Annons

Dela upp budgeten i två delar som på 1970-talet

DEBATT. Fram till 1977 fördelades statens utgifter på en drifts- och en kapitalbudget. Det är dags att återinföra ett sådant system, men denna gång med striktare regler för hur utgifter ska definieras så att rågången hålls, skriver Entreprenörskapsforums Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund.

I takt med att Sverige sedan 1990-talskrisen kraftigt amorterat ned statsskulden, har en ytterligare uppmjukning av överskottsmålet förespråkats av bland andra finansminister Magdalena Andersson.

Ett balansmål har föreslagits ersätta överskottsmålet. Det innebär att det offentliga sektorns finansiella sparande ska vara i balans över en konjunkturcykel vilket skulle öka utrymmet för finanspolitiska insatser.

Andra, som Carl Bennet och Johan Trouvé (Di 12/11), anser att lösningen på Sveriges infrastrukturunderskott är ett oberoende statligt bolag som finansierar investeringar. Detta kan vara bra, men en bättre lösning är att använda en kapital- respektive en driftsbudget för statens utgifter.

Klart står att det finns ett omfattande investeringsbehov i framför allt infrastruktur (fysisk och digital samt miljö/energi). Till detta kan läggas fördelning mellan generationer, alltså att ett alltför stramt överskottsmål gynnar framtida generationer på bekostnad av dagens genom att olika välfärdssatsningar uteblir.

Uppenbart bör Sverige även ha beredskap för att möta en kommande ekonomisk svacka. Fortsatta penningpolitiska insatser med än lägre räntor riskerar dock endast att ha begränsad eller ingen effekt och dessutom leda till ett ökat risktagande bland investerare i jakt på avkastning samt bidra till fortsatt tillgångsinflation (fastigheter, värdepapper mm). Ett större ansvar – måste – därför läggas på finanspolitiken.

Men även finanspolitik är förenat med betydande risker. Valbudgetar, nedprioritering av infrastruktursatsningar till förmån för offentlig konsumtion och expansiv finanspolitik för att dölja bristen på nödvändiga strukturreformer, är några.

En omläggning av finanspolitiken får inte inverka på genomförande av de nödvändiga strukturreformer som alltför länge uteblivit. Vilka dessa torde vara är välkända: en dåligt fungerande arbetsmarknad med stora strukturella matchningsproblem, kompetensförsörjningen, en dysfunktionell bostadsmarknad och en alldeles för långsam integration med alltför höga trösklar in på arbetsmarknaden.

Hur kan vi möjliggöra för finanspolitiska insatser i konjunkturstabiliserande syfte och minska den ”infrastrukturskuld” som upparbetats under decennier, samtidigt som offentlig konsumtion hindras från att urholka statens finanser och bromsa viktiga strukturreformer?

Ett sätt är att i statsbudgeten tydligt separera mellan löpande utgifter, såsom social-, rätts-, utbildnings- och försvarspolitik, och kostnader relaterade till investeringar, som fysisk och digital infrastruktur, miljö och energiinvesteringar.

För driftsbudgeten skulle det nuvarande (eller något stramare) överskottsmålet gälla medan kapitalbudgeten kan kopplas till ett mer väldefinierat skuldsättningstak. I dagsläget är kostnaderna för långsiktiga statligt garanterade lån extremt låga.

Ett överskottsmål för driftsbudgeten är nödvändigt för fortsatta amorteringar på statsskulden, vilket också skapar utrymme för framtida lånefinansierade investeringar. Men också för att kunna vidta mer kortsiktiga finanspolitiska åtgärder vid ett betydande efterfrågebortfall.

Fram till 1977 fördelades statens utgifter på en drifts- och en kapitalbudget. Anledningen till att det övergavs var att driftskostnader i allt högre grad definierades som kapitalkostnader och därmed kunna lånefinansieras. Detta berodde i sin tur på oklara och otydliga riktlinjer för hur statens kostnader skulle klassificeras.

Finanspolitiken (och även penningpolitiken) måste därför även fortsättningsvis omgärdas av strikta ramverk. Tydlighet i regelverket som hindrar att driftskostnader förkläds som investeringar är en nödvändig förutsättning för att en kapitalbudget ska kunna införas.

En oberoende analys och utvärdering av den samhällsekonomiska nyttan av investeringar bör också kopplas till införandet av en kapitalbudget.

Dagens budgetsystem har resulterat i att samhällskritiska investeringar får stå tillbaka till förmån för kortsiktig fördelningspolitik och konsumtion. Ett reformerat finanspolitiskt ramverk skulle tydliggöra statens kostnader samt möjliggöra för såväl infrastrukturinvesteringar som finanspolitiska insatser.

Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum, professor KTH

Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum, professor vid Blekinge Tekniska Högskola


Innehåll från HowdenAnnons

Howden M&A vinner marknadsandelar inom transaktionsförsäkringar i Norden

Howden M&A är inte bara en av Storbritanniens och Kontinentaleuropas ledande förmedlare av transaktionsförsäkringar – för ett drygt år sedan så etablerade bolaget även sitt första Nordenkontor i Stockholm, en satsning som resulterat i att de nu tagit betydande marknadsandelar i alla nordiska länder.

Efter att Howden M&A under 2019 öppnade sitt första nordiska kontor i Stockholm under ledning av Carl Levin och Alexander Rasmussen, båda tidigare advokater på ledande advokatbyråer i Stockholm respektive Köpenhamn, har firman haft fullt upp.  

– Den lokala etableringen har tagits emot med stort intresse från Private Equity-sektorn, fastighetsbolag samt mer traditionella bolag med ett högt transaktionsflöde. Många av de stora aktörerna inom dessa sektorer och deras internationella advokatbyråer har redan jobbat med oss i andra europeiska länder, där de uppskattat vår service och kompetens. Nu börjar även fler lokala aktörer samt de främsta advokatbyråerna i Sverige, Norge, Finland och Danmark få upp ögonen för den kvalitativa rådgivning vi erbjuder och hur vi särskiljer oss från konkurrenterna, säger Carl Levin, Head of Sweden. 

Transaktionsspecialister 

Howden M&As snabba tillväxt och starka varumärke i Europa är byggt på försäkringsrådgivning med boutiquekänsla som kombinerar firmans entreprenöriella drivkraft och engagemang med tillgänglighet och ledande försäkringsexpertis. Fundamentet är byggt på att kunna bistå både säljare och köpare genom hela försäkringsprocessen med team av erfarna specialister som har mångårig erfarenhet av transaktioner från advokatbyråer, investmentbanker, revisionsbyråer och konsultfirmor, fortsätter Carl.

– Vi får ofta höra av våra klienter och deras rådgivare att vi har ett värdeskapande och ändamålsenligt förhållningssätt i vår rådgivning. Vi arbetar mycket med att vara proaktiva och går alltid på djupet för att förstå våra klienters transaktioner, deras avtal och de relaterade riskerna. Utöver den förväntade förhandlingen och förmedlingen av själva försäkringsavtalet så arbetar vi alltid nära klienten och dess rådgivare, där vi bland annat bidrar med detaljarade råd kring alltifrån formuleringen av garantierna i transaktionsavtalen till omfattningen av rådgivarnas så kallade due diligence, allt för att säkerställa en effektiv process och bästa försäkringsskydd, förklarar han.

Inte bara private equity-kunder

Ett av skälen till branschens och Howden M&As snabba tillväxt har varit transaktioner relaterade till när private equity och större fastighetsfonder vill göra ”clean exits”. En pågående trend är dock att även andra aktörer börjat inse fördelarna med transaktionsförsäkringar och att det inte bara är de stora affärerna som går att försäkra.

– Konceptet går i huvudsak ut på att en köpare tecknar en transaktionsförsäkring som är avsedd att täcka säljarens monetära ansvar till följd av garantibrott under ett överlåtelseavtal, därmed överförs risken från säljaren till en försäkringsgivare. Köpeskillingen kan då disponeras fritt och eventuella skadeanspråk för garantibrott riktas mot en försäkringsgivare istället för säljaren. Detta är givetvis inte endast av intresse för private equity, då alltifrån koncerner som avyttrar dotterbolag till individer som avyttrar en familjeägd fastighet kan dra fördel av att inte behöva tvista om eller avsätta medel för eventuella garantibrott. Denna del av försäkringsmarknaden har dessutom blivit allt mer konkurrensutsatt och vi kan idag hitta försäkringsgivare som erbjuder prisvärda lösningar för affärer eller investeringar med transaktionsvärden redan från 100 miljoner kronor, avslutar Carl. 

Fakta

Howden M&A är ett försäkringsförmedlingsbolag som tillhandahåller expertis och råd kring transaktionsförsäkringar. Howden M&As Nordenkontor etablerades i Stockholm 2019 och bolaget har närvaro i hela Europa med huvudkontor i London samt lokalkontor i Stockholm, Frankfurt, München, Amsterdam, Madrid, Warszawa och Paris. Howden M&A är en del av Hyperionkoncernen som är en av världens största personalägda försäkringsförmedlingsgrupper med över 5 000 medarbetare i 40 länder.

Läs mer om Howden M&A

Läs mer om Howden group 

 

Mer från Howden

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Howden och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?