1515
Annons

Debatt: Vi måste förstå den nya ryska krigföringen

Den uppdaterade och moderna ryska krigföringen har stor påverkan på omvärlden. Vår förmåga att försvara oss är ytterst beroende av en korrekt analys och beslutsamhet som säkerställer vårat politiska självbestämmande imorgon, skriver Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan.

Foto:Alexei Nikolsky

Det finns många oroande tendenser som pekar på att Ryssland är på väg att genomföra en ny invasion av Ukraina. Det ryska ledarskapet har under året genomfört militära förberedelser och positionerat över 100 000 soldater runt den ukrainska gränsen. Därtill har man eskalerat sin politiska retorik och ifrågasatt Ukrainas rätt att existera som stat. 

Det har lett till att Polens utrikesminister varnat för att Europa är närmare ett krig än någon gång tidigare under de senaste 30 åren. Västvärlden har, tillsammans med USA, en bristande förmåga att förstå både ryska handlingar och rysk krigsföring.

När Ryssland invaderade Ukraina 2014 sade USA:s utrikesminister att Rysslands president Vladimir Putin ”beter sig på ett 1800-tals sätt på 2000-talet”. Tysklands kansler sade likaledes att Putin ”lever i sin egen värld”. Dessa uttalande är på inga sätt unika men är utmärkta exempel på hur vi i Väst saknar förmåga att förstå ryska drivkrafter och Rysslands inflytande på omvärlden.

Det finns hittills inget som Väst gjort som har förändrat kalkylen för det ryska ledarskapet ska kunna nå sina politiska mål med militär och icke-militär krigföring. Ryssland har invaderat både Georgien och Ukraina, samt befäst deras internationellt erkända territorium, utan några signifikanta kostnader från Väst.

De sanktioner väst antog efter Georgien-kriget 2008 släpptes i januari 2009. De sanktioner som genomförts hittills efter invasionen av Ukraina har varit väldigt begränsade. Det inkluderade Visa-restriktioner, begränsningar i teknologiöverföring och restriktioner för hur ryska företag får låna på finansmarknaden, men inga kraftigare åtgärder mot den ryska ekonomin. 

Från rysk sida har man länge varit missnöjd med säkerhetsordningen vilket kan låta prosaiskt men handlar om staters rätt till självbestämmande. Ryssland vill byta ut folkrätten mot stormaktsrätten, och säkerställa att de stater de angränsar blir en buffert mot Väst snarare än starka och integrerade delar av Väst.

Här ser det ryska ledarskapet visserligen ett hot från de militära medlen, men i synnerhet de icke-militära. En medioker rysk underrättelseanalytiker kan räkna ut att NATO inte har trupperna, planerna eller intresset att militärt invadera Ryssland. Snarare kommer Rysslands största geopolitiska motgångar från vad de ser som Västlig icke-militär krigföring genom skapandet av färgrevolutioner.

I Georgien (2003) och Ukraina (2004 och 2014) har folkliga uppror lett till en omkullkastning av relativt pro-ryska ledare vars ersättare har närmat sig både EU och NATO. Både i Ryssland (2011-12) och Belarus (2005 och 2020-21) har sådana försök till folkliga uppror skakat respektive länders ledare. 

Enligt ryska militärteoretiker består detta av en mix av informationskrigföring, diplomatisk och ideologisk påverkan (demokratistöd) och underrättelsearbete. I stort ses de syfta till att hjärntvätta befolkningen till den grad att de begår en folklig uppresning mot deras ledare. 

Det är i denna hotbild Rysslands strategi mot Väst har utformats och det är därför det är så viktig för ryska företrädare att undermina den liberala demokratins attraktivitet. De har sedan dess börjat attackera den som ”dekadent”, som bidragande till självmord och upplösning av könsnormer och samtidigt förstärkt den patriotiska fostran i Ryssland. 

Snarare än att leva på 1800-talet har den ryska ledningen använt sig av den senaste moderna teknologin för att främja sina intressen. I takt med att tidningar och TV tappar mark mot de stora tech-jättarna har Ryssland lanserat vad som kallas ”trollfabriken” där tusentals anställda sitter och försöker påverka de algoritmer som påverkar hur vi ser världen och vad som är rätt och fel. 

I takt med att nästan allting digitaliseras ökar också sårbarheten i cyber-domänen. Där har Ryssland lyckats genomföra några av de största och mest signifikanta cyberattackerna hittills. Det inkluderar påverkan på det amerikanska presidentvalet och NotPetya som fick Maersk att stå stilla i en vecka. Det är även samma metodologi som NotPetya på de cyberattacker som drabbade ukrainska myndigheter och organisationer i veckan med förtäckt som ransom-ware program. 

