Annons

Debatt: Vi kan inte skövla skogen för att rädda klimatet

Vetenskapens värld i SVT visar att Sverige håller på att utarma en av våra viktigaste resurser: skogen. Om vi ska ha en chans att klara miljömålen och klimatomställningen måste skogsbruket ställas om i grunden. Vi kan inte skövla skogen för att rädda klimatet, skriver Isadora Wronski på Greenpeace.

Foto:Most Photos

Vetenskapens värld i SVT har i serien ”Slaget om skogen” visat en rad obekväma sanningar om det svenska skogsbruket. Att våra sista spillror av gamla naturskogar – och den biologiska mångfalden – är starkt hotade. Att avverkningstakten är mycket högre än vad skogen och ekosystemen klarar av. Att den svenska skogsindustrin släpper ut mer koldioxid än all annan industri och trafik i Sverige gör tillsammans. Och att satsningen på biobränslen innebär att utsläppen kommer att fortsätta under en tidsperiod som är mycket längre än den tid vi har på oss för att klara klimatkrisen.

Det här varit väl känt bland forskare och inom miljörörelsen. Greenpeace kunde i vintras visa att om vi räknar in de ökande biogena utsläppen så ligger Sveriges växthusgasutsläpp kvar på samma nivå som 1990. De fossila utsläppen har helt enkelt ersatts med biogena utsläpp, samtidigt som vi fortsätter konsumera som om vi hade fyra jordklot i stället för ett. 

Utsläpp är utsläpp, vare sig de kommer från att elda olja, sopor eller skog. 80 procent av den biomassa som tas ut ur den svenska skogen blir bränsle eller andra kortlivade produkter och kolet den bundit är i atmosfären inom två år. Det tar 60–120 år för ett nytt träd att upp lika mycket koldioxid som det träd som avverkats gjort, vilket är tid vi inte har. 

Samtidigt förstör vi unika ekosystem, som aldrig går att återskapa när de en gång kalhuggits. SVT:s ”Slaget om skogen” visar tydligt att vi har väldigt lite gammal, riktig skog kvar. De sista gammelskogarna  – och alla de arter som är beroende av dem – kämpar idag för sin överlevnad omringade av oändliga trädplantager och kalhyggen. Vi är långt ifrån att nå miljömålen kopplade till skogen och rödlistan över hotade skogslevande arter växer. Huvudanledningen till detta är vårt intensiva skogsbruk, som enligt Skogsstyrelsens prognos går mot ett rekordår 2021. Samtidigt urholkas samernas möjligheter att bedriva rennäring, när en allt större del av deras renbetesskogar kalhuggs, framför allt av statliga Sveaskog. 

Trots larmen från miljörörelse och forskare lyser de här insikterna med sin frånvaro inom politiken. Socialdemokraterna har tydligt gjort klart att de vill öka uttaget av biomassa från skogen. Centerpartiet vill stärka äganderätten och minska miljökraven. Miljöpartiet har i förhandlingarna lyckats öka ytan skyddad skog, men tycks i utbyte ha förlorat striden om den resterande skogsmarken. Övriga partier på högersidan vill ge industrin frikort att köra ekosystemen i botten. 

 

Det här är ovärdigt, om man ser till det nödläge mänskligheten står inför. För att klara klimatomställningen, miljömålen och rädda den biologiska mångfalden måste det svenska skogsbruket ställa om till ett naturnära skogsbruk, med plockhyggesbruk. Detta skulle inte bara gynna klimatet och den biologiska mångfalden, utan även skogsägare och näringsidkare på landsbygden. Det skulle också ligga i linje med den inriktning som EU-kommissionen pekar ut i sitt förslag till skogsstrategi. 

Här är Greenpeace fem förslag på åtgärder för att lägga grunden till en långsiktigt hållbar skogspolitik:

– Förbjud kalhyggen, skydda minst 30 procent av våra skogar och reglera skogsbruket i miljöbalken.

– Inför bonus-malus för skogen där skonsamma, ekosystembaserade skogsbruksmetoder premieras.

– Skriv om Sveaskogs ägardirektiv, ta bort avkastningskravet och gör statens eget skogsbolag till ett föredöme för hållbart skogsbruk.

– Ta bort statligt stöd som motverkar ett hållbart skogsbruk, till exempel subventioner till bioenergi, gratis tilldelning av utsläppsrätter, elskattesubventioner och en lång rad investeringsstöd.

– Riksdag och regering måste införa lagkrav på tillämpning av principen av fritt informerat förhandssamtycke i frågor som berör samerna, deras livsnäring och deras rättigheter.

 

Levande ekosystem är fantastiska kollager och det är så de gör mest nytta för klimatet och samhället. Det norra barrskogsbältet binder mer koldioxid än alla världens regnskogar tillsammans. Att Sverige mitt under brinnande klimatkris kalhugger våra sista naturskogar för att elda upp dem som biobränslen och kortlivade pappersprodukter är vansinnigt. Klimatet och den biologiska mångfalden hänger ihop. Vi kan inte skövla naturen för att fixa klimatet.

 

Isadora Wronski, Sverigechef för Greenpeace

 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera