1515
Annons

Debatt: Ta bort gräddfilen för väderberoende kraftslag

Sveriges energipolitik, i synnerhet vad gäller elproduktion, har under de senaste tjugo åren präglats av okunskap, fagra löften, partitaktik och ideologiska låsningar. Fullt funktionella kärnkraftsreaktorer har ställts av i takt med att vindkraften har byggts ut. Denna utveckling måste vändas, skriver EU-parlamentarikern Jessica Stegrud (SD).

Att utbyggnaden av vindkraft skulle ha ägt rum på marknadsmässig grund - vilket ofta hävdas - är helt enkelt inte sant. Under en period tog man ut en särskild skatt på el från kärnkraft (effektskatten), och genom de så kallade elcertifikaten har man i praktiken tvingat leverantörerna att leverera tillgänglig vindkraft till elmarknaden. Mångmiljonbelopp har betalats ut till kommuner som investerar i vindkraft, och offentliga institutioner på kommunal, regional och statlig nivå har bidragit på olika sätt - ofta med offentliga medel. 

Och medan andra naturpåverkande industriella verksamheter ofta kör fast i byråkrati och tillståndsprocesser har regering och myndigheter varit ivriga att kratta manegen för mer vindkraft.

Detta beror bland annat på att vindkraftsanhängarna har lyckats sätta agendan för det politiska samtalet. Media har förmedlat bilden av vindkraftverken som en åtgärd att både minska utsläppen av växthusgaser och utgöra en likvärdig ersättare till reglerbar kärnkraft. Inget av detta stämmer.

Här är för övrigt starka kapitalintressen i rörelse. Den svenska gräddfilen för vindkraft har gjort det till en lönsam bransch för kineser och internationella investerare, liksom för svenska styrelseledamöter - ofta politiska. Enligt en rapport från Timbro (Elcertifikat: En gratislunch för kapitalägare?) styr elcertifikaten över tid cirka 100 miljarder från elkonsumenter till kapitalägare. Den totala kostnaden för det svenska samhället kan vara avsevärt högre.

Ett stort problem är att Sveriges elförsörjning mer än en gång har tagits som gisslan av Centerpartiet och Miljöpartiet, som villkorat sitt stöd till sittande regering - både Alliansen och socialdemokratiska regeringar - med att låta väderberoende, subventionerad vindkraft tränga undan planerbar, säker och fullt fungerande kärnkraft. När en reaktor i Ringhals stängdes för drygt ett år sedan hade antalet kärnkraftsreaktorer halverats på ungefär tjugo år och efter hand ersatts med väderberoende elproduktion.

Det råder en utbredd aningslöshet om de tekniska svårigheterna med detta. När det blåser mindre är tanken att elektricitet ska kunna överföras från vattenkraftverk i norra Sverige till konsumenter och industrier i landets södra del. Det innebär dock att man tappar effekt, ett sorts slöseri med en dyrbar resurs. Det finns också gränser för vattenkraftverkens flexibilitet.

Under denna vinter har vi redan fått en föraning om vad detta kan ställa till med. När det är kallt och vindstilla samtidigt hamnar hela elmarknaden under press och priserna rusar, en situation som drabbar - och kommer att drabba - både privatpersoner och företag. Företag i södra Sverige har nekats utbyggnad och nyetableringar helt enkelt eftersom det saknas planerbar el.

Att sedan exportera ett överskott när det blåser ”för mycket” kan låta bra, men det är inte heller helt oproblematiskt. När man måste bli av med ett överskott faller priserna till nivåer som är ogynnsamma för producenterna. På så vis blir nyinvesteringar i större anläggningar väldigt osäkra och ingen vågar tänka långsiktigt.

Och det finns fler nackdelar. Vindkraftverk stör djur- och fågelliv och är notoriskt impopulära bland sina grannar, eftersom de förstör landskapsbilden och orsakar buller. Livslängden är relativt kort och avfallet i form av giftiga, icke nedbrytningsbara metaller är ej ännu löst.  Det blir inte heller särskilt många permanenta arbetstillfällen eller andra fördelar för de kommuner som berörs.

Tyvärr sträcker sig denna problematik utanför Sveriges gränser, vilket jag inte utan viss frustration kan beskåda i min roll som parlamentariker i EU-parlamentets industriutskott. Tyskland för samma politik som vi och stänger ned kärnkraft till förmån för vindkraft. Eftersom man inte har tillgång till vattenkraft på samma sätt som i Sverige så blir man istället desto mer beroende av rysk gas och har därmed försatt sig i en geopolitisk beroendesituation gentemot Ryssland. När det sedan blir elbrist även i Tyskland så bidrar det till att driva upp priserna även i Sverige.

Dessutom sätter EU-kommissionen upp långtgående - helt orealistiska - mål för väderberoende elproduktion. Därmed ökar trycket på oss i Sverige att bygga vindkraft till havs, trots att det är både förhållandevis dyrt och skulle göra oss ännu (!) mer beroende av vädret. Dessutom förväntas vi på olika sätt vara med och finansiera vind- och solkraft i andra medlemsländer.

Nu har kärnkraften visserligen godkänts i EU:s så kallade taxonomi - en sorts indelning i verksamheter i hållbart och ohållbart. Det är dock ett godkännande med förbehåll, uppenbart en kompromiss mellan kärnkraftens anhängare och motståndare. Det största problemet är att hållbarhetsstämpeln bara varar fram till 2045. Det innebär att kärnkraftverk som börjar byggas nu och står färdiga på 2030-talet kommer att klassas som icke hållbara efter bara ett tiotal år. Det är alltså en öppen fråga huruvida detta kan bana väg för nyinvesteringar. 

Tyvärr har Sveriges rödgröna regering varit väldigt ambivalent i turerna kring taxonomins utformning. Oavsett vad som nu hävdas i efterhand har den svenska regeringen trotsat uppmaningar från riksdagens EU-nämnd att helhjärtat stödja kärnkraften.

Så vad gör vi nu? Frågan känns igen från andra sammanhang, där vi i Sverigedemokraterna förväntas ha lösningar på problem som andra partier har förorsakat. Det allra viktigaste just nu är att vi får till ett paradigmskifte, både i Sverige och EU, så att man tar bort gräddfilen för väderberoende så kallade intermittenta kraftslag, alltså sol- och vindkraft.

Mer kärnkraft behövs, vilket bland annat handlar om att ge den långsiktiga förutsättningar. Att bygga nya reaktorer tar ett antal år, men många av hindren är rent politiska. En kärnkraftsvänlig riksdagsmajoritet i september vore ett stort steg på vägen.

 

Jessica Stegrud (SD)

EU-parlamentariker


Innehåll från MetaAnnons

Experterna: ”Annonsering måste utvärderas och utvecklas”

Fler och fler annonsörer tittar nu på hur man kan fasa ut eller förändra traditionella metoder som reklamblad i brevlådan, TV-reklam och printannonser. De kan fortfarande ge effekt, men nu finns mer prisvärda, mätbara och inte minst framtidssäkra alternativ. Meta, före detta Facebook, berättar här om de digitala lösningarna som ger resultat idag.

”Ingen reklam tack” är sannolikt ett vanligare begrepp på svenska brevlådor än både Svensson och Johansson. Och till de som inte fått upp någon skylt, men ändå inte vill ha reklam, skickas varje år tusentals ton reklamblad som åker direkt i pappersinsamlingen. Till samma plats förpassas ofta oöppnade gratistidningar fulla med annonser som förblir okonsumerade. Lägg därtill ett skenande pris på papper där Tidningsutgivarna väntar sig en 50-procentig ökning inom kort, vilket redan lett till nedläggning av flera tidningar och tryckerier. Så nog hopar sig argumenten mot printlösningarna.

Johnas Liljegren är ansvarig för retail i Sverige för Meta, före detta Facebook. Han ser ofta exempel på företag som gör sina val av marknadsföring av gammal vana.

– All annonsering och kommunikation bör utvärderas och utvecklas med tiden, så även dessa printkanaler. Men det räcker inte med att bli digital och ”posta” ett reklamblad på Facebook. Man bör bygga automation och ny typ av reklamproduktion som effektivt kan skala över många butiker, säger han.

Framtiden finns online – och i butiker

Det nya digitala ekosystemet är mer komplext för annonsörer – på gott och ont. Den digitala kunden är ofta mer flyktig, oförutsägbar och lättdistraherad. Samtidigt finns fler möjligheter än någonsin att kommunicera direkt med kunden och att bygga lojalitet över tid. Men varför välja mellan online och offline när båda har sina uppenbara fördelar? De flesta kundresor har både analoga och digitala inslag, det är därför viktigt att hitta sätt att leda kunden till beslut eller köp på flera sätt.

– Jag har förståelse för att enskilda marknadsföringsaktiviteter är en del av ett större sammanhang där till exempel reklamblad är en del i ett maskineri där man också jobbar med POS (försäljning i butiken), leverantörsavtal och så vidare, säger han och fortsätter:

– Tyvärr har vi en tendens att sätta kanaler i fack där de spelar olika roller för att vi intuitivt tror att det är rätt. När vi utmanar oss och förändrar kanalmixen får vi ofta en förbättrad effekt. 

Eftersom Meta har appar som fyller olika syften för konsumenter så finns stora möjligheter att som varumärke möta kunderna där de befinner sig. Kunden kan till exempel inspireras och upplysas på Instagram och sedan bearbetas på Messenger eller Whatsapp för lojalitet, merförsäljning och kundnöjdhet. 

Hur kan det se ut i praktiken?

– Jag kan till exempel mötas av ett samarbete mellan COOP och mästerkocken ”matfashionistan” på Instagram stories, skicka det som ett direktmeddelande till min fru som skickar det till COOPs bot i Messenger där varorna läggs till i vår gemensamma inköpslista. Jag checkar ut på COOP.se och plockar upp varorna i ”click and collect” på väg hem från jobbet. På vägen dit får jag ett erbjudande från en leverantör i samarbete med COOP på Facebook. Väl på plats går jag in i butiken och kompletterar mitt köp med självscanning via mobilapp. I framtiden kanske jag med hjälp av AR lagar maten tillsammans med matfashionistan i mitt kök tillsammans med min bror i en annan del av landet, säger Johnas Liljegren.

City Gross växer med digitala kuponger

Bekvämlighet, närhet till hemmet och pris är parametrar som påverkar konsumenters val av fysisk butik. I takt med ett accelererat digitalt beteende utmanas dessa parametrar genom teknikutveckling och leveransformat där aktörer inom dagligvaruhandeln behöver ta hänsyn till ytterligare en konkurrensdimension. För kunder som redan befinner sig i butik är rabattkupongen ett vanligt inslag på hyllkanten för att driva försäljning. Genom att också erbjuda kuponger digitalt öppnar de en värld av möjligheter för riktad annonsering (i Metas kanaler) utanför den fysiska butiken, individanpassade erbjudanden och framför allt betydligt mer mätbara resultat.

– Vi har lärt oss att vi kan driva försäljning i butik genom digitala annonser och att de flesta är positiva till att få digitala kuponger via sociala medieplattformar, berättar Jonas Gunnarsson, mediestrateg på City Gross.

Insikterna som Jonas Gunnarsson hänvisar till kommer från ett omfattande test som de gjorde 2020 och 2021 för att få mer kunskap om hur annonser med digitala kuponger påverkar målgruppens shoppingbeteende. Testet utfördes tillsammans med ansedda Retail Academics som med rötter i världsledande forskning inom detaljhandeln och shoppingbeteende är specialiserade på att koda av köpbeteenden för att utveckla försäljning och kundupplevelse. Resultaten från kampanjer med digitala kuponger i utvalda butiker analyserades noggrant. De digitala annonserna ledde till en säljökning på 12 procent och hela 87 procent av den potentiella målgruppen nåddes konsekvent under kampanjperioden.

– Utbudsannonseringen behöver utmanas datamässigt då mycket sker av gammal vana. Med Metas möjlighet att geostyra sin kommunikation skapas unika möjligheter att följa upp kampanjen från traditionella räckviddsmått hela vägen till vad som faktiskt säljs ur hyllan. säger Patrik Thulin, vd på Retail Academics.

Samtidigt fick målgruppen i en enkät svara på hur de ville få sin information från City Gross. Svaren visade att 70 procent tyckte att annonsering via sociala medier var ett bra sätt att få erbjudanden och kuponger.

– Samarbetet gav en bred inblick i försäljningseffekten och kundernas åsikter baserat på de val av produkter och erbjudanden vi gör, berättar Jonas Gunnarsson.

Johnas Liljegren fyller i:

– Meta har lösningar för att visa hur kundresan ser ut oavsett om försäljning sker i butik, app eller på webb och sociala medier. För att få tillgång till verktygslådan och för att tillfredsställa konsumenternas krav på både personalisering och integritet så behöver annonsörer göra en del tekniska implementationer. Det kan krävas en liten investering men med det på plats kan man följa kunderna i den beteendeförändring de går igenom, avslutar han.

Vill du veta mer om hur du kan ta ditt företag framåt med hjälp av Meta? Läs mer på Meta For Business

Mer från Meta

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Meta och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?