1515

Debatt: Ta strid för öppenheten

DEBATT. I valrörelsen har företagande och näringslivets villkor inte fått så stort utrymme. I dag står många politiker vid Sveriges gräns och blickar inåt och bakåt i tiden, skriver tidigare handelsministern Sten Tolgfors.

Jonas Sjöstedt (V) och Jimmie Åkesson (SD) representerar ytterkanterna i svensk politik.
Jonas Sjöstedt (V) och Jimmie Åkesson (SD) representerar ytterkanterna i svensk politik.Foto:Henrik Montgomery

De landvinningar som har legat till grund för Sveriges välståndsutveckling riskerar att gradvis gå förlorade. Det politiska klimatet – hur vi ser, förstår och beskriver världen – har på kort tid förändrats i grunden. Trenden går både globalt och i Sverige i alldeles fel riktning.

En tredjedel av väljarna är på väg att rösta på partier som vill att Sverige ska gå ur EU, och därmed avvisar betydelsen av öppna och fria marknader, som tänker nationellt och protektionistiskt. Gemensamma regler som vidgar marknader och sänker kostnader beskrivs som hot mot landets självständighet.

Politik påverkas liksom marknader av sentiment, av hur samhället uppfattas och en känsla av vart utvecklingen är på väg. De senaste decenniernas svenska öppenhet för världen riskerar att ersättas av slutenhet.

För bara några år sedan stod bildligt talat svenska politiker från de flesta partier vid gränsen och blickade ut över världen med självförtroende och framtidstro. Sverige var ordförandeland i EU, drev en ambitiös agenda inför klimattoppmötet i Köpenhamn, var oavsett regering frihandelns ledande uppbackare i EU, skatternas – liksom utbildningens och forskningens – effekter på landets internationella konkurrenskraft diskuterades. Marknader avreglerades, i välfärdssystemen välkomnades konkurrens och enskilda etableringar, människor kunde välja utförare av tjänster. Kunskap välkomnades till Sverige genom arbetskraftsinvandring. Sverige, som en av världens mest handelsberoende industrinationer, försökte ta sig an globaliseringen för att dra nytta av den.

I dag står i stället, lika bildligt talat, många politiker vid Sveriges gräns och blickar inåt och bakåt i tiden. Sveriges problem förefaller börja vid gränsen och bero på världen utanför. Om omvärlden alls diskuteras är det i termer av hot och problem.

Inrikespolitiskt beskrivs problemet ofta vara att marknader är avreglerade, att villkoren för företag att etablera sig eller verka är för liberala, valfriheten för människor är för stor och att internationaliseringen av ekonomi och politik har gått för långt. Borta från agendan är frågor som Sveriges konkurrenskraft och företagsklimat, hur välstånd skapas och inte bara omfördelas, hur handeln bygger välfärden och hur EU-medlemskapet ger Sverige inflytande och företag tillgång till vår viktigaste marknad.

Näringslivet beskrivs sällan som välståndsskapare, men alltför ofta som tärande på gemensamma resurser.

Delar av det politiska systemet har kort sagt tappat självförtroendet då framtiden beskrivs i termer av hot.

Många svenskar (90 procent) tycker att Sverige är ett bra land att bo i – men alltför många (39 procent) anser att det kommer att vara sämre om fem år. Bara 17 procent tror att det blir bättre (enligt MSB). I hela västvärlden oroas människor av framtiden.

Skrämda samhällen är påverkbara samhällen som ofta sluter sig mot omvärlden. Rop efter politisk kontroll ersätter vilja till frihet. Det leder också till återkomsten av en regleringsvilja och politisk styrning, med krav på förstatliganden eller begränsningar av privata verksamheter.

Det har sagts att detta val, med tanke på utmaningen från SD, skulle vara ett högerns 1968. Måhända närmar vi oss snarare ett Sveriges 1968 i repris, bara det att den ideologiska utmaningen mot ett öppet samhälle och goda villkor för ett fritt näringsliv denna gång inte i första hand eller enbart kommer från den yttersta vänstern.

För några decennier sedan var Sveriges utmaning en starkt reglerad blandekonomi, med omfattande monopolinslag på viktiga områden som el, tele, tv, radio, apotek, skola och vård, tågtransporter och post, med ett betydande statligt ägande, i ett land som stod utanför EG. Vi hanterade den. I dag är utmaningen den nya slutenheten. Globaliseringen fortsätter även om vi inte pratar om den.

De partier som fortsatt vill driva öppenhet och reformer för konkurrenskraft riskerar efter valet att låsas av den nya slutenhetens företrädare i riksdagen. Striden för öppenhet och internationalisering är inte över.

Svenska folket måste vinnas för betydelsen av företagande, valfrihet, konkurrens, handel, den inre marknaden, globala försörjningskedjor, forskningens frihet och internationalisering, flöden av kunskap. Ja, kort sagt det som gjort ekonomin konkurrenskraftig och välståndsskapande.

För att vända utvecklingen krävs politiskt ledarskap, men det krävs också att de som tror på fria människor och marknader inser att utvecklingen – samhällsandan – är på väg åt fel håll, i Sverige och i stora delar av västvärlden.

Näringslivet behövs i diskussionen om Sveriges utveckling och vad konsekvenserna av ett avskärmat och bakåtblickande Sverige blir. Och varför inte för att bidra med lite gammal hederlig framtidstro. Sverige måste vinnas för de välståndsskapande värden som i bred enighet byggt landet starkt.

 

Sten Tolgfors, före detta handelsminister, försvarsminister och riksdagsledamot (M), partner, Rud Pedersen


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?