1515
Annons

Debatt: Sverige måste sysselsätta Ukrainska flyktingar

Rysslands angrepp innebär en mycket stor flyktingström från Ukraina. Drygt 1,5 miljoner ukrainier har redan flytt och FN gör analysen att flera miljoner kommer att fly. Det innebär en större flyktingström än den till Europa 2015, skriver Olle Wästberg. 

Foto:Visar Kryeziu

Vi ska vara medvetna om att flera hundra tusen sannolikt kommer till Sverige. Vi har ju ett historiskt samband med Ukraina. Redan i början av medeltiden, under vikingatiden, hade Sverige kontakter med det som nu är Ukraina. Sveriges första kristna kung Olof Skötkonung, född 0980, hade en dotter, Ingegerd, som blev gift med  Jaroslav Vladimirovitj, storfurste av Kiev. Jag har faktiskt sett hennes grav i som finns kvar i domkyrkan i Kiev.

Dessutom undervisar man i svenska på universitetet i Kiev, och jag har varit där när jag var generaldirektör i Svenska institutet. Jag var också med på statsbesöket 2008, lett av Kungen för att träffa Ukrainas president Viktor Jusjtjenko. Då träffade jag åtskilliga svenskar som arbetade i Ukraina. Där finns också en svensktalande liten ort, vilken kom till efter en rysk tvångsförflyttning av invånarna från en svenskspråkig ö i Baltikum.

Sverige måste räkna med att väldigt många flyktingar från Ukraina kommer hit. Redan innan kriget jobbar ca 5 000 ukrainier i Sverige och de har nära släktingar som kan komma hit. Flera svenska städer förbereder sig redan nu, vilket är nödvändigt.  Det är dock oklart vad Arbetsförmedlingen gör. Dessutom brukar inte Arbetsförmedlingen klara av sysselsättningen för flyktingar.

Det tycks också – märkligt nog – som om Sverige brukar bortse från nyföretagande som ett sätt för invandrare att dels försörja sig, dels bli integrerade.  

Den ideella organisationen NyföretagarCentrum som finns i 230 av landets kommuner spelar en huvudroll i att stötta alla som vill starta egna företag. Under de senaste sex åren har över 40 000 personer startat företag genom Nyföretagar-Centrum. 14 000 var utlandsfödda och 3000 av dessa var nyanlända som kom till Sverige 2015 eller därefter. Bara för åren 2019 och 2020 generade 1 000 av dessa företag direkta och indirekta samhällsintäkter på ca 900 miljoner kronor.

Sverige kommer säkert att ta emot massor av ukrainska flyktingar. Det är helt nödvändigt att regeringen ser till att NyföretagarCentrum får ett ordentligt statligt bidrag som gör att de kan spela en ännu viktigare roll än de gör i dag.

 

Olle Wästberg

Tidigare riksdagsledamot (L) och ordförande i Demokratiutredningen

Foto:Leif R Jansson / TT

 

 


Debatt: Politiska bråket om kraftslag måste få ett slut

Vi, företrädare för såväl vind- som kärnkraft, vill ha ett slut på det politiska bråket i energidebatten, skriver Daniel Badman, VD Svensk Vindenergi, och Johan Svenningsson, VD Uniper Sverige.

Foto:Heiko Junge

Det finns ingen motsättning mellan de båda kraftslagen vind- eller kärnkraft. Det handlar inte om att välja det ena eller det andra. Efterfrågan på el växer så snabbt och stort att det finns utrymme för alla sorters fossilfri elproduktion att vara med och möta behovet. Svensk politik måste samlas, med målet att skapa förutsättningar för marknaden att producera all den el som vårt land Sveriges elanvändning på 140 terawattimmar (TWh) har länge varit relativt konstant. Men nu har en snabb och dramatisk ökning inletts. Vi väntas behöva dubbelt så mycket el redan inom 20 år. 

Den huvudsakliga förklaringen är klimatomställningen av industrin och transporterna. Stora satsningar görs nu för att tillverka bland annat fossilfritt stål, vätgas och batterier. Det här är marknader där Sverige kan bli världsledande. Med stärkt industriell konkurrenskraft både stoppar vi klimatutsläpp och skapar tillväxt av jobb och skatteintäkter från norr till söder. De länder som lyckas bäst med industrins elektrifiering är framtidens vinnare. Sverige bör ta chansen att gå i täten.

Samtidigt visar det tragiska kriget i Ukraina på vikten av trygg och inhemsk försörjning av energi. Rysslands export av olja och naturgas till Europa finansierar kriget man inlett. EU har därför tagit fram en plan för att göra Europa oberoende av ryska bränslen till 2030. Unionen vill se snabba investeringar i ny elproduktion, och Sverige både kan och måste vara med och bidra.

Vår elproduktion måste nu byggas ut snabbt och stort. För att möta det växande elbehovet krävs en utbyggd produktion på omkring 10 TWh per år. Det är en mycket stor utmaning, men som är fullt möjlig att klara. Vindkraften ensam byggs ut med 7 TWh per år 2022–2024.

Däremot är den framtida utbyggnaden av elproduktionen hotad. Dagens utbyggnad av vindkraft sker genom tillstånd från tidigare år, men att få tillstånd blir allt svårare och det tar lång tid. En aktuell sammanställning visar till exempel att kommunerna stoppade 8 av 10 vindkraftverk i fjol. Även för ny kärnkraft skulle tillståndsprocesserna sannolikt vara ett problem. Därtill får nya reaktorer, enligt nuvarande lagstiftning, endast byggas på befintliga kärntekniska anläggningar – vilket stoppar utbyggnad av små modulära reaktorer (SMR).

Och trots att det krävs snabba och kraftfulla åtgärder har svensk politik annat för ögonen. Inför valet i september fokuseras det återigen på positioneringar och låsningar istället för lösningar. Det ges en bild av att Sverige nu står inför ett val mellan att bygga vindkraft eller kärnkraft. Men behovet av el ökar så snabbt och mycket att det finns utrymme för alla fossilfria kraftslag. Vi kommer under lång tid framöver behöva producera el från kärnkraft, vindkraft och alla de andra kraftslag som vi använder i dag som bidrar till att vi når klimatmålen, samtidigt som vi är öppna för att släppa fram nya tekniker. Tillsammans kan alla kraftslagen bidra till att Sverige även framöver har tillgång till el till konkurrenskraftiga priser – en av våra starkaste konkurrensfördelar i dag.

För att nå dit krävs politisk samling. Målet ska vara att i bred enighet skapa förutsättningar för marknaden att producera all den el som vårt land behöver. Fokus behöver ligga på vilka egenskaper elsystemet som helhet ska leverera för att möta samhällets behov. Svensk energi- och klimatpolitik måste tas på största allvar. Riksdagsvalet i september handlar inte bara om de kommande fyra åren, utan om landets välfärd och industriella framtid. 

Politikens viktigaste roll i relation till energisystemet är att ha en vision om ett klimatneutralt Sverige som också är en ledande industrination. Och därtill långsiktiga regelverk med incitament som styr i rätt riktning. Bara då kommer marknadens aktörer att investera i den mycket stora skala som vi nu måste för att klara omställningen. 

Kortsiktiga opinionsmässiga vinster på energiområdet sker på bekostnad av Sveriges möjligheter att uppnå klimatmålen och att vara den ledande industrinationen. Låt gärna denna insikt bidra till det mod och den politiska handlingskraft som krävs för att skapa förutsättningar för ett fossilfritt Sverige genom en långsiktig och bred energiöverenskommelse.

Daniel Badman, VD Svensk Vindenergi

Johan Svenningsson, VD Uniper Sverige


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?