ANNONS:
Till Di.se
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Debatt: Undermålig kritik mot slopad revision

DEBATT. Riksrevisionens rapport om revisionsplikt är undermålig. Slopandet har inneburit besparingar för företagare på miljardtals kronor och många nya aktiebolag har bildats. Då kan man inte säga att reformen inte har nått sitt syfte, skriver medlemmar i Näringslivets regelnämnd, NNR.

Riksrevisionen har i en rapport i slutet av 2017 kommit med ett förslag om att återinföra revisionsplikten för samtliga aktiebolag. Utvärderingen av reformen har gjorts utan att de som främst berörts av den – företagen – fått möjlighet att lämna synpunkter. I stället bygger rapporten enbart på kontakter med statliga myndigheter.

2010 avskaffades revisionsplikten för de minsta aktiebolagen. Det var en efterlängtad reform som innebar att dubbelarbete för redovisningskonsulter och revisorer avskaffades. I våra organisationer har vi var och en på sitt sätt arbetat för att få bort onödiga administrativa krav och ta bort obefogade hinder för företagsamheten.

Riksrevisionen konstaterar att den tidigare bedömda kostnadsbesparingen med reformen inte har uppnåtts. Det stämmer inte alls med vår uppfattning. Vi ser hur småföretagare gnetar på i ett tufft klimat och är tacksamma för att kunna sänka alla typer av kostnader.

För många är en besparing av revisionskostnaden, som normalt uppgår till 20.000 kronor snarare än de 10.000 som anges i rapporten, av stor betydelse. Andra tycker det är värt att få en revisors ögon på bokföringen. Sådan valfrihet gillar vi.

Totalt sett har den avskaffade revisionsplikten inneburit besparingar för företagare på flera miljarder kronor och att ett stort antal nya aktiebolag har bildats. Att då påstå att reformen inte uppnått sitt syfte är obegripligt.

En välkänd farhåga är att avskaffad revisionsplikt främjar brottslighet. På den punkten gör Riksrevisionen ett antal iakttagelser som är både förvirrade och motsägelsefulla. Riksrevisionen konstaterar att antalet anmälningar från revisorer har minskat sedan revisionsplikten avskaffades. Men det är en naturlig konsekvens av att antalet revisioner i Sverige minskat med 60 procent sedan revisionsplikten avskaffats för små företag.

I rapporten står att tillväxt och lönsamhet är lägre för företag utan revision än för företag med revision. Den som är insatt i regelverket förvånas eftersom revisorer på grund av jävsregler inte samtidigt får vara rådgivare. För dem som är insatta i företagandets villkor är det knappast förvånande eftersom kostnadsmedvetna företag sannolikt är mer benägna att välja bort revision. Samtidigt framgår av rapporten fanns denna skillnad i lönsamhet mellan referensförtagen redan innan reformen infördes.

Tilltron till utredningens slutsatser kan starkt ifrågasättas. Riksrevisionen lanserar denna både häpnadsväckande och ogrundade tes:

”En trolig förklaring är att dessa bolag i större utsträckning redovisar lägre ekonomisk aktivitet i syfte att krympa sin vinst för att undkomma skatt.”

På sidan 6 i rapporten kommer sedan en helt motsatt ståndpunkt – att det saknas kunskap om huruvida reformen har lett till ökad ekonomisk brottslighet. Detta stöds även av tidigare utredningar. Antalet anmälningar till Ekobrottsmyndigheten från revisorer var begränsat redan innan revisionsplikten avskaffades. Till skillnad från de anmälningar som kommer från Skatteverket och konkursförvaltare gäller anmälningarna från revisorer dessutom i regel mindre allvarliga formaliafel av typen för sent inlämnad årsredovisning. Revisionsplikt är därför inte någon särskilt effektiv metod att bekämpa brott.

Sverige och Finland de lägsta gränsvärdena för revision i EU. I jämförbara länder som Tyskland och Storbritannien ligger kravet på revision på en väsentligt högre nivå. Det internationella perspektivet omnämns inte trots att det knappast kan vara okänt för Riksrevisionen. Rekommendationen att återinföra revisionsplikten vittnar om en diskriminerande och ogrundad syn på svenska företag som mer brottsbenägna än näringslivet i övriga länder. Det finns inget stöd för en sådan ståndpunkt.

Sverige kan hantera småföretagens redovisning utan att återinföra den tvångslagstiftning som vi en gång avskaffat. Övriga länder i EU har höjt gränsvärdena i stället för att tvinga företagen till onödiga kostnader – det säger något om utredningens slutsatser.

Andrea Femrell, vd Näringslivets Regelnämnd NNR
Caroline af Ugglas, vice vd, Svenskt Näringsliv
Günther Mårder, vd, Företagarna
Roland Sigbladh, vd, Srf konsulternas förbund
Peter Thörn, förbundsordförande, Småföretagarnas Riksförbund
Anders Holmestig, vice vd, Lantbrukarnas Riksförbund


Läs svar från organisationen FAR här.

Läs svar från Riksrevisionen här.


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies