1515
Annons

Dela upp budgeten i två delar som på 1970-talet

DEBATT. Fram till 1977 fördelades statens utgifter på en drifts- och en kapitalbudget. Det är dags att återinföra ett sådant system, men denna gång med striktare regler för hur utgifter ska definieras så att rågången hålls, skriver Entreprenörskapsforums Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund.

I takt med att Sverige sedan 1990-talskrisen kraftigt amorterat ned statsskulden, har en ytterligare uppmjukning av överskottsmålet förespråkats av bland andra finansminister Magdalena Andersson.

Ett balansmål har föreslagits ersätta överskottsmålet. Det innebär att det offentliga sektorns finansiella sparande ska vara i balans över en konjunkturcykel vilket skulle öka utrymmet för finanspolitiska insatser.

Andra, som Carl Bennet och Johan Trouvé (Di 12/11), anser att lösningen på Sveriges infrastrukturunderskott är ett oberoende statligt bolag som finansierar investeringar. Detta kan vara bra, men en bättre lösning är att använda en kapital- respektive en driftsbudget för statens utgifter.

Klart står att det finns ett omfattande investeringsbehov i framför allt infrastruktur (fysisk och digital samt miljö/energi). Till detta kan läggas fördelning mellan generationer, alltså att ett alltför stramt överskottsmål gynnar framtida generationer på bekostnad av dagens genom att olika välfärdssatsningar uteblir.

Uppenbart bör Sverige även ha beredskap för att möta en kommande ekonomisk svacka. Fortsatta penningpolitiska insatser med än lägre räntor riskerar dock endast att ha begränsad eller ingen effekt och dessutom leda till ett ökat risktagande bland investerare i jakt på avkastning samt bidra till fortsatt tillgångsinflation (fastigheter, värdepapper mm). Ett större ansvar – måste – därför läggas på finanspolitiken.

Men även finanspolitik är förenat med betydande risker. Valbudgetar, nedprioritering av infrastruktursatsningar till förmån för offentlig konsumtion och expansiv finanspolitik för att dölja bristen på nödvändiga strukturreformer, är några.

En omläggning av finanspolitiken får inte inverka på genomförande av de nödvändiga strukturreformer som alltför länge uteblivit. Vilka dessa torde vara är välkända: en dåligt fungerande arbetsmarknad med stora strukturella matchningsproblem, kompetensförsörjningen, en dysfunktionell bostadsmarknad och en alldeles för långsam integration med alltför höga trösklar in på arbetsmarknaden.

Hur kan vi möjliggöra för finanspolitiska insatser i konjunkturstabiliserande syfte och minska den ”infrastrukturskuld” som upparbetats under decennier, samtidigt som offentlig konsumtion hindras från att urholka statens finanser och bromsa viktiga strukturreformer?

Ett sätt är att i statsbudgeten tydligt separera mellan löpande utgifter, såsom social-, rätts-, utbildnings- och försvarspolitik, och kostnader relaterade till investeringar, som fysisk och digital infrastruktur, miljö och energiinvesteringar.

För driftsbudgeten skulle det nuvarande (eller något stramare) överskottsmålet gälla medan kapitalbudgeten kan kopplas till ett mer väldefinierat skuldsättningstak. I dagsläget är kostnaderna för långsiktiga statligt garanterade lån extremt låga.

Ett överskottsmål för driftsbudgeten är nödvändigt för fortsatta amorteringar på statsskulden, vilket också skapar utrymme för framtida lånefinansierade investeringar. Men också för att kunna vidta mer kortsiktiga finanspolitiska åtgärder vid ett betydande efterfrågebortfall.

Fram till 1977 fördelades statens utgifter på en drifts- och en kapitalbudget. Anledningen till att det övergavs var att driftskostnader i allt högre grad definierades som kapitalkostnader och därmed kunna lånefinansieras. Detta berodde i sin tur på oklara och otydliga riktlinjer för hur statens kostnader skulle klassificeras.

Finanspolitiken (och även penningpolitiken) måste därför även fortsättningsvis omgärdas av strikta ramverk. Tydlighet i regelverket som hindrar att driftskostnader förkläds som investeringar är en nödvändig förutsättning för att en kapitalbudget ska kunna införas.

En oberoende analys och utvärdering av den samhällsekonomiska nyttan av investeringar bör också kopplas till införandet av en kapitalbudget.

Dagens budgetsystem har resulterat i att samhällskritiska investeringar får stå tillbaka till förmån för kortsiktig fördelningspolitik och konsumtion. Ett reformerat finanspolitiskt ramverk skulle tydliggöra statens kostnader samt möjliggöra för såväl infrastrukturinvesteringar som finanspolitiska insatser.

Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum, professor KTH

Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum, professor vid Blekinge Tekniska Högskola


Innehåll från South PoleAnnons

Klimatkompensation är inte att köpa sig fri från sitt klimatansvar

Klimatkompensation är en del i utvecklingen mot hållbara lösningar för framtiden. Med hjälp av finansieringen som klimatkompensering innebär kan nya klimatprojekt utvecklas för att minska klimatpåverkan. Jens Olejak, VD för South Pole Sweden och Head Climate Solutions Nordics, menar på vikten av att inte se klimatkompensation som en pappersprodukt utan som vad det är – ett medel för att finansiera projekt för att minska eller binda koldioxid.

– Det finns en felaktig uppfattning om att klimatkompensation betyder att man köper sig fri från sitt klimatansvar. Men det kunde inte vara längre från sanningen, säger Jens. Rätterna som köps vid klimatkompensation möjliggör utvecklingen av klimatprojekt för att öka omställningen mot ett koldioxidsnålt samhälle.

För att nå NettoNoll som företag är det viktigt att ha med klimatkompensation som en del av sin klimatstrategi. Oavsett vilken verksamhet man verkar inom kommer företagens utsläppsreduktioner inte vara tillräckliga för att nå NettoNoll i linje med SBT och Parisavtalet. 

– Våra kunder har väldigt ambitiösa målsättningar kopplade till sin klimatstrategi. För att nå sina mål behöver de även klimatkompensera. Oavsett verksamhet kommer ett visst utsläpp att ske, även om man är duktig på att minska dessa. Men målsättningen är såklart att behovet av klimatkompensering ska minska över tid.

Tack vare klimatkompensering kan utvecklingsländer vara med på resan mot ett koldioxidsnålt samhälle och bidra till klimatomställningen. South Pole har utvecklat över 800 projekt sedan starten 2006, där projekt kopplade till bindning av koldioxid via naturbaserade lösningar, men även tekniska innovationer, just nu har stort fokus. Det är även viktigt att undvika framtida utsläpp genom exempelvis projekt för förnybar energi, i vilket South Pole har spelat en stor roll de senaste 15 åren.

Som den enda aktiva projektutvecklaren i Norden har South Pole möjlighet att ta ett helhetsgrepp åt sina kunder i deras klimatstrategiarbete. Med kompetens inom både strategiskt stöd och utveckling av hållbara projekt som gör skillnad för klimatet och projektets närområde ger South Pole tydliga resultat för sina kunder.

– Vi ser att efterfrågan på våra tjänster ständigt ökar, för att möta marknadens behov utökar vi nu därför organisationen med nya kompetenser. Klimat och hållbarhet är en av de viktigaste frågorna vi har framför oss, och vi har betydligt mindre tid på oss än vi räknat med för att göra de klimatförbättringar som krävs för att nå målen i Parisavtalet. Det är dags att agera!

South Poles uppdrag
South Pole effektiviserar och driver på omställningen till ett klimatsmart samhälle. Med ett globalt team, med över 800 sociala entreprenörer, utvecklas innovativa skräddarsydda lösningar för att möta organisationers och samhällsstrukturens behov. South Pole är experter inom den snabbt föränderliga klimatpolitiken och dess regelverk. 

Till South Pole Swedens erbjudande

Mer från South Pole

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med South Pole och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?