygghet som att vistas på en plats där många andra människor befinner sig och där olika verksamheter bedrivs. Därför behöver många ytor som i dag är döda aktiveras och lägga grunden för trygghet – 24 timmar om dygnet. En upprustning av bostadsområden som byggdes under miljonprogrammet kan vara en annan viktig insats i ett längre perspektiv.

Samhällets olika aktörer behöver gemensamt hjälpa och stödja företagarna för att säkra arbetsplatserna och skapa trygghet. Här finns goda exempel att bygga vidare på, till exempel från hur SL tillsammans med Stockholms tunnelbaneoperatör MTR, polis och andra nyligen agerade för att säkra kollektivtrafiken i Rinkeby.

Sverige är ett fantastiskt land och Stockholm är en fantastisk huvudstad. Vi har mycket att vara stolta över och står oss väl i jämförelser med våra konkurrenter. Våra företag ligger i den absoluta framkanten globalt när det gäller innovation och hållbarhet. Dessutom har vi ett näringsliv som genuint bryr sig om det samhälle vi alla är en del av.

Den nya kriminaliteten kan inte ses som en avgränsad social utmaning, utan är en prioriterad fråga för näringslivet. Sverige med dess storstadsregioner har vad som krävs för att vända utvecklingen. Det kommer inte att vara enkelt men med ledarskap och kraftfulla reformer kan vi ta oss dit.

Andreas Hatzigeorgiou

Vd Stockholms Handelskammare


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?