Annons

Debatt: Vad är grön omställning utan gröna transporter?

Näringslivet och de statliga bolagen satsar mer än 1 070 miljarder i Sveriges sju nordligaste regioner. En unik samhällsomvandling pågår, men brist på infrastruktur hotar att stjälpa utvecklingen, det skriver företrädare från flera av de starkt expanderande regionerna i mellersta och norra Sverige. 

Foto:HENRIK MONTGOMERY / TT

Fossilfria produkter ska ut på världsmarknaden. Då duger det inte att transportera på lastbil genom hela Sverige och ut mot kontinenten. Nu behövs tydliga beslut om att bygga ett sammanhängande järnvägsstråk hela vägen ut till våra viktiga export- och importmarknader. Sverige har försatt sig i en farlig situation då det saknas ett tydligt systemperspektiv och bristande prioritering av hur de stora exportflödena ska ledas ut till världsmarknaden. För 60 miljarder skulle en modern järnväg för tunga, långa och snabba tåg kunna stå klar redan 2033 tillsammans med kompletterande satsningar i anslutande infrastruktur. EU har redan identifierat behovet av att koppla ihop norra Sverige med kontinenten, och har dessutom fattat beslut om att förlänga en av sina elva strategiska järnvägskorridorer att även inkludera kuststräckan mellan Stockholm och Luleå. EU-parlamentet beslutade så sent som i juli i år att de är villiga att medfinansiera mellan 30–50 procent av Sveriges utbyggnad av kustjärnvägen mellan Stockholm och Luleå.

Den gröna omställningen av industrin sker i rekordtakt och kommer inom loppet av några år att generera helt nya och storskaliga godsflöden, både in och ut ur landet, för att inte nämna alla personresor. Idag saknas förutsättningar för att hantera dessa stora transportflöden, det krävs helt enkelt ökad kapacitet. 

Sverige står inför ett vägval. Antingen en omfattande utbyggnad av vägarna eller så satsar vi på en modern järnväg som klarar de nya och kraftigt ökande volymerna. För vår del är valet självklart – Sverige och Europa behöver en stark och pålitlig järnväg hela vägen från Luleå ned mot kontinenten. Flera studier visar också att en sådan järnväg skulle stärka den svenska konkurrenskraften, vitalisera sjöfarten och leda till att stora mängder gods skulle flyttas över från väg till järnväg och sjöfart samt passagerare från väg och flyg till järnväg. 

Just nu ser vi en mycket oroande situation där tillstånds- och planprocesser hotar att stoppa den gröna omställningen. Nu behövs en kraftsamling för effektivare tillståndsprocesser, utbyggt elnät och sammanhängande järnvägsnät från norra Sverige ned till kontinenten.  Trafikverket bedömer själva att de har svårt att möta dagens snabba utveckling med deras ordinarie arbetssätt. Regeringen måste därför, senast i samband med det planbeslut som väntas i maj 2022, klargöra att alla instanser nu behöver jobba tillsammans för att nå resultat i tid. Det måste omfatta allt från kommunal planering, prövning och tillstånd vid länsstyrelserna till planarbetet och byggande genom Trafikverket. För att underlätta kommande EU-finansiering är det också viktigt att regeringen anger att hela Botniska korridoren med Norrbotniabanan, Nya Ostkustbanan och Godsstråket genom Bergslagen – skyndsamt ska byggas klart i sin helhet.

Regionpolitiker och handelskamrar är överens, den gröna omställningen kräver också gröna transporter. Allt annat är ett misslyckande. 

 

Linda Nilsson, VD Norrbottens Handelskammare

Anders Hjalmarsson, VD Västerbottens Handelskammare

Oliver Dogo, VD Handelskammaren Mittsverige

Kristina Snitt, VD Mellansvenska Handelskammaren

Elvy Söderström (S), ordförande samarbetet Botniska korridoren

Nils-Olov Lindfors (C), regionråd, Region Norrbotten

Anders Öberg (S), oppositionsråd, Region Norrbotten

Richard Carstedt (S), ordförande regionala utvecklingsnämnden, Region Västerbotten

Åsa Ågren Wikström (M), vice ordförande regionala utvecklingsnämnden, Region Västerbotten

Glenn Nordlund (S), regionstyrelsens ordförande Region Västernorrland och ordförande Nya Ostkustbanan AB

