1515

Debatt: Världen måste fördjupa sitt samarbete med Kina

Samarbetet mellan världens demokratier i Nordamerika, Asien och Europa måste fördjupas politiskt, ekonomiskt och utrikespolitiskt. Det är dags att skapa ett EUSAsien, skriver Sten Tolgfors, tidigare försvarsminister och handelsminister.

MAKTBALANS. Presidenten Xi Jinpings Kina bygger militär kapacitet för att hålla USA borta från närområdet och från att försvara allierade demokratier i regionen, till exempel förmåga att sänka hangarfartyg, skriver Sten Tolgfors.
MAKTBALANS. Presidenten Xi Jinpings Kina bygger militär kapacitet för att hålla USA borta från närområdet och från att försvara allierade demokratier i regionen, till exempel förmåga att sänka hangarfartyg, skriver Sten Tolgfors.Foto:Huang Jingwen

Folkrepubliken Kina bygger den ekonomiska och teknologiska basen för att varaktigt utmana USA i en ny era av stormaktskonkurrens.

Kinas förmåga att projicera politisk och militär makt ökar och ambitionerna flyttas stegvis ut från landets närområde, i Asien men också globalt.

Enpartistaten kan använda samtliga landets civila och militära resurser för att befästa intern kontroll över landet, liksom förmåga att stärka Kinas externa intressen.

Kina kopplar samman civil teknologi, också inom privata företag, med statens säkerhetspolitiska syften. Landet har hög kapacitet för underrättelseinhämtning och informationsoperationer. Kina bygger ekonomiska beroenden genom strategiska investeringar, ägande av företag och infrastruktur, lån till stater, kontroll av nödvändiga naturresurser och utövar politiskt tryck mot debatten i andra länder.

Kinas BNP är i köpkraftskorrigerade termer större än USA:s. Även om Kinas utveckling säkert kommer se bakslag har landet nått en nivå som förändrar global politik.

USA har felbedömt Kinas utveckling och politiska ambitioner, vilket nu slår igenom i amerikansk debatt. USA har också felbedömt vad som krävs för att möta denna fundamentala utmaning. USA är fortsatt sammantaget starkast, men regionalt har USA halkat efter Kinas militära förmåga. I simuleringar som görs för att förstå regionala konflikter i Asien förlorar USA till synes oftare än det vinner.

Kina bygger militär kapacitet för att hålla USA borta från närområdet och från att försvara allierade demokratier i regionen, till exempel förmåga att sänka hangarfartyg, vilka är kärnan i USA:s globala projicering av militär makt.

Världens demokratier behöver samla sig till nytt samarbete för att möta Kinas ambitioner. President Bidens första toppmöte var med Indien, Japan och Australien. Men EU var inte med. Därmed saknades den ekonomiska och politiska tyngd som krävs för att balansera Kina.

Donald Trump agerade ensamt och unilateralt, som vore USA fortsatt 1990-talets globala hegemon. Men USA behöver sina allierade i Asien och Europa för att möta Kina.

Till skillnad från under Kalla kriget, då Sovjetunionen var en isolerad mindre ekonomi, så är Kina och USA ömsesidigt beroende av varandra. Detta kan hålla tillbaka animositeten, men Kinas ambitioner är långsiktiga och man är beredd att acceptera kostnader för politiska mål.

EU och Sverige, som frihandelsvänligt land, vill inte behöva välja mellan Kina och USA, men vi kommer att behöva förhålla oss till detta. USA har visat hur man ser på kinesiska företag som leverantörer i europeiska 5G-nät, och Trump-administrationen talade om att USA borde köpa Ericsson. Det betyder inte att vi ska stänga dörren till Kina, vi är så djupt integrerade att det knappast skulle fungera, men åtgärder för att balansera Kina behövs.

