Annons

Debatt: Varje timme räknas - nu kommer varslen

De höga elpriserna och regeringens långsamma hantering av frågan har redan lett till att underleverantörsföretag planerar varsel och uppsägningar. Ett korttidsstöd och ett akut elstöd måste nu till, anser Sanna Arnfjorden Wadström, vd för industriorganisationen Sinf.

BRÅTTOM MED STÖD. Flera branscher bromsar in snabbt och företag inom flertalet branscher uppger att orderingången minskar. Det skriver Sanna Arnfjorden Wadström, vd för Sinf.
BRÅTTOM MED STÖD. Flera branscher bromsar in snabbt och företag inom flertalet branscher uppger att orderingången minskar. Det skriver Sanna Arnfjorden Wadström, vd för Sinf.

Effekterna av regeringens alldeles för långsamma hantering kring elpriserna syns i det ökande antalet varsel under de senaste veckorna. Varslen började för ungefär två månader sedan och fortsätter kontinuerligt att öka både i omfattning och antal. Företagen fick en andningspaus när den nya regeringen gick ut med att ett stort stöd skulle komma till undsättning för företagen. Den andningspausen blev dock väldigt kort då energi- och näringsminister Ebba Busch meddelat att företagen kommer att få vänta till februari, kanske ännu längre.  

Nyligen publicerade dessutom Creditsafe den näst högsta konkurssiffran någonsin i sin konkursstatistik för november. Det är den fjärde månaden i rad med ett ökat antal konkurser.

Flera branscher bromsar in snabbt och företag inom flertalet branscher uppger att orderingången minskar.

Tidigare men även nuvarande regerings senfärdiga hantering av problemen med de höga elpriserna slår nu igenom på riktigt och gör läget akut för många företag. Effekten av de höga elpriserna behöver hanteras mycket snabbt. Ebba Buschs råd att avvakta och se när pengarna kommer att betalas ut till företagen är märkligt. Företag som redan nu vänder på varje krona kan inte vänta längre. Vinterkylan tilltar och när reaktorn i Oskarshamn stängs av kommer det att stramas åt ytterligare.  

I Sinfs senaste Underleverantörsbarometer uppger 18 procent av underleverantörerna att de nu planerar varsel och uppsägningar. Trenden förstärks av de dagliga rapporterna. Företagen har behövt hantera ökade kostnader för materialbrist och försenade leveranser under lång tid, allt äter på marginalerna och signalerna pekar på att en kostsam avtalsrörelse står för dörren.  

Med mindre än en månad kvar till jul sitter en femtedel av Sveriges underleverantörer med svåra beslut att säga upp personal. Personal som egentligen behövs så fort konjunkturen återgår. Barometern visar att osäkerhetsfaktorerna är alltför många för att inte agera.  

Många företag gör nu stora insatser för att spara el och har lyckats göra besparingar. Men de ekonomiska förutsättningarna räcker inte till. Det som är oroande är att företagen nu kommer att behöva säga upp kompetent arbetskraft som de lagt ned tid och energi på samt letat länge efter. Det kommer att innebära att när konjunkturen vänder uppåt igen kommer svenska företag inte kunna växla upp tillräckligt snabbt. Underleverantörernas problem att hitta medarbetare låg på rekordnivåer efter pandemin, ett mönster som sannolikt kommer upprepas när konjunkturen vänder uppåt. 

Konjunkturuppgången kommer att sinkas av personalbrist och bristen på kompetenta medarbetare. Ett korttidsstöd, likt det under pandemin där man under konjunktursvackan kan utbilda sina medarbetare, behövs omgående. Korttidsarbete med internutbildning kommer att bidra till att Sverige återhämtar sig snabbare och står bättre rustad i teknikomställningen, vilket kommer generera skatteintäkter och gynna Sveriges tillväxt.  

Nu behövs det: 

ºAkut möjlighet till korttidsstöd för de företag som drabbas så de kan behålla personal och utbilda dem under krisen för att snabbt skala upp igen när konjunkturen vänder. Det kan vara räddningen när stödet kring elen dröjer. Systemet kring korttidsarbete är redan uppbyggt vilket gör att företagen skulle kunna få stöd redan imorgon. 

ºSnabbt stöd till drabbade företag i form av snabb återbäring på elen.  

ºStöd för inköp av elbesparande utrustning och maskinell utrustning som reducerar elkonsumtionen och en breddning av den nationella elsparkampanjen om hur man genom mätning hittar eltjuvar i anläggningar för att spara el och kostnadsreducera. 

Varje dag vi skjuter upp ovanstående åtgärder innebär samtidigt slutet för många i grunden välmående företag, ett helt onödigt tapp av svenska jobb och en borttappad tillväxt. 

Att snabbt återinföra korttidsstödet skulle också innebära att företagen kan ta fart snabbare när konjunkturen vänder. Det behövs en snabb och handlingskraftig regering nu. Varje timme räknas för företagen.  

Sanna Arnfjorden Wadström 
vd, Sinf

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera