1515
Annons

Debatt: Viktigt värna Gotlands kommunikationer

Rysslands angrepp på Ukraina och det kraftigt försämrade säkerhetsläget i vårt närområde har också satt sökljuset på Gotland. Sverige har påmints om Gotlands strategiska läge och att kommunikationerna mellan Gotland och fastlandet är en angelägenhet för hela landet, och inte bara för Gotland, skriver företrädare för det gotländska näringslivet.

Foto:Karl Melander/TT

Just nu utformas kraven på Gotlandstrafiken för nästa trafikperiod med start år 2027, en verklig nyckelfråga för det gotländska samhället, men också för Sverige i ett alltmer osäkert omvärldsläge. Trots insikt om att infrastruktur och kommunikationer måste utvecklas och förbättras i hela landet, och god kunskap om färjetrafikens avgörande betydelse, planerar Trafikverket att utgå ifrån den gamla kravspecifikationen från 2013 när framtidens trafik ska upphandlas.  

Det innebär en stor risk för kraftiga försämringar av kommunikationerna. Gotland riskerar att flyttas längre från fastlandet vilket skulle få allvarliga konsekvenser för hela samhället. För oss som brinner för Gotlands utveckling skapar planerna att utgå ifrån 2013 års kravspecifikation en stor oro.  

Den kapacitet och de överfartstider som gäller i dag mellan Gotland och svenska fastlandet är betydligt bättre än vad 2013 års specifikationen kräver. Och framåt så pekar alla trender mot att behoven från vårt samhälle kommer att vara ännu högre än i dag. Precis som resten av Sverige, fortsätter Gotland att utvecklas. Vårt näringsliv och vår ekonomi växer, och allt fler upptäcker möjligheterna som Gotland erbjuder året runt. Gotland växer både som plats att bo och verka på, och som attraktiv destination för resor och möten. I och med pandemin har också fler valt att deltidsbo på ön och arbeta härifrån. Det är en utveckling som måste få fortsätta. 

När infrastrukturminister Tomas Eneroth nyligen kommenterade förslaget till nationell plan för den svenska infrastrukturen slog han fast att ”utgångspunkten för regeringen är att öka Sveriges konkurrenskraft och se till att vi klarar klimatomställningen. Vi ska hålla ihop stad och landsbygd och göra så att fler kan arbetspendla.” 

Vi förutsätter att Tomas Eneroths besked även gäller Gotland. 

Sverige utvecklar infrastrukturen i hela landet genom investeringar i bättre vägar, snabbare tågförbindelser och förutsättningar för omställningen till hållbara transporter. Det är orimligt att just Gotland, det gotländska samhället och de gotländska besökarna ska utsättas för den här sortens osäkerhet och oro när det gäller förutsättningar att leva, bo, besöka och driva företag på ön. 

Kommande upphandling av färjetrafiken kan inte baseras på gårdagens krav. Snabb teknikutveckling möjliggör just nu en omställning av industri och transporter till mer hållbara lösningar. För att säkra morgondagens trafik behöver vi hållbara och trygga kommunikationer som skapar förutsättningar för Gotland och alla som vill och behöver, att kunna resa till och från ön. 

Våra krav på framtidens Gotlandstrafik: 

En färjetrafik som möter kraven i de gotländska ståndpunkterna, både vad gäller krav på kapacitet, fart och utsläppsminskningar, och som är en trygg del i det svenska totalförsvaret i ett osäkert och oroligt omvärldsläge. 

Låt dagens trafik utgöra grunden för den nya kravspecifikationen, men ta också höjd för den fortsatta utveckling av efterfrågan som kommer, för att trafiken ska klara av att möta morgondagens krav. Det gäller såväl överfartstider som antal turer till och från Gotland. Det måste finnas kapacitet för alla som vill resa och frakta varor till och från Gotland, året runt. 

Hållbar trafik: vi vill se ambitiösa krav för minskade utsläpp. Det är fullt möjligt att klara kapacitet och snabba överfartstider, och samtidigt kraftigt minska utsläppen. Omställningen måste ske genom ny teknik för framdrift och moderna fartyg. Teknikutvecklingen går snabbt och vi ska inte underskatta kraften i företagens innovationsförmåga. Använd upphandlingen för att skapa incitament för att skynda på klimatomställningen inom sjöfarten. 

För att Gotland ska kunna fortsätta att växa och utvecklas krävs kommunikationer som både är hållbara och som erbjuder den kapacitet och snabbhet som ett växande Gotland behöver. 

 

Paul Dino Larsson, ordförande Tillväxt Gotland

Johan Lindvall, ordförande Gotlands Förenade Besöksnäring

Petter Engström, regionchef LRF Gotland

Arild Kleven, ordförande Företagarna Gotland 

Magnus Lindby, ordförande Sveriges Åkeriföretag Gotland

Simon Helmér, vd Östsvenska Handelskammaren 

 


Debatt: Fyra förlorade år för den liberala demokratin

Sluta prata om att stärka den liberala demokratin och börja reformera, skriver Frida Jansson och Adam Danieli på Timbro

Foto:ERIK JOHNSSON

Januariavtalet utlovade en stärkt liberal demokrati. Men de fyra senaste åren har varit förlorade år. På punkt efter punkt underpresterar Sverige enligt Europadomstolen och FN. Sverige behöver genomföra en konstitutionell reform, skriver juristerna Frida Jansson och Adam Danieli, Timbro.

Januariavtalet motiverades med att försvara den liberala demokratin. Syftet var att bevara och utveckla Sveriges rättsstat för att försäkra oss mot en utveckling som i länder som Polen och Ungern där domstolars friheter kringskurits. Men reformerna har uteblivit och samtidigt har Sverige underpresterat på de tre huvudsakliga områden som kännetecknar en rättsstat: maktdelning, skydd av individers rättigheter och tillgång till rättvisa.

Den liberala demokratins kärna är att den politiska makten utövas under lagarna och att individens rättigheter skyddas. Idag hotas den liberala demokratin på flera håll i Europa. I länder som Ungern och Polen monteras maktdelande institutioner ner och den enskildes rättigheter blir allt svagare. I debatten varnar man ofta för Polens utveckling, men Sveriges situation är en helt annan. Sverige har aldrig haft någon maktdelning från första början. 

Att något är allvarligt fel med hur skyddet för individens rättigheter fungerar i Sverige är tydligt. Både FN:s och Europarådets tortyrkommittéer har kritiserat Sverige för behandlingen av frihetsberövade i över ett decennium. Häktningstiderna är så långa och isoleringen så omfattande att den riskerar att ge psykiska men. FN har också kritiserat Sverige för att inte har infört ett generellt förbud mot diskriminering enligt sina åtaganden från 1971.

I Sverige är maktdelningen svag, det konstitutionella rättighetsskyddet ofullständigt och möjligheterna att faktiskt få igenom sin rätt mot myndigheterna svag. Trots att tonläget varit högt har de senaste fyra åren har varit ett misslyckande vad gäller att åtgärda svagheterna. I rapporten En liberalare demokrati presenterar vi 15 konkreta reformer som tillsammans skulle utgöra en omfattande konstitutionell reform. Genom att stärka rättighetsskyddet, maktdelningen och individens möjligheter att hävda sin rätt kan vi få en starkare liberal demokrati. Vi föreslår bland annat: 

Inför ett nytt system för rättegångskostnader. Rättegångskostnader är de kostnader som enskilda har vid juristhjälp i överklagandet av ett myndighetsbeslut. Dagens ordning innebär att den enskilde måste stå för sin egna kostnader även när man vinner mot staten. Det bryter mot rätten till rättvis rättegång i Europakonventionens artikel 6. Staten behöver ta ett ekonomiskt ansvar för att fler ska ha råd att stå upp för sin rätt. Vi föreslår att enskilda som haft anledning att få sin sak prövad eller vinner mot staten ska ha rätt till ersättning.

Inför tydliga rättssäkerhetsgarantier i regeringsformen. Idag kan det ta lång tid att få beslut från myndigheter och domstolar i Sverige. Överprövning av beslut om strandskyddsdispens, medborgarskap och vissa brottmål kan ta år trots att de inte är särskilt komplicerade. Sverige är det land i Norden som fällts i Europadomstolen näst flest gånger när det kommer till rätten att en prövning ska ske i skälig tid. I vissa fall är besluten inte ens möjliga att överklaga. Vi föreslår en generell rätt till domstolsprövning och att alla myndigheter – inte bara domstolar, som idag – ska omfattas av kravet på att man ska få en prövning i skälig tid.

Inför ett allmänt, konstitutionellt diskrimineringsförbud. Diskrimineringsskyddet i svensk grundlag är tandlöst. Trots att Sverige 1971 åtog sig att införa vissa åtgärder mot diskriminering genom FN:s IPCCR-konvention, är möjligheterna för det offentliga att diskriminera på grund av kön eller politisk uppfattning fortfarande stor i Sverige. Det åtgärdas lättast genom att en allmän rätt till likabehandling införs i regeringsformen.

Inför ett grundlagsskydd för privatlivet och mot omänsklig eller förnedrande behandling. Till skillnad mot de flesta andra västländer saknar den svenska grundlagen ett allmänt förbud mot förnedrande eller omänsklig behandling. 2018 fälldes Sverige i Europadomstolen för brott mot Europakonventionens tortyrförbud och förbudet mot omänsklig eller förnedrande behandling.

Sverige saknar också ett allmänt skydd för offentliga intrång i privatlivet. Så sent som förra året fälldes Sverige i Europadomstolens högsta instans för att inte respektera privatlivet. Sådana rättigheter är hygienfaktorer för en liberal demokrati, och måste införas i svensk grundlag.

Stärk egendomsskyddet. Skyddet för egendom har historiskt varit omdiskuterat i Sverige. Resultatet av ständiga kompromisser har lett till ett grundlagsskydd som är spretigt och oförutsebart, vilket senast uppenbarat sig för skogsägare med artskyddsutredningen. Vi föreslår därför att ersättningsrätten som följer av att staten exproprierar egendom eller väsentligen inskränker användningen av privat egendom förtydligas.

Avskaffa de korporativa domstolarna. Utgångspunkten i en liberal rättsstat är att tvister avgörs i oberoende domstolar. I Sverige finns dock undantag från denna princip, genom de korporativa domstolarna. I Arbetsdomstolen och hyresnämnderna dömer så kallade intresseledamöter, företrädare för intresseorganisationer på arbets- och bostadsmarknaden. I Arbetsdomstolen sitter näringslivsorganisationer, fack och Sveriges kommuner och regioner. Den som inte är medlem i någon av dessa organisationer riskerar att möta en domstol som gynnar parterna på bekostnad av rätten till en rättvis rättegång. Det här är en ålderdomlig ordning som borde avskaffas till förmån för oberoende domstolsprövning.

Många tror att Sverige är en stark liberal demokrati. Men den enskilde står i Sverige maktlös genom oklarheter kring rättigheters innebörd, långa handläggningstider och en dyr domstolsprocess där kostnaderna behöver bäras privat. Alla politiska partier som vill göra Sverige till ett land med bättre skydd för individer mot statlig övermakt har en skyldighet att inte bara tala om liberal demokrati, utan också föreslå reformer för att den ska förverkligas.

Frida Jansson, jurist och rapportförfattare, Timbro

Adam Danieli, jurist och rapportförfattare, Timbro

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?