Dock har den ryska makten sina begränsningar och den utgår i första hand från destruktion. Till skillnad från den kinesiska som är mjukare, kapitalintensiv och extremt långsiktig, är den ryska baserad på destruktion och hot. Medan Kina köper svenska halvledarföretag och tar över Portugals telenätverk så skramlar Ryssland med militära medel och stöttar extremister i hela Europa.

Rysk krigföring är uppdaterad till de moderna realiteterna och ger den ryska ledningen stora möjligheter att påverka omvärlden. Vår förmåga att försvara oss mot ryska militär och icke-militär förmåga är ytterst beroende av en korrekt analys, och vår beslutsamhet att fatta nödvändiga beslut i dag som säkerställer vår politiska självbestämmande imorgon.

Oscar Jonsson är doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan

 


Debatt: Svensk ekonomi rider ut stormen

Inflationen är hög, räntan stiger och börsen är skakig. Det är lätt att dras med i det negativa stämningsläget, skriver Martin Linder och Katarina Lundahl vid Unionen.

Enligt Unionens färska enkät till förbundets fackklubbar har företagen dock ovanligt starka framtidsförväntningar för kommande halvår. Orderböckerna är välfyllda, anställningsplanerna rekordstarka och kommande investeringar omfattande. Det är de mest positiva förväntningar vi sett under de tio år vi gjort undersökningen, vilket drivs av tjänstesektorn men tongångarna är positiva också i industrin.

I den konjunkturrapport Unionen presenterar idag visar vi att Sverige har goda förutsättningar att klara av de utmaningar som skapas av krig, inflation och svagare global konjunktur jämfört med många andra länder. 

Det finns framför allt fyra skäl till det: 

Sverige har ett gynnsamt utgångsläge. Ekonomiskt sett klarade vi av Coronakrisen bättre än de flesta andra länder. Svenska företag har tagit globala marknadsandelar under de senaste åren och lönsamheten i näringslivet är överlag god. Vi har färre hushåll med svag ekonomi jämfört med länder med större inkomstspridning. Vi har en stark arbetsmarknad och mycket hög sysselsättningsgrad. Dessutom finns det gott om statsfinansiella muskler att stötta hushållen vid behov.

Sverige är mindre beroende av rysk energi och ryska insatsvaror än till exempel konkurrentlandet Tyskland. Vårt beroende har minskat snabbt de senaste åren på ett sätt som inte alls skett i en del andra europeiska länder. Det ger oss mindre press uppåt på elpriserna, till nytta för hushåll och företag, och färre leveransstörningar. 

Svensk industri går oväntat bra. Vi bedömer att svensk export kommer fortsätta ta marknadsandelar. Vi exporterar mycket investeringsvaror och efterfrågan gynnas av uppdämda behov och klimatomställning. Det finns också delar av industrin som gynnas av rådande läge, t ex stålindustrin och skogs- och träindustrin.

Sverige har en stabil lönebildning med lägre risk för pris- och lönespiral än många andra länder. Vår lönebildningsmodell är förankrad i inflationsmålet, viket lägger grunden för en stabil löneutveckling i oroliga tider. Riksbanken har också tydligt visat att de håller fokus på inflationsmålet. Sammantaget ger det förutsättningar för en snabbare nedgång i inflationen, när de underliggande inflationsorsakerna ebbar ut. 

Självfallet finns det svagheter. Vi är en liten, öppen ekonomi som är beroende av omvärlden. Höjda priser på insatsvaror skapar utmaningar för många företag. Svenska hushåll har hög skuldsättning och därmed stor räntekänslighet, vilket påverkar konsumtionsutrymmet vid stigande räntor. Det blir viktigt att Riksbanken, samtidigt som de fokuserar på inflationsmålet, är lyhörda och inte höjer räntan för länge och för snabbt.

Sammantaget talar mycket ändå för att svensk ekonomi kommer kunna rida ut dessa oroliga tider bättre än många andra ekonomier. Det ger oss en konkurrensfördel och gör att fler välbetalda jobb relativt sett hamnar hos oss och ger utsikter för en god reallöneutveckling på sikt för svenska hushåll. 

 Martin Linder, ordförande Unionen 

Katarina Lundahl, chefsekonom Unionen


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?