De närmaste tio åren kommer att vara mycket avgörande för hur jordens framtid kommer att se ut. FN:s klimatpanel IPCC slår fast att om inte vår användning av fossilbaserad energi fasas ut, kommer jorden att drabbas av extremväder vilket påverkar hela ekosystemet och därmed även vårt ekonomiska system. Att successivt ersätta fossilsamhället är inte ett önsketänkande utan en nödvändighet. Inte minst med tanke på kriget i Ukraina och att Ryssland är en av världens största leverantör av fossil energi.
I dag finns det realistiska alternativ och ett av dem är vätgasbaserad industriproduktion. Det finns nu flera industriprojekt i Sverige där produktion och användning av vätgas är central. Här finns en enorm potential där modern teknik med nya lösningar tar plats i energisystemet.
Stålindustrin står för cirka 10 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Genom att ersätta kolet med vätgas i tillverkningsprocessen av stål, blir produktionen fossilfri och utsläppen endast rent vatten. Att tillverka vätgas är en teknik som funnits sedan början av 1800-talet och som nu utvecklas i högt tempo. Utanför Sverige ökas produktionen av vätgas dramatiskt - samtidigt som tekniken blir både effektivare och billigare.
Tack vare vätgasens goda förmåga att lagra energi, kan väderberoende energi som produceras av exempelvis vind, sol eller vatten lagras och användas vid behov. Det ger en robust och planerbar energiproduktion. Kan lagervolymen utökas får man stordriftsfördelar och minskade kostnader. Vätgas lagras redan i dag och just nu byggs lager som kan innehålla 200–600 GWh. (1 GWh motsvarar hushållsel för ca 5000 villor.)
Tillsammans med satsningarna på annan fossilfri energi, som vind- och solenergi, samt utbyggnad av elnätet för att bättre ta tillvara på vattenkraften, blir vätgas som energilager en mycket viktig funktion i ett konkurrenskraftig modernt energisystem.
Det finns goda förutsättningar för Sverige att lyckas med sina vätgassatsningar. Men för att våga investera och satsa på något, krävs pålitliga institutioner och en fungerande infrastruktur. Just nu krävs subventioner för att svenska företag ska våga ta klivet och satsa. Vi tror på marknadskrafter och konsumentmakt, men i ett övergångsskede kan framtidens branscher behöva stöd när samhället ställer om. Näringslivet och privata investerare är beredda att satsa om samhället också visar sin vilja.
Ett historiskt exempel är när telefoni infördes i Sverige. Då var det många som dömde ut det experimentella projektet. Vem skulle ha glädje av att tala med någon den inte kunde se? Men då gjordes en stor infrastruktursatsning, som placerade landet på kartan och gav ett försprång. År 1880 var Stockholm den telefontätaste staden i världen. Sverige har byggts av visionära satsningar och det var de som lade grunden till vår industri och därmed vår välfärd.
Sverige ska vara ett attraktivt framtidsland och en satsning på vätgas i industrin kan ge upp till 100 000 nya arbetstillfällen bara i norra Sverige, vilket kan bidra med 28,5 miljarder i nya skatteintäkter per år.
Det är inte heller så att ”Sverige är så litet att våra insatser är obetydliga i arbetet mot ett fossilfritt samhälle” och att vi därför kan fortsätta att leva som vi gjort. Alla måste hjälpas åt och vårt land kan visa vägen.
EU har tagit täten i arbetet med att uppmuntra användning av vätgas. Under våren ska Sverige vara ordförande i Europeiska unionens råd. Här finns en lysande möjlighet att ta över taktpinnen och visa att vi fortfarande kan vara världsledande på teknikområdet. Det är hög tid för Ulf Kristersson, klimatminister Romina Pourmokhtari och övriga ministrar i den nya regeringen att ta tillvara på de möjligheter som öppnar sig i takt med den snabba utveckling som sker inom vätgasekonomin. För att skapa välstånd, konkurrenskraft och nya jobb.
Björn Aronsson, verksamhetsledare Vätgas Sverige
