Annons

Den nya kriminaliteten är ett hot mot näringslivet

DEBATT. Entreprenörskap, sysselsättning och varaktig tillväxt förutsätter trygga och säkra företagare. Därför riskerar den nya kriminaliteten att sätta käppar i hjulen för en stark och hållbar omstart av Sverige efter coronakrisen, skriver Andreas Hatzigeorgiou, vd för Stockholms Handelskammare.

NÄRINGSLIVSHOT. Det är inte näringslivets uppgift att säkra rättssamhället eller försvara våldsmonopolet utan det är statens grundläggande ansvar, skriver Andreas Hatzigeorgiou.
NÄRINGSLIVSHOT. Det är inte näringslivets uppgift att säkra rättssamhället eller försvara våldsmonopolet utan det är statens grundläggande ansvar, skriver Andreas Hatzigeorgiou.Foto:Christian Gustavsson

Den nya kriminaliteten med gäng och släktbaserade nätverk är en ödesfråga för Sverige. Om inte samhället lyckas återställa tryggheten och säkerheten finns en risk att den nya kriminaliteten rotar sig. 

Vi kommer att kunna pressa tillbaka brottsligheten men det bygger på att politiken fokuserar på två spår: Dels satsningar på att bryta våldsspiralen och företags faktiska säkerhet – att de inte ska utsättas för hot, våld och brott. Dels förebyggande insatser som över tid ökar sammanhållningen och tryggheten i samhället.

Det är bråttom eftersom den rädsla och känsla av hopplöshet som nu snabbt sprider sig – inte minst i näringslivet – kan vara lika farlig som kriminaliteten i sig.

Hittills har politiken dessvärre misslyckats. När statsminister Stefan Löfven i tisdags läste upp sin regeringsförklaring lades stor vikt vid löften om att bekämpa brottsligheten. Liknande utfästelser har avgivits förr. Inget enskilt parti kan beskyllas för den situation som nu råder, men att upprepa gamla mantran håller inte i det formativa skede som Sverige befinner sig i.

Människor som inte känner sig trygga och säkra riskerar att bli passiva. De hindras från att förverkliga sina idéer och testa sin potential. Entreprenörskap, sysselsättning och varaktig tillväxt förutsätter trygga och säkra företagare. Därför riskerar den nya kriminaliteten att sätta käppar i hjulen för en stark och hållbar omstart av Sverige efter coronakrisen.

Företagare i utsatta områden är särskilt drabbade. I en undersökning som Demoskop genomförde på uppdrag av Stockholms Handelskammare uppgav ungefär var tredje företagare i utsatta områden att de hade drabbats av brott i mycket eller ganska stor utsträckning. Ungefär var tionde övervägde att flytta sin verksamhet till följd av otryggheten.

Trots att de kriminella nätverken inte sällan riktar in sig mot företagare kan och vill näringslivet bidra till att lösa situationen. Politiken får inte ta denna välvilja som intäkt för att inte självt agera. Det är inte näringslivets uppgift att säkra rättssamhället eller försvara våldsmonopolet utan det är statens grundläggande ansvar. Näringslivet kan däremot involveras mer aktivt i det brottsförebyggande arbetet genom exempelvis medverkan i regionala trygghetsråd tillsammans med exempelvis polis, trafikhuvudmän, operatörer och aktörer från civilsamhället.

Det påstås ibland att tuffare straff och övervakning saknar stöd hos boende i utsatta områden. Men när boende i 25 utsatta områden i Stockholms län själva i en undersökning tillfrågades om deras syn på situationen påvisades tvärtom ett betydande stöd för fler poliser, mer övervakningskameror och längre straff.

Drygt 40 procent av kvinnorna och en femtedel av männen kände sig otrygga i sitt bostadsområde kvälls- och nattetid. 82 procent av invånarna ställde sig positiva till fler synliga poliser, 71 procent förespråkade fler övervakningskameror i brottsutsatta områden och 59 procent såg hårdare straff för kriminella som ett bra eller mycket bra förslag.

Myten att invånarna i utsatta områden skulle vara emot hårdare tag har möjligen försvårat en bred partiöverskridande uppgörelse om gängkriminaliteten. De kollapsade samtalen mellan partierna är ett problem eftersom en nationell samling är helt nödvändig för att möta den nya kriminaliteten. Det program som regeringen i stället gått vidare med har visat sig otillräckligt, med för få konkreta och effektiva åtgärder. Det bör skyndsamt göras nya försök att få till en partiöverskridande uppgörelse. En sådan uppgörelse måste få till stånd bättre verktyg att döma och lagföra kriminella. Annars risker polisens arbete att ske förgäves.

Droghandeln måste motarbetas eftersom den utgör ryggraden i den gängkriminella ekonomin. Den öppna droghandeln kan stävjas med bland annat ökat antal övervakningskameror och nya smarta tekniska trygghetslösningar.

Samtidigt som de kriminella nätverken ska möta hårdare motstånd måste vi säkerställa att alla barn och unga som växer upp i dagens Sverige får en ärlig chans att förverkliga sina drömmar. Det kan endast ske genom en mer jämlik skola. Höga krav på kunskaper och skolresultat, i kombination med en trygg skolgång, är det bästa vaccinet mot sociala problem och brottslighet. Genom att öppna upp dörrar in i näringslivet kan positiva förebilder skapas som säkrar att dagens unga inte blir morgondagens kriminella.

Murar in på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden måste rivas. Vi måste även inse det dystra faktum att det i gängkriminellas metoder numera ingår att rekrytera väldigt unga barn, vilket ställer helt nya krav på modernisering av och resurser till Socialtjänsten.

I det längre tidsperspektivet finns mycket att göra inom stadsutvecklingen för att främja trygghet och säkerhet. Generellt behöver det offentliga rummet säkras och förutsättningar för både folkliv och näringsliv måste skapas. Människor måste kunna röra sig i staden – dygnet runt och utan gäng eller andra kriminella element. Få saker skapar en så stark känsla av trygghet som att vistas på en plats där många andra människor befinner sig och där olika verksamheter bedrivs. Därför behöver många ytor som i dag är döda aktiveras och lägga grunden för trygghet – 24 timmar om dygnet. En upprustning av bostadsområden som byggdes under miljonprogrammet kan vara en annan viktig insats i ett längre perspektiv.

Samhällets olika aktörer behöver gemensamt hjälpa och stödja företagarna för att säkra arbetsplatserna och skapa trygghet. Här finns goda exempel att bygga vidare på, till exempel från hur SL tillsammans med Stockholms tunnelbaneoperatör MTR, polis och andra nyligen agerade för att säkra kollektivtrafiken i Rinkeby.

Sverige är ett fantastiskt land och Stockholm är en fantastisk huvudstad. Vi har mycket att vara stolta över och står oss väl i jämförelser med våra konkurrenter. Våra företag ligger i den absoluta framkanten globalt när det gäller innovation och hållbarhet. Dessutom har vi ett näringsliv som genuint bryr sig om det samhälle vi alla är en del av.

Den nya kriminaliteten kan inte ses som en avgränsad social utmaning, utan är en prioriterad fråga för näringslivet. Sverige med dess storstadsregioner har vad som krävs för att vända utvecklingen. Det kommer inte att vara enkelt men med ledarskap och kraftfulla reformer kan vi ta oss dit.

Andreas Hatzigeorgiou

Vd Stockholms Handelskammare


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Så kan din bostadsrättsförening spara pengar på solceller

På husen i Hisings Kärra växer en av landets största solcellsanläggningar på en bostadsrättsförening fram. Föreningens fastigheter har 13 500 kvadratmeter takyta som till stor del får solpaneler vilket kommer ge en framtida besparing i både pengar och miljö.

 

– Vi kommer kunna producera 30 procent av vår totala energiförbrukning och vi är en stor förening som förbrukar mycket. Det kommer att bli ekonomiska fördelar för föreningen på sikt, säger Mikael Johansson, ordförande i Brf Göteborgshus 38.

Så jobbar Riksbyggen med fastighetsförvaltning 

Bostadsrättsföreningen i norra Göteborg består av 431 hushåll i 16 huskroppar. När de började diskutera åtgärder för att kunna minska sin miljöpåverkan och satsa på förnybar energi funderade de först på vindkraft. Men så snart de insåg de gynnsamma förutsättningarna för solenergi blev det ett självklart val och tillsammans med Riksbyggen inleddes projektet.

Stort engagemang 

Husen, som är byggda i mitten av 70-talet, behövde dessutom nya tak och i samband med renoveringen ska 2600 solcellspaneler installeras. 

– Medlemmarna är väldigt positiva och vi har varit väldigt noga med att informera om vad de kommer att få ut av det. Det är viktigt för att de ska känna sig delaktiga. Vi har inte haft någon stämma tidigare som har varit så enhällig. Det var ett rungande ja i lokalen. Det känns väldigt positivt och roligt, berättar Mikael Johansson.

Byggnationen påbörjades i januari och till sommaren 2021 beräknas hela installationen kunna vara i drift. Totalt ska anläggningen kunna producera 700 000 kWh vilket är ungefär en tredjedel av deras totala förbrukning på 2,2 miljoner kWh per år. Elen som produceras kommer sedan gå direkt in i förbrukningen och överskottet kommer att säljas tillbaka ut på nätet. 

– Eftersom batterier fortfarande är ganska dyra i dagsläget är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att man inte har så mycket överskott sommartid då elproduktionen är som högst. Då får man bäst ekonomi i investeringen, säger Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.
Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Stora vinster

För Riksbyggen är det ett viktigt uppdrag att hjälpa bostadsrättsföreningarna att underhålla och utveckla sina fastigheter och samtidigt bli mer hållbara. Att satsa på solenergi är en viktig del i det arbetet och paneler finns med i planeringen av all nyproduktion där förutsättningarna tillåter. Att installera solcellsanläggningar i befintliga fastigheter, som i det här fallet, har också ökat de senaste åren. Även om du bor i en mindre förening finns det bra ekonomi i en investering.

– Det finns två argument som väger olika tungt för olika människor. Många gör det av miljöskäl. Man vill bidra och göra något konkret. Sedan är det många som gör det av ekonomiska skäl. Det är win-win när vi kan göra saker för miljön som också är ekonomiskt fördelaktiga, säger Mari-Louise Persson.

Utvecklingen av tekniken går snabbt framåt och samtidigt går priset på solceller ner. Intresset är rekordstort och många tror att det kommer bli ännu billigare i framtiden. 

– Man brukar räkna med en avkastning på cirka sex procent för solceller. Och det är en ganska bra investering. Särskilt om man redan har pengarna på banken och inte behöver ta ett lån. Då är det kanske till och med bättre att satsa på solcellerna än att låta pengarna sitta på banken.

Brf Göteborgshus 38 fick dessutom ett investeringsstöd på 30 procent av kostnaderna från Länsstyrelsen.

I samband med solcellsanläggningen finns redan planer för nya hållbarhetsprojekt. 

– Vi kommer att utveckla våra laddplatser för elbilar. Efterfrågan på det ökar och det passar perfekt eftersom vi kommer kunna erbjuda nya möjligheter i och med solcellerna, säger Mikael Johansson.

Så arbetar Riksbyggen med kostnadseffektiva och hållbara renoveringar 

Energistrategens bästa tips – det här ska du tänka på om du vill installera solceller på din Brf

# Slå ihop installationen med en renovering 

Du ska aldrig sätta solceller på ett tak som ska renoveras inom de närmsta åren. Men att genomföra en solcellsinstallation samtidigt som du ska renovera taken är smart. Då har du redan byggställningar på plats och det blir enklare att driva ett projekt än två. Har du redan ett bra tak kan du bara sätta på solceller.

# Anpassa storleken efter föreningen

Tekniken går snabbt framåt, men än så länge är batterier som lagrar energi dyra. Därför är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att du inte har så mycket överskott sommartid då produktionen är som störst. Då får du bäst ekonomi i anläggningen. I snitt använder en lägenhet cirka 2000 kWh per år.

# Sätt en tidsplan 

Det som tar längst tid när det kommer till solcellsinstallationer är ofta att komma fram till beslutet. Därför är det viktigt att räkna in tid för förstudier och stämma i planeringen. 

Var också noga med att informera medlemmarna i föreningen så att alla vet vad det innebär. 

Att lägga på själva solcellerna går egentligen ganska snabbt. 

# Energioptimera dina byggnader

Gör man det här av hållbarhetsskäl är det klokt att göra en helhetskoll på sina byggnader och sammanställa en övergripande energiplan. Om du lägger in energiåtgärder i underhållsplanen ser du på nödvändiga renoveringar ur ett energiperspektiv. När du optimerar byggnaden så kommer elförbrukningen i slutändan bli mindre och du kommer också kunna använda en större del av den el som du producerar. 

# Smarta system gör dig energieffektiv och medveten

Med ett smart system kan du hålla koll på när och hur mycket el du producerar. Ökad medvetenhet kan också göra att du använder elen effektivare. Vet du hur mycket du producerar på dagen så kanske du vill anpassa dig och använda elen smartare. Du kör kanske diskmaskinen när solen skiner i stället för på kvällen.

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?