1515

DEBATT: Tillbaka på ruta ett

USA:s uttåg ur Afghanistan skapar en ny geopolitisk verklighet som svenska företag måste lära sig att navigera i, skriver säkerhetsexperten Johan Wiktorin på Di Debatt.

Talibankrigare tar kontroll över presidentpalatset i Kabul efter att president Ashraf Ghani flytt landet.
Talibankrigare tar kontroll över presidentpalatset i Kabul efter att president Ashraf Ghani flytt landet.Foto:Zabi Karimi

Idag känns det som att vi är tillbaka till ruta ett. Från ögonblicket då många samlades kring tv-apparaterna och såg planet ramma det andra tornet till att talibanerna återigen regerar i Kabul.

Det amerikanska folket reagerade 2001 förståeligt ganska snabbt med ilska. USA med allierade jagade snabbt ut al-Qaida och talibanerna från landet sanktionerat av FN, en president valdes och nya saker upptog världens fokus. Under tiden återhämtade talibanerna med stöd av Pakistan. USA försökte avgöra konflikten på slagfältet, men misslyckades. Målet, att omvandla en nation till något annat hade blivit för stort, samarbetsparterna var för korrupta och kunskapen om landet för liten.

Presidenterna Trump och Biden beslutade sig därför att dra sig ur Afghanistan, något som framstår som drivet av inrikespolitiska orsaker. När vi i dag kommer få se al-Qaida-ministrar skrodera om nya segrar som väntar, så är det en obehaglig påminnelse att den nuvarande säkerhetsordningen råkat ut för en allvarlig ruptur.

Detta debacle har stärkt auktoritära krafter som ser oss som sina fiender av olika skäl. Hur långt är USA egentligen redo att gå för att försvara sina intressen, frågar man sig i omvärlden. Landet framstår som sargat och splittrat. Här ligger den stora faran de kommande åren, en historiskt återkommande underskattning av USA. Olika regimer kommer att pröva var gränserna går, ibland metodiskt och ibland klumpigt.

Kina kommer att pröva gränserna i Sydkinesiska sjön, trots att Haagtribunalen 2016 i ett utslag underkänt det kinesiska huvudargumentet. Vi kommer få se ökad kinesisk aktivitet i takt med ett massivt upprustningsprogram av flottan. Bortom denna ligger en stark förväntan att införliva Taiwan i folkrepubliken.

Eftersom världens ekonomiska centrum ligger i regionen Indiska oceanen/Stilla havet, så kommer USA engagerat söka motvikter till Kina militärt och handelsmässigt. Denna tyngdförskjutning kommer erbjuda Kreml möjligheter att flytta fram sina positioner i vårt närområde.

I veckan startade den militära storövningen Zapad-2021 i västra Ryssland. För våra grannar är det en orolig tid, när Ryssland flyttar fram sina stridskrafter, bygger ut infrastruktur och samtidigt stegvis försöker tvinga in Belarus i en fullständig union. Det militärstrategiska läget kan inom kort förändras negativt samtidigt som regimen i Minsk använder människosmuggling som vapen mot oss.

Mellersta östern är ett akut kapitel. USA:s reträtt i regionen innebär en iransk salut från Libanon till Jemen. Washington har gjort flera eftergifter utan resultat för att få Tehran tillbaka till kärnenergiavtalet. Det är vanskligt att bedöma sådant som regimer försöker dölja, men Iran verkar vara månader från att skaffa sig kärnvapen efter beslut. Förutom osäkerhet vad en bräcklig israelisk regering skulle göra när en sådan situation närmar sig, så skulle anden vara ur flaskan i regionen om det blev ett faktum. Turkiet, Egypten och Saudiarabien skulle genast försöka komma i kapp. Iran skulle under tiden ha möjlighet agera militärt i sitt närområde.

Även utan kärnvapen kommer Iran ha möjlighet att skada sina antagonister. Al-Qaida har haft en tillflyktsort i Iran och det finns många band mellan stormakter och olika terroristorganisationer. Med färre militära resurser i regionen har västs spaningsmöjligheter minskat drastiskt. Ett mindre problem för USA, som kan förlita sig på ett stort biometriskt program, överlägsen signalspaning och sitt läge i skydd bakom två oceaner. Europa har ett sämre utgångsläge och terrorrisken från islamistiska extremister kommer därför att öka kännbart här, vilket i sin tur stärker högerextremismen.

Vad ska Sverige och de nordiska länderna göra för att överleva i en tid av stormaktsturbulens? Ett viktigt och riktigt svar är genom ökad integration. De nordiska länderna närmar sig 30 miljoner invånare, har starka ekonomier, stor egen energiförsörjning, gemensam historia och likartad kultur. Särskilt inom säkerhetsområdet får ökat samarbete stor effekt, då länderna tillsammans blir en betydligt svårare nöt att knäcka. Det gäller för de nordiska länderna att visa att man vill och kan hävda sig. Ett av president Bidens huvudargument att dra sig ur var att ingen ville slåss för Afghanistan. Det är inte riktigt sant, men det är sant att han sa det.

Vad USA ser och tror är viktigt för vår överlevnad. Öar som Gotland, Åland, Färöarna och Svalbard kommer vara föremål för rysk planering. De nordiska regeringarna borde ge sina försvarsmakter och sina underrättelse- och säkerhetstjänster ökade resurser och order om kraftigt ökat samarbete i likhet med det svensk-finska, utan att göra avkall på sina allianstillhörigheter. Innehåll slår form i detta läge.

Nordiska företag har nu ett vanskligt läge framför sig. Dessa handlar internationellt tre gånger mer än snittet inom EU. Med stort beroende av flödessäkerhet finns det all anledning för bolagen att bejaka staternas satsningar på att hålla främst sjöfarten öppen för handel. Parallellt borde företagen förbereda sig för kortare försörjningskedjor, om friktionerna mellan stormakterna ökar. Planering för bristsituationer, söka nya leverantörer, samarbeten kring lager, avtal och försäkringar måste trimmas. Affärskontinuitet ökar i betydelse.

Denna är också utsatt i cyberdimensionen. Allt talar för att statsaktörer kommer att fortsätta stjäla forskning och andra värden hejdlöst. Kriminella syndikat, inte sällan med statlig tolerans, kommer att intensifiera sina utpressningsattacker. Det är en tidsfråga när dessa kommer ge sig på operationsteknologin i våra processer och försöka stänga av övervakningssystem eller växlar.

Som om det inte är nog så finns det indikationer på att länder som Kina förbereder sig att kunna sanktionera företag och banker, där det anses vara lämpligt. I förlängningen kan det uppstå ett läge, där våra företag tvingas välja mellan olika marknader. Att försöka se framåt när man ingår nya affärer kommer bli allt viktigare. Slagningen i ett sanktionsregister passerade i dag, men gör den det i morgon? Hur kan våra bolag samarbeta kring desinformationsattacker som kommer bli ett allt vanligare inslag från skrupulösa konkurrenter?

Företagen måste också ta sin del av ansvaret för att bli trovärdiga kravställare på de offentliga organen. Det kan handla om att regeringarna måste bevilja avdrag för investeringar i säkerhetssystem och utbildning, betala för stärkt resiliens och öka informationsflödet till den privata sektorn kring hot och risker. 20-talets säkerhetsmaraton löses bäst i samarbete.

Johan Wiktorin, säkerhetsexpert INTIL


Innehåll från TableauAnnons

Därför är data detaljhandelns nyckel till konkurrenskraft

– För att lyckas hantera pandemins utmaningar behöver detaljhandlare använda data på effektivast möjliga sätt, säger Fredrik Holmgren, nordisk säljchef på Tableau.

Detaljhandeln har varit pressad under de senaste åren – något som förstärkts ytterligare under covid-19-pandemin. Från skiftet till e-handel och till det ökade fokuset på hållbarhet har ingen annan bransch varit med om så stora förändringar, inte bara gällande hur försäljningen sker utan också var den sker.

Att ändra sin affärsstrategi kan vara lukrativt men också skapa nya utmaningar. Med ständigt ökande förväntningar och krav behöver detaljhandlare förutse och möta sina kunders behov oavsett var de handlar. Handlarna behöver också en robust försörjningskedja som fungerar för deras organisation. Det är inte enkelt, men det är görbart. Genom att använda rätt data vid rätt tidpunkt kan detaljhandelsföretag fatta bättre, mer flexibla och mer lönsamma beslut. Genom Tableaus samarbete med hundratals detaljhandlare runt om i världen, och här i Sverige, har de kommit fram till följande:

1. Kraven på försörjningskedjan

Kundernas föränderliga krav gör det svårare att hitta sätt att effektivisera sin verksamhet på. Att behöva förändra sin försörjningskedja för att möta dessa krav innebär förlorad värdefull tid. För att kunna vara agil och göra snabba förändringar är det viktigt att ha full insyn i alla delar av försörjningskedjan; från inköp till leverans. Att upptäcka och möta nya kundtrender och behov i realtid ger detaljhandlare en klar fördel mot sina konkurrenter när det kommer till att fånga kundernas intresse. En övergripande bild av realtidsdata du samlat in kommer att hjälpa din verksamhet att ligga steget före, reducera svinn i inköpsprocessen och hålla jämna steg med kunderna.

2. Sömlösa omnikanal-upplevelser

Det räcker inte längre att bara erbjuda en fantastisk fysisk eller digital upplevelse. Kunder vill ha, och förväntar sig, samma nivå av service oavsett var de handlar. De efterfrågar enkelhet. Pandemin har gjort oss mer bekväma och förstärkt behovet av att kunna shoppa online. För att vinna i den nya verkligheten behöver detaljhandlare förstå sina kunder helt och hållet, kunna förutspå deras beteenden och ge dem vad de behöver innan de själva ens vet.

3. Kunden i centrum

För att kunna konkurrera måste kunden alltid vara i centrum. Genom att hämta data som möjliggör beslut baserade på fakta och siffror i realtid kan du prioritera både kundens och din verksamhets behov. Post-pandemi kommer handlare att fortsätta se förväntningar och preferenser förändras bland kunderna allt eftersom marknaden förändras. Att fatta kloka och informerade beslut är det enda sättet att garantera fortsatt framgång och det enda sättet att göra detta på är att ha en tydlig förståelse för sin data.

4. Prissättning

Kvalitet och prisvärdhet är några av kundernas huvudkrav idag men detaljhandlare måste balansera detta mot sina egna behov av ökade marginaler och kostnadseffektivitet. Lösningen hittar vi i att skapa dataledda produkter och prissättningsstrategier. Att ge dina team verktyg för att djupdyka i försäljning, produkt och prisdata ger dem insikter som behövs för att kunna fatta viktiga beslut. Om du förstår vad som händer både på marknaden och hos dina kunder kan du skräddarsy din produkt och prissätta på ett sätt som maximerar din verksamhets framgång. Att utnyttja data kommer att bli en nyckel till innovation, återhämtning och tillväxt, nu och framåt. Alla företag kommer att ha sina egna prioriteringar och problem och Tableau kan ge råd kring hur man bäst hämtar in och applicerar data för att möta dessa.

Vill du veta mer? Ladda ned Tableaus senaste e-book för detaljhandeln här.

Mer från Tableau

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Tableau och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?