Jonny Lundin (C), oppositionsråd, Region Västernorrland

Eva Lindberg (S), regionstyrelsens ordförande, Region Gävleborg

Jan Lahenkorva (S), regionråd, Region Gävleborg

Birgitta Sacrédeus (KD), regionråd, Region Dalarna

Abbe Ronsten (S), oppositionsråd, Region Dalarna

Magnus Lagergren (KD), vice ordförande samhällsbyggnadsnämnden, Region Örebro län

Fredrik Askhem (L), ledamot samhällsbyggnadsnämnden, Region Örebro län

Peter Roslund (S), vice ordförande, Norrbotniabanegruppen

 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från RiksbyggenAnnons

Klimatsmarta satsningar effektivt mot avgiftshöjningar

Mari-Louise Persson är miljö- och energichef på Riksbyggen.
Mari-Louise Persson är miljö- och energichef på Riksbyggen.

Att sänka energianvändningen är en av de största utmaningarna landets bostadsrättsföreningar kämpar med. För att möta detta har Riksbyggen tagit fram klimatsmarta besparingsåtgärder som visat sig vara effektiva på flera håll i landet.

– Vi ser att föreningar som energioptimerat inte drabbas lika hårt av högre energipriser, säger Mari-Louise Persson, miljö- och energichef på Riksbyggen.

Läs mer om Värmeoptimering 24/7

Riksbyggen vill vara en trygg partner och ett viktigt stöd för de bostadsrättsföreningar som står under deras förvaltning, både när det gäller juridik och ekonomi. På senare år har mer och mer börjat handla om hållbarhetsaspekten.

– För oss har de här frågorna varit viktiga i många år men med tanke på hur het energifrågan är just nu så ser vi en stor skillnad. Ingen pratade på samma sätt om det här för fem år sedan. De höga elpriserna är inte roliga men vi ser positiva effekter i och med ett ökat kunnande, säger Mari-Louise Persson.

Många samtal om nya tjänsten

Många samtal som Riksbyggen har med sina föreningar i dag handlar om deras nya tjänst Energiförvaltning. Tjänsten är till för att skapa en effektivare energianvändning i fastigheter, ett helhetsgrepp som kan leda till stora åtgärder som effektivare ventilation, fasadisolering och solceller. Men ofta kan enklare lösningar göra stor skillnad.

– Vi har ju vår tjänst Värmeoptimering 24/7 som kan spara varje förening upp till 20 procent i uppvärmningskostnader, samtidigt som de minskar koldioxidutsläppen. Denna AI-tjänst lär sig hur byggnaderna reagerar på väderväxlingar och kan därför hålla en jämnare inomhustemperatur, säger Jonas Holmgren, energiingenjör på Riksbyggen.

Sparar 1,1 miljoner kronor – varje år

Brf Rörestorpshus 2 i Värnamo är en av föreningarna som Riksbyggen börjat hjälpa med energiförvaltning där Värmeoptimering 24/7 ingår. Efter de inledande analyserna av föreningens fastigheter presenterades energibesparingsåtgärder som tillsammans skulle spara föreningen 1,1 miljoner kronor, varje år.

– Trots alla dessa åtgärder kommer vi inte behöva höja avgiften med mer än 1,5 procent och det är en normal höjning. Det känns väldigt bra, säger Ingemarie Ekblad som är ordförande i föreningen.

Ett annat exempel på en bostadsrättsförening som fått hjälp av Riksbyggen med en större satsning är Brf Göteborgshus 38. Föreningen i norra Göteborg har i dag en av landets största solcellsanläggningar i en bostadsrättsförening.

– Tack vare att vi fick detta på plats behöver vi – trots rådande energikris – inte göra någon avgiftshöjning alls i år, säger en glad ordförande Mikael Johansson.

Avgörande för planeten

Båda föreningarna känner en stolthet över att de bidrar till ett bättre klimat samtidigt som de sparar pengar. Mari-Louise Persson, som lägger mycket av sin tid på möten med myndigheter och samverkan med sina kollegor inom andra organisationer, säger att klimatsmarta och långsiktiga investeringar, i kombination med att man hjälps åt att hushålla med fossilfria resurser, i det långa loppet är avgörande för vår planet.

– Själva arbetar vi i både stort och smått för att nå de vetenskapliga klimatmålen. Det handlar om allt ifrån att övergå till en fossilfri fordonspark till att minska klimatavtrycket i nyproduktion och hjälpa våra kunder att minska CO2-utsläppen.

Installera solceller i bostadsrättsföreningen? Läs mer här.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera