1515

Den kungliga svenska avundsjukan är en myt

Svenskarna är mindre avundsjuka på de rika än folken i Frankrike, Spanien och Italien. Folket i Sverige har mer gemensamt med britter och amerikaner, skriver den tyske sociologen Rainer Zitelmann.

MINORITET. Magdalena Anderssons polemik mot de rika kommer sannolikt att få godkännande från framför allt en grupp, de socialt avundsjuka, som i Sverige dock bara utgör 21 procent enligt undersökningen, skriver Rainer Zitelmann.
MINORITET. Magdalena Anderssons polemik mot de rika kommer sannolikt att få godkännande från framför allt en grupp, de socialt avundsjuka, som i Sverige dock bara utgör 21 procent enligt undersökningen, skriver Rainer Zitelmann.Foto:Annyck Benth

Sveriges finansminister Magdalena Andersson har föreslagit ett återinförande av förmögenhetsskatten eller, som hon kallar det, en miljonärsskatt. Men speglar hennes förslag verkligen stämningen hos den svenska befolkningen? En internationell undersökning visar att svenskarna har en mer positiv inställning till de rika än befolkningen i Frankrike, Spanien och Italien. 

Ipsos MORI har gjort representativa undersökningar av 7644 personer i sju länder för att ta reda på allmänhetens attityder till de rika. Resultaten av dessa undersökningar ligger till grund för ett ”Rich Sentiment Index”, som skildrar om befolkningen i ett visst land har en positiv eller negativ syn på de rika. Undersökningen, som definierar ”rika” som att äga tillgångar på minst en miljon euro (i Sverige: 10 miljoner kronor) utöver den primära bostaden, visar att fransmännen har de mest negativa åsikterna om de rika, följt av spanjorer och tyskar. Svenskar har å andra sidan mycket mer gemensamt med amerikaner och britter, som har en mer positiv inställning till de rika.

Svenskarna är också mindre avundsjuka, vilket bekräftas av en analys av ”social avund” i varje undersökt land. Magdalena Anderssons polemik mot de rika kommer sannolikt att få godkännande från framför allt en grupp, de socialt avundsjuka, som i Sverige dock bara utgör 21 procent enligt undersökningen. Undersökningsdata gör det också möjligt att beräkna en ”Social Envy Coefficient” som visat förekomsten av social avund i ett land – desto lägre värde, desto mindre avundsjuka är nationen. I Sverige ligger koefficienten på 0,44 som är en lika låg nivå som för USA (0,42) och Storbritannien (0,37), medan de i Frankrike (1,26) och Tyskland (0,97) är mycket mer avundsjuka.

Svenskarna vill inte ha mycket höga skatter på de rika

I alla undersökta länder anser de flesta att det är rätt att de rika beskattas mer än de fattiga eller genomsnittliga löntagarna – och det är så skattesystemen i alla de undersökta länderna är utformade. Men åsikterna går isär om hur höga skatterna på de rika ska vara. I Frankrike och Tyskland säger till exempel en majoritet av de tillfrågade att skatterna för de rika inte bara bör vara höga utan mycket höga.

På denna punkt är det intressant att notera att Sverige är det enda undersökta landet där en majoritet av de tillfrågade motsätter sig förslaget att de rika ska betala mycket höga skatter. Medan andelen respondenter som förespråkar mycket höga skatter på de rika dominerar i alla andra länder avfärdar svenskarna begreppet mycket höga skatter på de rika. Faktum är att hälften av svenskarna (49 procent) anser att ”Skatterna för de rika bör vara höga men inte överdrivet höga eftersom de i allmänhet har jobbat hårt för att tjäna ihop sin förmögenhet, och staten bör inte ta för mycket från dem”. Däremot är bara en tredjedel (32 procent) överens om att ”De rika bör inte bara betala höga skatter, utan de bör betala mycket höga skatter. På så sätt kan staten se till att klyftan mellan de rika och de fattiga inte blir för stor här i vårt land”.

Som jämförelse är en majoritet av de tillfrågade i Frankrike (53 procent) för att beskatta de rika till en mycket hög skattesats och endast 19 procent av de franska respondenterna motsätter sig mycket höga skatter på de rika.

En annan intressant observation för Sverige är att det finns en majoritet i alla inkomstgrupper som motsätter sig mycket höga skatter på de rika. Motståndet mot mycket höga skatter på de rika är naturligtvis särskilt starkt bland höginkomsttagare, 65 procent (hushållsinkomster på 800 000 kronor och mer). Men även bland svenskar som tjänar mindre än 300 000 kronor om året är andelen som avvisar mycket höga skatter på de rika betydligt högre (47 procent) än andelen respondenter som föredrar mycket höga skatter på de rika (37 procent).

Det verkar som om svenskarna har ”vaccinerat sig” mot straffskatter på rika tack vare egna erfarenheter av mycket höga skatter på höginkomsttagare på 1970-talet. Svenskarna insåg då att landets skattesystem inte bara träffade de rika, det skadade hela samhället. Äldre svenskar kanske minns att några av Sveriges rikaste medborgare som Ingvar Kamprad faktiskt flydde Sverige för att undkomma landets alltför höga skatter och att till och med en socialdemokrat som Astrid Lindgren högljutt protesterade mot de dåvarande höga skattenivåerna.

Personlighetsdrag hos de rika

I alla sju länderna fick de tillfrågade en lista med sju positiva och sju negativa personlighetsdrag och fick svara på vilka drag som mest sannolikt kommer passar för rika människor. I Sverige beskrev 36 procent av de tillfrågade rika människor som ”materialistiska”, 33 procent som ”visionära/framsynta”, 32 procent som ”giriga”, 32 procent som ”självupptagna” och 31 procent som ”flitiga”. Dessa svar är ännu mer intressanta jämfört med de attribut som gavs av de svenskar som personligen känner minst en person som äger mer än 1 miljon euro. På frågan om vilka egenskaper som skulle gälla för den rika person de känner bäst valde 50 procent ”intelligent”, 46 procent ”flitig”, 35 procent ”visionär /framsynt”, 35 procent ”ärlig” och 34 procent ”påhittig”. 

Detta resultat gäller också för de andra länderna: När människor i allmänhet tillfrågas om vilka egenskaper de skulle ange för de rika blir de mycket mer negativa än när samma fråga ställs till den grupp respondenter som personligen känner minst en rik person. 

Detta är särskilt tydligt när det gäller framför allt en egenskap: ”ärlighet”. I Tyskland, till exempel, anser endast tre procent av de svarande att rika människor är ärliga, jämfört med 42 som uppger detta om den rika person de känner personligen.

Ekonomisk frihet och inställning till de rika

Varje år bedömer Heritage Foundation nivåerna av ekonomisk frihet i länder runt om i världen. I det senaste Indexet för ekonomisk frihet rankas Sverige på plats 21 av 178 länder. Frankrike ligger däremot bara på 64:e plats. Det märks att i länder med högre nivåer av ekonomisk frihet (Storbritannien, USA och Sverige) är attityderna till de rika överlag mycket mer positiva än i länder med lägre nivåer av ekonomisk frihet (som Frankrike och Italien). I vissa avseenden har svenskar tydligen mer gemensamt med britterna och amerikanerna än de har med tyskar och fransmän. Huruvida det finns ett allmänt samband mellan attityder till de rika och ekonomisk frihet återstår dock att se. Studien kommer snart att fortsätta med undersökningar i fyra asiatiska länder: Kina, Japan, Sydkorea och Vietnam.

Rainer Zitelmann

Tysk historiker och sociolog. Hans bok, ”Förebilder och syndabockar -

Synen på rika i Sverige och andra länder” ges ut av Svensk Tidskrift 22 juni.