Teknologi är en arena för stormaktskonkurrens. Informationsteknologi är central i sig själv, men också för den information som finns i näten. Men konkurrensen gäller alla typer av high-tech, som biotech och AI. Världen kan delas upp i teknologiska zoner, när USA betraktar civil högteknologi på samma sätt som försvarsteknologi, som ska hindras att falla i motståndares händer. Det är svårt att för svenska företag se att uppdelning vore realistisk eller önskvärd.

Vi går mot en period av tilltagande amerikansk realpolitik. Trycket från Kina kan samtidigt bidra till att bromsa amerikansk isolationism, genom den gradvisa insikten att USA behöver – ja, måste – ha stöd av sina partners och allierade för att långsiktigt balansera Kina.

Vilka åtgärder krävs när Västvärlden samlar sig för att möta Kina:

Ett Nordatlantiskt handelsområde behöver skapas. Militär förmåga är i förlängningen beroende av ekonomisk utveckling. Hinder för handel mellan USA och EU begränsar tillväxt. Istället bör våra ekonomier gå mot en gemensam marknad. USA, liksom EU, behöver överge protektionistiska åtgärder om gemensamhet för att balansera Kina ska nås.

Ett Nordatlantiskt teknologiområde, där civila satsningar på forskning och innovation intensifieras, systemen för högre utbildning kopplas ihop och standarder utvecklas tillsammans.

Ett Nordatlantiskt försvarsteknologiskt område behöver växa fram. I USA finns en diskussion om amerikansk teknologisk eftersläpning, som man snabbt kommer behöva åtgärda. Varför utveckla särlösningar, som tar tid och medför osäkerhet på områden där partner och allierade redan är framme?

Det finns uppenbar ineffektivitet när västländer av inrikespolitiska skäl dubbelarbetar, eller avstår från att dela teknologi.

Säkerhetspolitiskt relevant teknologi finns i skärningen mellan civila och militära sammanhang.

Ett Nordatlantiskt säkerhetspolitiskt och försvarspolitiskt område finns i Nato, med försvarsgarantier och gemensam planering. Natos ansvar ska inte vidgas till andra regioner. Men vill USA ha med Europa för att balansera Kina behöver USA upprätthålla säkerhetsgarantierna för Europa mot Ryssland, samt Europa bygga upp den egna förmågan. Utan detta står Europa inför en säkerhetspolitisk utmaning som gör att Kina kommer lämnas för USA att hantera på egen hand.

Det behöver skapas ett EUSAsien, ett fördjupat politiskt, ekonomiskt och utrikespolitiskt samarbete mellan världens demokratier i Nordamerika, Asien och Europa.

Detta nya triangel-samarbete bör inriktas på att avveckla hinder för handel och tillväxt, liksom fördjupat politiskt och utrikespolitiskt samarbete för att värna demokratin. USA har bilaterala försvarsavtal med ett antal länder i Asien och utvecklar förmåga att backa upp dem, vilket Europa väsentligen saknar.

Det är hög tid att Sverige börjar diskutera hur nya strategiska realiteter påverkar våra nationella intressen och politiska linje. USA står inför en fundamental utrikes- och säkerhetspolitisk utmaning och omprövning, som potentiellt drabbar Europas intressen. Är vi en förberedd partner till USA kan detta undvikas och Västvärlden agera gemensamt.

Sten Tolgfors

partner på Rud Pedersen, tidigare försvarsminister och handelsminister


Innehåll från SAS InstituteAnnons

S-Bank har Finlands mest nöjda bankkunder: ”Data och nyfikenhet avgörande för alla våra beslut ”

Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank.
Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank.

I över tio år har finländska S-Bank konsekvent och strategiskt arbetat med att samla och dra nytta av sin data. I dag har banken nästan halva Finlands befolkning som kunder – och olika undersökningar visar att man även har landets nöjdaste bankkunder.

Enligt Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank, är det framför allt förmågan att omvandla det svåra till det enkla som ligger bakom framgången.

Öka produktiviteten och innovationen med hjälp av data – läs mer här.

