Annons

Debatt: Världen måste fördjupa sitt samarbete med Kina

Samarbetet mellan världens demokratier i Nordamerika, Asien och Europa måste fördjupas politiskt, ekonomiskt och utrikespolitiskt. Det är dags att skapa ett EUSAsien, skriver Sten Tolgfors, tidigare försvarsminister och handelsminister.

MAKTBALANS. Presidenten Xi Jinpings Kina bygger militär kapacitet för att hålla USA borta från närområdet och från att försvara allierade demokratier i regionen, till exempel förmåga att sänka hangarfartyg, skriver Sten Tolgfors.
MAKTBALANS. Presidenten Xi Jinpings Kina bygger militär kapacitet för att hålla USA borta från närområdet och från att försvara allierade demokratier i regionen, till exempel förmåga att sänka hangarfartyg, skriver Sten Tolgfors.Foto:Huang Jingwen

Folkrepubliken Kina bygger den ekonomiska och teknologiska basen för att varaktigt utmana USA i en ny era av stormaktskonkurrens.

Kinas förmåga att projicera politisk och militär makt ökar och ambitionerna flyttas stegvis ut från landets närområde, i Asien men också globalt.

Enpartistaten kan använda samtliga landets civila och militära resurser för att befästa intern kontroll över landet, liksom förmåga att stärka Kinas externa intressen.

Kina kopplar samman civil teknologi, också inom privata företag, med statens säkerhetspolitiska syften. Landet har hög kapacitet för underrättelseinhämtning och informationsoperationer. Kina bygger ekonomiska beroenden genom strategiska investeringar, ägande av företag och infrastruktur, lån till stater, kontroll av nödvändiga naturresurser och utövar politiskt tryck mot debatten i andra länder.

Kinas BNP är i köpkraftskorrigerade termer större än USA:s. Även om Kinas utveckling säkert kommer se bakslag har landet nått en nivå som förändrar global politik.

USA har felbedömt Kinas utveckling och politiska ambitioner, vilket nu slår igenom i amerikansk debatt. USA har också felbedömt vad som krävs för att möta denna fundamentala utmaning. USA är fortsatt sammantaget starkast, men regionalt har USA halkat efter Kinas militära förmåga. I simuleringar som görs för att förstå regionala konflikter i Asien förlorar USA till synes oftare än det vinner.

Kina bygger militär kapacitet för att hålla USA borta från närområdet och från att försvara allierade demokratier i regionen, till exempel förmåga att sänka hangarfartyg, vilka är kärnan i USA:s globala projicering av militär makt.

Världens demokratier behöver samla sig till nytt samarbete för att möta Kinas ambitioner. President Bidens första toppmöte var med Indien, Japan och Australien. Men EU var inte med. Därmed saknades den ekonomiska och politiska tyngd som krävs för att balansera Kina.

Donald Trump agerade ensamt och unilateralt, som vore USA fortsatt 1990-talets globala hegemon. Men USA behöver sina allierade i Asien och Europa för att möta Kina.

Till skillnad från under Kalla kriget, då Sovjetunionen var en isolerad mindre ekonomi, så är Kina och USA ömsesidigt beroende av varandra. Detta kan hålla tillbaka animositeten, men Kinas ambitioner är långsiktiga och man är beredd att acceptera kostnader för politiska mål.

EU och Sverige, som frihandelsvänligt land, vill inte behöva välja mellan Kina och USA, men vi kommer att behöva förhålla oss till detta. USA har visat hur man ser på kinesiska företag som leverantörer i europeiska 5G-nät, och Trump-administrationen talade om att USA borde köpa Ericsson. Det betyder inte att vi ska stänga dörren till Kina, vi är så djupt integrerade att det knappast skulle fungera, men åtgärder för att balansera Kina behövs.

Teknologi är en arena för stormaktskonkurrens. Informationsteknologi är central i sig själv, men också för den information som finns i näten. Men konkurrensen gäller alla typer av high-tech, som biotech och AI. Världen kan delas upp i teknologiska zoner, när USA betraktar civil högteknologi på samma sätt som försvarsteknologi, som ska hindras att falla i motståndares händer. Det är svårt att för svenska företag se att uppdelning vore realistisk eller önskvärd.

Vi går mot en period av tilltagande amerikansk realpolitik. Trycket från Kina kan samtidigt bidra till att bromsa amerikansk isolationism, genom den gradvisa insikten att USA behöver – ja, måste – ha stöd av sina partners och allierade för att långsiktigt balansera Kina.

Vilka åtgärder krävs när Västvärlden samlar sig för att möta Kina:

Ett Nordatlantiskt handelsområde behöver skapas. Militär förmåga är i förlängningen beroende av ekonomisk utveckling. Hinder för handel mellan USA och EU begränsar tillväxt. Istället bör våra ekonomier gå mot en gemensam marknad. USA, liksom EU, behöver överge protektionistiska åtgärder om gemensamhet för att balansera Kina ska nås.

Ett Nordatlantiskt teknologiområde, där civila satsningar på forskning och innovation intensifieras, systemen för högre utbildning kopplas ihop och standarder utvecklas tillsammans.

Ett Nordatlantiskt försvarsteknologiskt område behöver växa fram. I USA finns en diskussion om amerikansk teknologisk eftersläpning, som man snabbt kommer behöva åtgärda. Varför utveckla särlösningar, som tar tid och medför osäkerhet på områden där partner och allierade redan är framme?

Det finns uppenbar ineffektivitet när västländer av inrikespolitiska skäl dubbelarbetar, eller avstår från att dela teknologi.

Säkerhetspolitiskt relevant teknologi finns i skärningen mellan civila och militära sammanhang.

Ett Nordatlantiskt säkerhetspolitiskt och försvarspolitiskt område finns i Nato, med försvarsgarantier och gemensam planering. Natos ansvar ska inte vidgas till andra regioner. Men vill USA ha med Europa för att balansera Kina behöver USA upprätthålla säkerhetsgarantierna för Europa mot Ryssland, samt Europa bygga upp den egna förmågan. Utan detta står Europa inför en säkerhetspolitisk utmaning som gör att Kina kommer lämnas för USA att hantera på egen hand.

Det behöver skapas ett EUSAsien, ett fördjupat politiskt, ekonomiskt och utrikespolitiskt samarbete mellan världens demokratier i Nordamerika, Asien och Europa.

Detta nya triangel-samarbete bör inriktas på att avveckla hinder för handel och tillväxt, liksom fördjupat politiskt och utrikespolitiskt samarbete för att värna demokratin. USA har bilaterala försvarsavtal med ett antal länder i Asien och utvecklar förmåga att backa upp dem, vilket Europa väsentligen saknar.

Det är hög tid att Sverige börjar diskutera hur nya strategiska realiteter påverkar våra nationella intressen och politiska linje. USA står inför en fundamental utrikes- och säkerhetspolitisk utmaning och omprövning, som potentiellt drabbar Europas intressen. Är vi en förberedd partner till USA kan detta undvikas och Västvärlden agera gemensamt.

Sten Tolgfors

partner på Rud Pedersen, tidigare försvarsminister och handelsminister

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera