Annons

Debatt: Ta steget in i Nato

DEBATT. Sverige bör gå med i Nato för att minimera tvivlen om militärt stöd till oss. Bilaterala samverkansavtal ger inte samma skydd som ett medlemskap. Det är inte säkert att Nato prioriterar ett land som agerar fripassagerare, varnar tidigare överbefälhavaren Bengt Gustafsson och en rad militärer, ambassadörer och säkerhetspolitiska experter.

KRAV FRÅN 26 DEBATTÖRER. I praktiken har Sverige ett omfattande samarbete med Nato. Därför skulle ett svenskt medlemskap inte vara ett särskilt stort steg. Men det är en viktig åtgärd för att skingra tvivlen om ömsesidigt militärt stöd.
KRAV FRÅN 26 DEBATTÖRER. I praktiken har Sverige ett omfattande samarbete med Nato. Därför skulle ett svenskt medlemskap inte vara ett särskilt stort steg. Men det är en viktig åtgärd för att skingra tvivlen om ömsesidigt militärt stöd.Bild:Vadim Ghirda

Sveriges säkerhetspolitiska läge är bättre än på flera år. Men det kanske inte är tillräckligt. Hur i hela friden går det ihop?

Låt oss börja med den första meningen och gå tillbaka några år. Rysslands angrepp på Georgien 2008 och Ukraina 2014 visade på två saker, dels västländernas bräckliga säkerhetssystem och deras önsketänkande om de ryska avsikterna, dels Putins benägenhet att utnyttja våra svagheter.

De baltiska staterna hade förletts att ställa om sitt existensförsvar till styrkor för internationella insatser. Så även Sverige, som tagit strategisk time-out i den förryckta tron på att man skulle få – och utnyttja – tio års förvarning om ett möjligt angrepp.

Uppvaknandet tog tid. Georgienkriget fick visserligen Nato att börja med försvarsplanering för Baltikum, men alliansen blev ändå tagen på sängen av bortrövandet av Krim. Och i Sverige kallade statsminister Reinfeldt i januari 2013 försvaret ett särintresse.

Nu är det bättre. Nato har försett de baltiska staterna och Polen med stridsgrupper som ska fungera som snubbeltråd och göra det omöjligt för Ryssland att skapa ett fait accompli innan alliansens stormakter engageras i strid.

Sverige har gjort helt om och prioriterar det nationella försvaret, och de politiska partierna talar för första gången på mer än ett halvsekel om att öka försvarsanslagen.

Nu talas också klarspråk om att vi i händelse av angrepp kommer att försvara oss tillsammans med allierade. Och detta förbereds genom värdlandsavtalet med Nato och genom bilaterala avtal med Finland, de baltiska staterna, Polen, Tyskland, Storbritannien och Förenta Staterna. Samövningar som Aurora demonstrerar att västmakterna tar försvaret av Baltikum på allvar och att Sverige inser sin roll i detta.

Allt detta bör vara avskräckande när det gäller ryska frestelser att återställa den av Putin saknade Sovjetunionens gränser. Aktioner av typen tillfället gör tjuven, som Georgien och Ukraina, borde vara uteslutna.

Läget är som sagt bättre nu. Men varför inte tillräckligt? Helt enkelt därför att denna avskräckning förutsätter att den presumtive angriparen tänker ungefär som vi. Vilket han kanske gör i dagens läge, när hans vitala intressen inte är omedelbart hotade.

Annorlunda kan läget bli en kaotisk situation, när Putins maktställning och det ryska kleptokratiska systemet står på spel. Så var läget 2014, när ”demokratisk smitta” kunde spridas från Maidanrevolutionen och leda till en upprepning av Moskvademonstrationerna 2011. En rysk aggression mot Ukraina avfärdades som osannolik av många ”experter”, men Putins rationalitet var annorlunda än deras. Han hade starka motiv för utrikes äventyr och gissade rätt om västs bristande beslutsamhet.

Tröskeln för angrepp mot Baltikum är förvisso högre än mot Ukraina, men vem kan säga att den är oöverstiglig om alternativet är den ryska regimens fall? Att använda föregivna yttre hot för att stärka inre sammanhållning är en hävdvunnen taktik, redan använd i den ryska propagandan.

Det är mot sådana eventualiteter som den svenska försvars- och säkerhetspolitiken måste bedömas. Ett krig i närområdet kan på intet sätt uteslutas, och då måste vi av geografiska skäl räkna med att Sverige dras in från första början. Ger de bilaterala samverkansavtalen i så fall samma skydd som Natomedlemskap?

Det är mycket diskutabelt, av tre skäl.

För det första, även om Nato har ett egenintresse av att stödja Sverige militärt, är det inte säkert att alliansen i ett läge med omfattande krigshandlingar kommer att prioritera stöd till en fripassagerare.

För det andra är det en risk att ett svenskt beslut om att ställa upp till grannländernas försvar kan komma att försenas genom politisk oenighet och beslutsvånda. En fördragsfäst utfästelse – Natos artikel 5 – innebär ett tydligt åtagande till solidaritet. Vi har visserligen gjort detta i vår solidaritetsförklaring, men den är sorgligt okänd. Vi skulle säkert få höra tal om provokation och upptrappning från kretsar i Sverige och den ryska propagandan.

För det tredje krävs fredstida planer för att vi ska etablera samverkan tillräckligt snabbt i en kris, för att helst vara krigsavhållande eller, om kriget ändå bryter ut, ge ett effektivt försvar. En sådan planering medger inte allianslösheten. Det är särskilt allvarligt i och med att vårt nationella försvar, även om det skulle förstärkas kraftigt – vilket under alla förhållanden är nödvändigt – är för svagt för att hålla ut tills allierade hinner ingripa.

Ett svenskt Natomedlemskap skulle däremot minimera tvivlen om militärt stöd till oss och osäkerheten om vårt stöd till andra samt möjliggöra snabba samordnade militära insatser för att avhålla från aggression i det nordiska området. Egentligen ett litet steg från dagens svenska politik men ett stort steg för fred och stabilitet.


Frank Belfrage, ambassadör, kabinettssekreterare 2006-2014
Tomas Bertelman, ambassadör
Staffan Carlsson, ambassadör
Lars Fredén, ambassadör
Göran Frisk, kommendör
Lars Grundberg, ambassadör
Bengt Gustafsson, general, överbefälhavare 1986-1994
Ulf Henricsson, överste 1. graden
Johanne Hildebrandt, krigskorrespondent
Bo Hugemark, överste
Diana Janse, ambassadör
Stefan Kristiansson, generalmajor
Jan Leijonhielm, Rysslandsexpert
Anders Milton, f d ordf Röda Korset, Folk och Försvar
Johan Molander, ambassadör
Karlis Neretnieks, generalmajor
Sven-Olof Petersson, ambassadör
Tomas Ries, lektor Försvarshögskolan
Erik Rossander, generalmajor
Henrik Salander, ambassadör
Björn Skala, ambassadör
Katarina Tracz, chef tankesmedjan Frivärld
Johan Tunberger, säkpol analytiker
Fredrik Vahlquist, ambassadör
Mike Winnerstig, fil.dr.
Manne Wängborg, ambassadör


Läs svar från Sven Hirdman här.

Läs svar till Sven Hirdman från de 26 debattörerna här.

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?