S-Bank har fått utmärkelser för ”Finlands nöjdaste bankkunder” av bankjämförelsetjänsten Sortter Oy och ”det mest innovativa företaget i den finländska finanssektorn” från handelshögskolan Hanken.

S-Bank är del av den större kooperativa organisationen, S-Gruppen. Trots att S-bank är en jämförelsevis ung organisation, har banken aktivt arbetat med vad som har varit nyckeln till framgången: data.

Teknikfundamentet skapar möjligheter

Många företag har ett stort fokus på att bli mer datadrivna. Men innan man på ett effektivt sätt kan börja dra nytta av all data måste de underliggande processerna fungera och samspela väl.

– Processerna för att skapa och ta hand om data behöver vara väl etablerade och dokumenterade. Lagring och strukturering av data behöver vara på plats. Du behöver också säkerställa datakvaliteten. För att kunna göra detta behöver du också ha rätt verktyg för att kunna hantera din data, säger Johanna Makkonen och fortsätter:

– Vi började med att visualisera vår data i olika rapporter. Under de senaste åren har vår största upptäckt varit att vi inte bara använder den för att analysera historiken och titta bakåt, utan också använder den för att göra förutsägelser om framtiden.

Underlättar beslutsfattande

Alla fördelar som ett företag har av att använda data fullt ut blir inte alltid synliga för kunderna.

– Primärt använder vi oss av data för att organisationen ska kunna fatta bättre beslut och för att kunna erbjuda våra kunder ännu bättre lösningar och tjänster, säger Johanna Makkonen.

Enligt Iikka Kuosa som är Senior Vice President of IT and Products vid S-Bank är detta också strategin från den högsta ledningen:

– För att kunna svara till våra kunders framtida behov använder vi data som underlag för våra strategiska beslut. Vi måste ge våra kunder service och därför måste vi också och hålla koll på vad våra kunder gör för att förstå vad som driver dem, säger han.

Data – en riktig problemlösare

Tidigare avslog S-Bank många låneansökningar. Trots att antalet ansökningar ökade, minskade andelen lån som beviljades.

– När vi tittade på vår data kunde vi se att i takt med att vi fick in allt fler ansökningar tog handläggningen för varje ansökan allt längre tid. De långa handläggningstiderna ledde till att många kunder tog tillbaka sina ansökningar, eftersom de behövde lånet snabbare än vad vi kunde handlägga deras ärenden, säger Johanna Makkonen.

Bankens processutvecklingsteam genomlyste hela låneprocessen. På så sätt kunde S-bank identifiera var i kedjan det gick långsammast och vilka slags ansökningar som var mest tidskrävande. Det gjorde det enklare att fördjupa sig i enskilda detaljer och se till att de fungerar snabbare och effektivare. Samtidigt kunde man använda data för att förutsäga framtida beteenden och hjälpa kunder att fatta bättre och ekonomiskt mer hållbara beslut.

Verktyg och nyfikenhet i samverkan

Två saker förtjänar extra uppmärksamhet här, nämligen verktygen och nyfikenheten.

– Jag skulle säga att jag nog är ganska nyfiken, men jag är också definitivt realist. För att tillfredsställa nyfikenheten krävs också att man har full kontroll på underliggande tekniska detaljer. Då blir det mycket enklare att vara öppen och titta djupare in i frågan, berättar Johanna Makkonen.

För att stärka analysen ytterligare samarbetar S-Bank med SAS Institute, som har försett dem med bästa tänkbara plattform för dataanalys.

– Jag skulle inte påstå att jag blev ”förälskad” i de lösningar vi fick av SAS, men det var inte långt ifrån. Den här resan har bara börjat och jag ser verkligen fram emot vad vi kan skapa tillsammans i framtiden, avslutar Johanna Makkonen.

Förändra hur du fattar beslut – läs mer om hur data kan hjälpa dig här.

 

Mer från SAS Institute

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SAS Institute och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?