1515
Annons

Debatt: Sverige måste kopplas ihop med Europa för att lyckas med nyindustrialiseringen i Norrland

Idag presenterar EU-kommissionen förslag om en ny lag för infrastruktur, med syfte att bygga ett nätverk av järnvägar, hamnar och terminaler i hela Europa. Förslagen kan inte komma mer lägligt för Sverige, som måste kopplas samman med resten av Europa för att nyindustrialiseringen av Norrland ska bli hållbar, skriver Jakop Dalunde, EU-parlamentariker för Miljöpartiet och ledamot i transportutskottet.

Malmbanan.
Malmbanan.Foto:Fredrik Sandberg/TT

Utvecklingen i Norrland är avgörande för den gröna omställningen. Samtidigt innebär satsningarna stora utmaningar för regionen, inte minst ett kraftigt ökat transportbehov. Det krävs enorma investeringar för att både människor och varor ska kunna röra sig i Sverige och ut i Europa på ett smidigt och hållbart sätt.

Kommissionens förslag innebär exempelvis att viktiga järnvägssträckor måste få dubbelspår, uppfylla krav som modernare signalsystem och byggas ihop med hamnar. Det innehåller många reformer som vi miljöpartister förespråkat under lång tid, men samtidigt ser vi att förslaget kan bli bättre. För att säkerställa att framtidens Europa går på räls och att varor och människor smidigt och hållbart kan ta sig över kontinenten kräver vi gröna:

Mer europeisk styrning av transportpolitiken. Idag kan inte ett godståg ta sig enkelt från Luleå till Barcelona. Regelkrångel och dåligt anpassade järnvägar innebär långa restider och höga kostnader. För att åtgärda det krävs europeisk styrning och koordination.

Därför stödjer vi gröna förslagen om att kommissionen ska granska nationella infrastrukturplaner, och att särskilt viktiga projekt säkras i EU-lagstiftning. Idag tenderar Trafikverket, och dess motsvarigheter i andra EU-länder, att nedprioritera projekt som är internationellt viktiga. Det har påvisats av den europeiska revisionsrätten, men syns också i den svenska myndighetens förslag till nationell plan. Där föreslår man en långsammare utbyggnad av det moderna signalsystemet ERTMS, som är en förutsättning för mer internationell tågtrafik. Trafikverket planerar att bryta mot lagen när man vill bygga klart systemet på viktiga svenska järnvägssträckor år 2040. I gällande EU-lag är tidsfristen satt till 2030.

Det här pekar på behovet av bättre EU-styrning som ett komplement till den nationella transportplaneringen. På de sträckor som omfattas av EU-lagstiftning, till exempel vägar och järnvägar längs Norrlandskusten, vill Miljöpartiet att kommissionen ska vara delaktig i besluten om vilka projekt Sverige ska prioritera. Kommissionen bör också kunna hålla tillbaka EU-pengar om en medlemsstat inte följer rekommendationerna. Ett EU-perspektiv krävs för att svenska satsningar på bästa sätt ska bidra till att skapa ett friktionsfritt transportnätverk som möjliggör mer hållbar frakt och resande i hela Europa. Transportnationalism är en återvändsgränd.

Prioritera att bygga bort flaskhalsar och saknade spår. Järnvägen i Norrland har stora brister. Malmbanan är i uselt skick och enkelspåret mellan Gävle och Härnösand är en flaskhals som stryper järnvägsflödena in och ut ur regionen. Efter att EU-regler trätt i kraft går arbetet med Norrbotniabanan snabbare, men satsningarna borde kommit tidigare. Miljöpartiet vill göra det möjligt för EU att ta en större del av kostnaderna för viktiga flaskhalsar och saknade sträckor. Vi vill också ge i uppdrag till Europeiska investeringsbanken att prioritera de här projekten i sin transportutlåning.

Ge särskild EU-status till viktiga norrländska städer. Nyindustrialiseringen av Norrland med initiativ som Hybrit och Northvolt i spetsen får mycket uppmärksamhet i både Stockholm och Bryssel. Men för att de och andra projekt ska kunna spela den roll vi hoppas i industrins klimatomställning krävs bättre transportmöjligheter till och från regionen.

Därför vill vi att städer som Luleå, Umeå och Sundsvall ska få status som ”urbana knutpunkter” i EU-lagstiftning, och att hamnar i anslutning till Söderhamn, Hudiksvall, Härnösand, Örnsköldsvik, Skellefteå och Piteå läggs till EU:s priolista. Det innebär att Sverige får krav på sig att bygga ihop infrastrukturen i städerna och hamnarna, och expandera terminaler för hantering av gods. Med den statusen kan vi också söka EU-medel för att genomföra de projekten.

Utvecklingen i Norrland har enorm potential, men den riskerar att sakta ner om vi inte satsar på hållbara transporter i regionen. EU-politiken spelar roll, vilket den kortade tidsplanen för Norrbotniabanan ger exempel på. Att genomföra de här förslagen skulle vara ett erkännande av norra Sveriges stora betydelse för hela Europa, och är en förutsättning för att nyindustrialiseringen av Norrland ska bli hållbar.

Jakop Dalunde, EU-parlamentariker för Miljöpartiet och ledamot i transportutskottet 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?