ANNONS:
Till Di.se
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Debatt: Värdefulla varumärken förvandlas till skräp

  • Johanna Ragnartz. Foto: Pressbild

DEBATT. Mängden plastavfall ökar i haven, men även på gator och torg. Det är varumärken från snabbmatskedjor, godistillverkare som ligger där och skräpar – varumärken som i andra sammanhang vårdas ömt, skriver Håll Sverige Rents vd Johanna Ragnartz.

I våra hav flyter redan 150 miljoner ton plast omkring. Och det bara fylls på. 40 procent av all plast som tillverkas används till engångsförpackningar, som toppar listorna över det vanligaste skräpet i havet. Det ser vi på Håll Sverige Rent med egna ögon varje år, när vi plockar skräp längs kusten. Varje år tillkommer ytterligare 8 miljoner ton plast i haven och det mesta av skräpet i havet kommer från land. Om ingenting görs har vi inom ett par årtionden mer plast än fisk i våra hav.

Men det är inte bara på stränderna vi ser skräp. Det finns överallt. Det ligger på trottoaren, på gator och torg, i parken och i skogen. Och det är till stor del förpackningar av plast – med fullt synliga logotyper från företag som saluför mat, drycker, cigaretter, godis, kaffe och glass. Det är varumärken från snabbmatskedjor, godistillverkare som ligger där och skräpar – varumärken som i andra sammanhang vårdas ömt.

Ansvaret för detta skräp vilar till stor del på producenterna, som ska se till att förpackningarna samlas in och tas om hand. Vårt ändrade konsumtionsmönster med en växande snabbmatskultur och ätande och drickande ”on-the-go” har lett till en explosionsartad ökning av engångsartiklar av plast.

Ingen har tagit ansvar för den ökande nedskräpningen som har följt med detta. Skräpet fyller våra hav samtidigt som allt pekar på att konsumtionen av engångsförpackningar fortsätter att skena.

Därför krävs det krafttag av alla inblandade. Vi har tidigare pekat på myndigheternas viktiga roll för att skapa en cirkulär ekonomi, där läckaget av avfall stoppas och allt återvinns eller återanvänds. Materialet måste värdesättas, så att det blir mer lönsamt att återvinna än att utvinna nya råvaror. Och konsumenterna måste förstå att de inte ska skräpa ner. Men om vi ska lyckas vända trenden måste även de som tillverkar skräpet dra sitt strå till stacken.

EU lade för någon vecka sedan fram en rad kraftfulla åtgärder för att stoppa engångsartiklar. Samtidigt skärps avfallsdirektivet när det gäller nedskräpning. I Storbritannien har de 40 största konsumentföretagen satt ambitiösa mål för hur engångsartiklar och förpackningar av plast ska fasas ut.

För industrin handlar frågan inte bara om miljöhänsyn, utan om att behålla kontrollen över spelreglerna. För om företagen inte lyckas lösa problemet så kommer lagstiftarna att göra det åt dem.

En handfull företag har engagerat sig i vårt nätverk Håll Havet Rent och tillsammans lovat att arbeta för att minska mängden onödig plast, använda mer återvunnen plast och tänka på risk för nedskräpning när de designar nya produkter. Det är bra – men det räcker inte.

Alla producenter måste visa hur de ska göra för att leva upp till detta ansvar och se till att deras förpackningar inte hamnar i våra hav. Var är visionerna om hur problemen ska lösas? Var är de skarpa målen? Var är de förpackningar som ska ersätta dagens, så att de inte blir skräp när varan är konsumerad?

I Sverige gör flera politiska partier utspel om skräp och plast inför valet. Regeringen har tillsatt utredningar och gett myndigheter uppdrag för att åtgärda nedskräpningen.

Om inte näringslivet lever upp till sitt ansvar så kommer myndigheterna att gripa in åt dem. Vi har sett det förut, till exempel när det handlade om att få bukt med bly i bensinen, PCB och freoner. Vem blir först att ta bort plastlocket, sugröret och plastskeden?

 

Johanna Ragnartz, vd, Håll Sverige Rent

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies