1515

Debatt: Värdefulla varumärken förvandlas till skräp

DEBATT. Mängden plastavfall ökar i haven, men även på gator och torg. Det är varumärken från snabbmatskedjor, godistillverkare som ligger där och skräpar – varumärken som i andra sammanhang vårdas ömt, skriver Håll Sverige Rents vd Johanna Ragnartz.

Johanna Ragnartz.
Johanna Ragnartz.Foto:Pressbild

I våra hav flyter redan 150 miljoner ton plast omkring. Och det bara fylls på. 40 procent av all plast som tillverkas används till engångsförpackningar, som toppar listorna över det vanligaste skräpet i havet. Det ser vi på Håll Sverige Rent med egna ögon varje år, när vi plockar skräp längs kusten. Varje år tillkommer ytterligare 8 miljoner ton plast i haven och det mesta av skräpet i havet kommer från land. Om ingenting görs har vi inom ett par årtionden mer plast än fisk i våra hav.

Men det är inte bara på stränderna vi ser skräp. Det finns överallt. Det ligger på trottoaren, på gator och torg, i parken och i skogen. Och det är till stor del förpackningar av plast – med fullt synliga logotyper från företag som saluför mat, drycker, cigaretter, godis, kaffe och glass. Det är varumärken från snabbmatskedjor, godistillverkare som ligger där och skräpar – varumärken som i andra sammanhang vårdas ömt.

Ansvaret för detta skräp vilar till stor del på producenterna, som ska se till att förpackningarna samlas in och tas om hand. Vårt ändrade konsumtionsmönster med en växande snabbmatskultur och ätande och drickande ”on-the-go” har lett till en explosionsartad ökning av engångsartiklar av plast.

Ingen har tagit ansvar för den ökande nedskräpningen som har följt med detta. Skräpet fyller våra hav samtidigt som allt pekar på att konsumtionen av engångsförpackningar fortsätter att skena.

Därför krävs det krafttag av alla inblandade. Vi har tidigare pekat på myndigheternas viktiga roll för att skapa en cirkulär ekonomi, där läckaget av avfall stoppas och allt återvinns eller återanvänds. Materialet måste värdesättas, så att det blir mer lönsamt att återvinna än att utvinna nya råvaror. Och konsumenterna måste förstå att de inte ska skräpa ner. Men om vi ska lyckas vända trenden måste även de som tillverkar skräpet dra sitt strå till stacken.

EU lade för någon vecka sedan fram en rad kraftfulla åtgärder för att stoppa engångsartiklar. Samtidigt skärps avfallsdirektivet när det gäller nedskräpning. I Storbritannien har de 40 största konsumentföretagen satt ambitiösa mål för hur engångsartiklar och förpackningar av plast ska fasas ut.

För industrin handlar frågan inte bara om miljöhänsyn, utan om att behålla kontrollen över spelreglerna. För om företagen inte lyckas lösa problemet så kommer lagstiftarna att göra det åt dem.

En handfull företag har engagerat sig i vårt nätverk Håll Havet Rent och tillsammans lovat att arbeta för att minska mängden onödig plast, använda mer återvunnen plast och tänka på risk för nedskräpning när de designar nya produkter. Det är bra – men det räcker inte.

Alla producenter måste visa hur de ska göra för att leva upp till detta ansvar och se till att deras förpackningar inte hamnar i våra hav. Var är visionerna om hur problemen ska lösas? Var är de skarpa målen? Var är de förpackningar som ska ersätta dagens, så att de inte blir skräp när varan är konsumerad?

I Sverige gör flera politiska partier utspel om skräp och plast inför valet. Regeringen har tillsatt utredningar och gett myndigheter uppdrag för att åtgärda nedskräpningen.

Om inte näringslivet lever upp till sitt ansvar så kommer myndigheterna att gripa in åt dem. Vi har sett det förut, till exempel när det handlade om att få bukt med bly i bensinen, PCB och freoner. Vem blir först att ta bort plastlocket, sugröret och plastskeden?

 

Johanna Ragnartz, vd, Håll Sverige Rent


Innehåll från SalesforceAnnons

Så når de framgång i den nya digitala världen

Handelsbanken, Volvo Cars och andra framgångsrika storföretag avslöjade sina framgångsrecept under ett livestreamat event. ”90 tempofyllda minuter.” 

I dag arbetar vi var som helst, vi leder på distans, utvecklar tillsammans och samarbetar över gränser och tidszoner. Vad krävs egentligen för att lyckas i en digital värld? Svaren fick vi på ett livestreamat event den 6 maj, där Sveriges främsta experter tillsammans med programledare Peter Settman diskuterade hur vi skapar förutsättningar för nya former av tillväxt och framgång.  

Eventet Salesforce Live arrangerades av kundrelationsjätten Salesforce, vars Sverigechef Dan Bjurman säger:  

– Under 90 tempofyllda minuter inspirerades vi av nya sätt att tänka, och tog del av konkreta framgångsfaktorer för att agera i den nya digitala världen. Tillsammans med bland andra Handelsbanken, Volvo Cars, Sandvik, MatHem, Trustly och Stadsmissionen fick vi skarpa exempel från olika branscher, och spaningar om framtiden från professor Micael Dahlen och futurologen Ashkan Fardost.  

Från Handelsbanken deltog Catharina Belfrage Sahlstrand, Group Head of Sustainability och Stephan Erne, Chief Digital Officer i en breakout-session. De berättade om bankens resa inom digitalisering och hållbarhet, var man står idag samt hur de ser på framtiden.  

Ta del av Salesforce live  

Liksom i andra branscher har pandemin satt ytterligare fart på digitaliseringen inom banksektorn och medfört nya prioriteringar. Salesforce undersöker varje år vilka frågor som är viktigast bland beslutsfattare inom finansbranschen globalt. Den senaste rapporten ”State of Finance 2020” med 

2 800 respondenter pekar på stora skillnader före och efter pandemins utbrott.

Ladda ned State of Finance 2020 här  

– Finansiella aktörer i Norden har helt stuvat om bland sina prioriteringar. Ökad personalisering av banktjänster ses nu som den enskilt viktigaste frågan, följt av ökad automatisering av processer, säger Rob Klomps, CTO Financial Services EMEA på Salesforce, och tillägger:

– Vi ser också en brytpunkt i att en majoritet av kunderna nu föredrar digital rådgivning framför fysisk. Handskakningar och personliga samtal anses inte längre som avgörande för att bygga förtroende. Men en bank som sällan eller aldrig träffar sina kunder måste jobba mer datadrivet för att förutse deras behov och möta dessa. 

Algoritmdrivna finansiella tjänster 

För att lyckas med detta måste bankerna skaffa sig en 360-gradersvy av sina kunder. 

– De måste bli bättre på att samla in, förstå och agera på kunddata på ett intelligent och konsekvent sätt. Och de behöver känna till kundens ekonomiska milstolpar och mål.

Digital rådgivning och andra automatiserade och AI-stödda banktjänster blir allt smartare. Rob Klomps lyfter fram algoritmdrivna finansiella tjänster som fattar beslut eller genomför uppdrag för kundens räkning, som ett framtidsområde. 

Varför har bankerna inte kommit längre inom digitala tjänster?   

– Därför att de sitter fast i föråldrade IT-strukturer och system som inte är så lätta att koppla ihop och därför att deras organisation speglar produkterna och inte kunderna. Deras digitalisering har utgått från produkter som utlåning, betalningar, sparande. Men kunderna tänker inte ”vilken produkt kan lösa mina problem”, de ser sin finansiella ställning och sina behov. Produktapproachen måste bort och ersättas av kundfokus.

Bankens medarbetare var tidigare kundernas primära kontaktyta, men nu är digitala kanaler minst lika viktiga och upplevelsen av dessa behöver förbättras. De som lyckas bäst med det blir vinnarna på den nya digitala bankmarknaden, menar Rob Klomps. 

Ta del av Salesforce live här

Mer från Salesforce

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Salesforce och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?