1515
Annons

Debatt: Vad ni än gör i Sverige – kopiera inte tysk energipolitik!

Tysklands energipolitik är dömd att misslyckas. Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik, ser stora problem med en självdestruktiv politik.

Foto:Michael Probst

Det är som bekant inte bara Sverige som lider av skenande elpriser och en tilltagande brist på elkapacitet. Europas största industrination, Tyskland, har kört in i en energipolitisk återvändsgränd som försvagar landet både ekonomiskt och geopolitiskt, samtidigt som den försämrar möjligheterna att nå de uppsatta klimatmålen i Parisavtalet.

Den energikris som mitt hemland Tyskland har fastnat i borde väcka eftertanke i omvärlden. Hittills har dock rapporteringen om denna kris varit mycket begränsad, vilket sannolikt beror på att många av de energipolitiska besluten tagits i bred politisk enighet. Eftersom nästan alla ledande tyska politiker är medansvariga finns inget intresse för självrannsakan.

Felet är inte avsaknad av miljöambitioner. Tvärtom, ambitionerna är högt ställda: redan år 2030 ska 80 procent av den el som förbrukas i Tyskland komma från förnybara källor och 15 miljoner elbilar vara i drift. Parallellt ska, enligt Olaf Scholz nybildade koalitionsregering, all återstående kolkraft läggas ner. 

Vid årsskiftet stängdes tre kärnkraftverk, som tillsammans stod för hälften av landets kärnkraftsbaserade elproduktion. De tre kärnkraftverk som nu återstår ska fasas ut under 2022. Totalt ska kol- och kärnkraft som under 2020 producerade 179 terrawattimmar (TWh) fasas ut. Detta kan jämföras med att Tysklands totala bruttoelförbrukning under samma år uppgick till 545 TWh.

I Tyskland, liksom i Sverige, pågår en grön omställning som kraftigt kommer att öka behovet av el. Enligt det avtal som partierna i den nya regeringen ingått kommer bruttobehovet av el år 2030 att ligga på mellan 680 och 750 TWh. Det är betydligt högre än tidigare prognoser och väcker frågor om var elen ska komma ifrån.

Så sent som för ett och ett halvt år sedan uttalade sig Tysklands förra miljöminister Svenja Schulze entusiastiskt: ”Tyskland är nu det första industrilandet i världen som lämnar både kärnkraft och kol bakom sig. Vi satsar på en fullständig energiförsörjning från sol- och vindkraft”. Idag är det uppenbart att sol- och vindkraft inte räcker för att täcka de framtida behoven.

För tio år sedan stod 17 kärnreaktorer för omkring en fjärdedel av Tysklands elbehov, men Fukushima-olyckan 2011 fick den tidigare förbundskanslern Angela Merkel att vilja avstå från kärnkraft. Den snabbavveckling av kärnkraften som skett sedan dess – och som fortfarande pågår – bidrar till höjda elpriser och skapar ovisshet kring Tysklands framtida elförsörning. Bara att hålla kärnkraftsreaktionerna igång under deras planerade driftstid skulle ha förbättrat läget väsentligt. 

Även om vind- och solkraften byggs ut kraftigt kvarstår problemet att dessa energikällor är väderberoende. Nedstängningen av fossilfri kärnkraft har hittills fått förutsägbara utsläppsresultat. Kol var under tredje kvartalet 2021 Tysklands främsta energikälla och stod för nästan en tredjedel av elbehovet. Vind stod för 17 procent, sol för 13 procent, medan kärnkraft bidrog med 14 procent.

Tyskland ökar nu sitt beroende av rysk gas för att klara elförsörjningen. Den nya regeringen skriver i koalitionsavtalet att det behövs en massiv utbyggnad av förnybara energikällor och en utbyggnad av moderna gasdrivna kraftverk.

Vätgas beskrivs som en framtida lösning för att klara balansen i kraftsystemet, trots att vätgastekniken hittills har låg verkningsgrad och är jämförelsevis dyr. Enligt de tyska planerna ska 70 procent av vätgasen komma från andra länder och produceras med grön el. Endast 30 procent kommer att kunna genereras inom landet, i huvudsak med hjälp av havsbaserad vindkraft. Bara för att klara vätgasbehovet för den tyska stålindustrin kommer det – enligt industrins egna beräkningar – att behövas omkring 12 000 nya vindkraftverk i 5 MW-klassen. För dessa vindkraftverk kommer det att behövas nästa 10 000 kvadratkilometer havsyta längs Tysklands nordkust, något som troligtvis kommer att väcka en del folkligt motstånd när planerna ska förverkligas.

Den kemisk-farmaceutiska industrin sysselsätter knappt en halv miljon människor i Tyskland och är landets tredje största industrisektor, efter bil- och maskintillverkarna. Den tyska kemiindustrin presenterade för drygt ett år sedan en studie som visar hur den skulle kunna minska sina växthusgasutsläpp till nästan noll vid mitten av århundrandet. Tekniskt sett är det möjligt, men det skulle kräva ytterligare enorma mängder förnybar el. ”Vi behöver brutalt billig el och i ofattbara mängder”, sa Wolfgang Entrup, verkställande direktör för Tysklands kemiförbund (VCI). 

Författarna av studien uppskattar att den kemiska industrins efterfrågan på el kommer att mer än tiofaldigas till 628 terawattimmar i mitten av 2030-talet. Det motsvarar mer än Tysklands hela nuvarande elförbrukning och mycket mer än de 251 terawattimmar grön el som landet producerade under 2020.

Även företrädare för elnäten är djupt bekymrade och varnar för flaskhalsar som kan orsaka leveransproblem. ”Det finns praktiskt taget inga reserver kvar i nätet”, förklarade E.ON’s VD Leonhard Birnbaum nyligen. Han ser ingen risk för att det ska uppstå strömavbrott i hela Tyskland samtidigt, men om det inte finns tillräcklig med el kan E.ON tvingas ”koppla bort konsumenter från nätet” – ja, till och med hela städer.

Miljöfrågorna fick stort utrymme i den tyska valrörelsen förra året. Men de politiska utfästelser som gjorts är som helhet inte hållbara. Tysk politik befinner sig i ett tillstånd av förnekelse och vägrar erkänna att en omsvängning måste ske antingen i kärnkraftsfrågan eller i acceptansen för fossila energikällor.

I stället för att medge detta har Tyskland drivit på inom EU för att kärnkraft inte ska inkluderas i EU:s regelverk för hållbara investeringar, den så kallade taxonomin. Tyskland har i stället krävt och fått igenom att fossil gaskraft av EU ska klassificeras som en ”miljövänlig ekonomisk verksamhet”. I de förhandlingar som förts mellan EU:s medlemsländer har det plötsligt blivit uppenbart att alternativet till kärnkraft är fossil gas från Ryssland.

Det tyska kärnkraftsmotståndet har utvecklats till en dogm som får konsekvenser för hela Europa. Tysklands nedmontering av elproduktion innebär att landet gör sig beroende av import och i praktiken blir mycket sårbart – särskilt i ett läge då även grannländerna håller på att fasa ut sin fossila kraftproduktion.

Tyskland för en energipolitik som är dömd att misslyckas av ekonomiska, klimatmässiga och geopolitiska skäl. Vad ni än gör i Sverige – kopiera inte denna självdestruktiva politik.

 

Staffan Reveman
Analytiker och expertkommentator tysk på energipolitik och verksam inom elintensiv industri i Tyskland sedan slutet på 1970-talet.


Innehåll från MölnlyckeAnnons

Mölnlycke vill utveckla sårvården med ny teknik

Malin Andersson, Global Vice President Wound Care R&D.
Malin Andersson, Global Vice President Wound Care R&D.

Mölnlycke, ett världsledande företag inom medicinteknik, utvecklar lösningar för att förbättra vårdkvaliteten i alla vårdmiljöer. Nu står företaget inför ett kompetensskifte när man vill utveckla nästa generations sårvård med ny teknik.

– Det handlar om att alla sår ska få optimal behandling, genom att rätt diagnos och rätt beslut kring behandling görs vid rätt tidpunkt. Man pratar om ”smarta sårvårdsprodukter”, där digitala lösningar och sensorer kan komma att vara mycket viktiga komponenter. Vi är övertygade om att detta är en del av framtiden inom sårvård, säger Malin Andersson, Global Vice President Wound Care R&D. 

För Investor-ägda Mölnlycke är sårvård (Wound Care) det största av företagets fyra affärsenheter, där Operating Room Solutions, Gloves och Antiseptics är de andra. Det Göteborgs-baserade företaget har en lång och stolt historia inom sårvård. Det var Mölnlycke som förändrade sårbehandlingen i grunden när man i början av 90-talet utvecklade Safetac®-teknologin, en lösning som innebär både mindre smärta och minskade skador på huden för patienten vid förbandsbyten.

– Vi drivs av ett starkt kundfokus och innovationsanda. Det finns en passion och drivkraft att göra skillnad för patienter och sjukvården med våra produkter och lösningar, säger Malin. 

Mölnlycke är ett globalt företag med ungefär 8 000 anställda världen över, en storlek som möjliggör snabba beslut och öppenhet för att testa nya lösningar. Det blev tydligt under pandemins första tid, där företaget var snabbt att ställa om och hitta flexibla lösningar för att stötta sjukvården i en svår situation samtidigt som nya arbetssätt för den egna personalen utvecklades.

Behov av kompetensskifte

Mölnlycke bedömer att sårvårdsbranschen nu står inför ett teknikskifte, där ny teknik skulle kunna innebära digital diagnostisering och övervakning av sårläkningen sker i realtid. Om sådan teknik utvecklas och förfinas skulle läkningstiden av ett sår kunna bli kortare samtidigt som effektiviteten i vården för kroniska och svårläkta sår förbättras.

Mölnlycke ser ett stort behov av en rad olika kompetenser för att kunna driva på teknikskiftet. Det handlar dels om ingenjörer med erfarenhet av att jobba med kundnära produktutveckling av sjukvårdsprodukter med erfarenhet inom nya material, konstruktion och industriell design, men också att knyta till sig personer från andra branscher med kompetens inom t.ex. sensorteknik, elektronik och mjukvara. 

Det handlar om långsiktiga kunskapsinvesteringar, betonar Malin, och menar att det är en trygghet att ha en ägare som Investor, som har ett långsiktigt perspektiv och en stor tro på forskning och utveckling.

– Det är en spännande resa vi har framför oss. Vi vill göra skillnad inom sårvården och söker nya taggade medarbetare som vill vara med oss och förverkliga den här visionen, avslutar hon.

Läs mer om de tjänster inom produktutveckling som finns tillgängliga på Mölnlycke just nu.

Om Mölnlycke:
Mölnlycke är ett världsledande företag inom medicinteknik, som designar och levererar lösningar för att förbättra vårdkvaliteten i alla vårdmiljöer – från sjukhuset till hemmet. Mölnlycke har ungefär 8000 anställda världen över och ägs till 99% av Investor. 

Vill du veta mer om de lösningar som Mölnlycke erbjuder för att förbättra vårdkvaliteten, läs här.

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mölnlycke och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?