Innehåll från PayerAnnons

Returpack väljer Payer för en ny digital utbetalningslösning för pantpengar

Returpack har valt betalningsbolaget Payers plattform för att ta in pantsystemet i en ny och digital era. 

Den nya digitala utbetalningslösningen börjar nu rullas ut på Returpacks egna storpantarautomater, Pantamera Express, i hela landet.

Sedan 1980-talet har svenskarna vallfärdat till landets pantmaskiner för att lämna in sina burkar och flaskor. Returpack är företaget som införde pantsystemet och bolaget hanterar nu över 2 miljarder burkar och flaskor varje år.

Returpack valde 2019 Payer som partner att digitalisera pantsystemets utbetalningslösning av pantpengar och bolaget har nu utvecklat den tekniska plattformen som gör det möjligt att starta tester och utrullning över hela landet.

Utbetalning till bankkontot

88% av alla flaskor och burkar som säljs i Sverige i dag pantas och materialåtervinns genom Returpacks pantsystem.

Returpack jobbar med att ständigt utveckla systemet för att förenkla och öka tillgängligheten för pantaren. Att kunna betala ut pant på fler sätt än via det traditionella pantkvittot är ett av förnyelseområdena. Den digitala överföringen direkt till det egna bankkontot ger en smidig lösning och följer digitaliseringsutvecklingen i samhället. 

Returpack har implementerat denna lösning i de egenägda storpantarautomaterna,  Pantamera Express. Ett test ihop med dagligvaruhandeln planeras och därefter tas beslut om vidare implementeringar.

– Pantamera Express-automaterna är en viktig del i vårt utvecklingsarbete kring framtidens pantsystem. Här har vi haft möjlighet att testa en ny digitaliserad utbetalningslösning i stor skala och kan nu erbjuda en säker, enkel och smidig tjänst för överföring av pantpengar direkt in på bankkontot, säger Carita Classon, produktchef på Returpack/Pantamera.

Internet-of-things – kommunikation mellan pantmaskin och mobilapp

Payer valdes för att utveckla motorn, en digital betalningslösning direkt till konsumentens bankkonto. Lösningen fungerar i en kombination mellan pantmaskinen, molnet och en mobilapp. Den nya Pantamera-appen är tillgänglig för både iOS och Android. Redan efter två månader har appen laddats ned 20 000 gånger.

Innan appen kan användas första gången kopplas bankkontot genom Mobilt Bank-ID av användaren. Det är en process som tar mindre än 1 minut att genomföra. Efter att pantaren hällt i sina burkar och PET-flaskor i Pantamera Express, skannar pantaren en QR-kod med mobilappen för att slutföra transaktionen.

I den första fasen av utrullningen ingick Returpacks 57 egenägda storpantarautomater, Pantamera Express. Dessa står utplacerade på större återvinningscentraler över hela landet. Under 2020 pantades 90 miljoner förpackningar via Pantamera Express.

Under pilotfasen har över 25% av användarna valt den digitala lösningen. Det är något som Returpack tror kommer öka snabbt ju fler svenskar som känner till appen. Den digitala lösningen är ett komplement till papperskvittot som kommer finnas kvar.

– Payer har varit mycket lyhörda för våra önskemål och vi har hela tiden känt oss trygga med att dom levererat en stabil och säker lösning för vårt digitala genombrott, säger Henric Oscarsson, Utvecklingsansvarig på Returpack/Pantamera.

– Vi på Payer är otroligt stolta över att vi fick förtroendet att utveckla nästa generations utbetalningslösning i det svenska pantsystemet. Ett system som alla svenskar har en relation till och bidrar till. Förutom att det är smidigt för konsumenten att få pengarna direkt på kontot, när man pantar, säger Peder Berge, vd och grundare av Payer.

Klicka här för att läsa mer om samarbetet mellan Returpack och Payer 

Mer från Payer

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Payer och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?