1515
Annons

Debatt: Sverige behöver mer industri – för miljöns skull

Industriell utveckling i Norden är en viktig lösning på klimatkrisen. Sverige behöver en politik som främjar inhemsk produktion och inhemska satsningar på forskning och utveckling, skriver Nima Sanandaji, Saeid Esmaeilzadeh och Mouna Esmaeilzadeh.

Foto:GeorgeScintilla

I den nya rapporten Nordic Innovation Triangle har vi kartlagt de ledande nya innovationsföretag som finns i Sverige, Finland, Norge, Danmark och Island. Runtom i Norden hittar vi exempel på nya företag som tar fram revolutionerande grön teknik. Exempel på det är fossilfri tillverkning av stål (H2 Green, Stockholm), utveckling av moderna batterier som möjliggör elektrifiering (Altris, Gävle), utveckling av elektriska flygplan (Heart Aerospace, Göteborg), utveckling av metanol bränsle celler (Blue World Technologies, danska Aalborg), vindpark och tillhörande litium batteri anläggning (FREYR, norska Mo I Rana) och utveckling av bioaktiva produkter från skogsindustrins rester (Montinutra, finska Kuhmo).

Medan huvudstäderna framför allt är fokuserade på digitala innovationer, sker mycket av innovationerna i materialteknik och produktionsteknik som möjliggör grön ekonomi utanför huvudstadsregionerna. Det stämmer också överens med tidigare exempel på innovationsföretag. Till exempel har Einride, som bygger energieffektiva och delvis självkörande elektriska lastbilar, sitt säte i Stockholm, men grundades i huvudsak i anslutning till Chalmers i Göteborg.

Vår slutsats är att grön industriell utveckling i Norden är en viktig lösning på klimatkrisen. Det är också i linje med rapporten Klimatnyttan av svensk export, av Material Economics, som utkom förra året. Den finner att medan de varor som exporteras från Sverige skapar utsläpp 11 miljoner ton koldioxid per år, skulle samma produktion i omvärlden ha lett till 37 miljoner ton utsläpp – det vill säga att vi redan sparar 26 miljoner ton koldioxid i utsläpp på tillverkning i Sverige.

”Men det finns två stora bromsklossar. Den första är att politiken genom krångliga tillståndsprocesser försvårar uppstartandet av nya fabriker. Den andra är att Sverige gradvis tappar sitt internationella försprång i forskning och utveckling.”

De nya innovationsföretagen gör det möjligt att ytterligare bidra till minskade globala utsläpp, till exempel genom att tekniken för kol utan stål utvecklas och sprids till andra delar av världen. En möjlig framtid är att företagen som erbjuder grön industriell teknik växer kraftigt, så att de bidrar med såväl miljönytta som jobbskapande och tillväxt i de olika regionerna av Sverige. Men det finns två stora bromsklossar. Den första är att politiken genom krångliga tillståndsprocesser försvårar uppstartandet av nya fabriker. Den andra är att Sverige gradvis tappar sitt internationella försprång i forskning och utveckling.

I början av 2000-talet gick nära 4 procent av den samlade ekonomiska produktionen (BNP) i Sverige till forskning och utveckling. Sedan dess har nivån i Sverige minskat till 3,3 procent. Även i övriga Norden finns en stagnerande utveckling av resurserna som läggs på framtidens tekniska lösningar. Israel, som låg på samma nivå som Sverige i början av det nya seklet, har samtidigt ökat satsningarna till 5 procent av BNP. I Sydkorea gick bara 2 procent av BNP till forskning och utveckling i början av det nya seklet, men den siffran har nu stigit till 4,6 procent. Taiwan har också sprungit om Sverige och satsar nu 3,5 procent på forskning och utveckling.

Trots att det är valår ser vi nu knappt någon debatt om hur satsningarna på forskning och utveckling ska främjas. Diskussionen om klimatet fokuserar på hur vi ska producera mindre i Sverige, trots att tillverkning här för export redan bidrar med en betydande nettominskning av de globala utsläppen. Vad Sverige behöver är en politik som främjar inhemsk produktion och inhemska satsningar på forskning och utveckling. För att nå dit krävs att:

·       Tillståndsprocesserna för ny tillverkning förenklas, och elproduktionen ökar, så att fler fabriker kan byggas i Sverige.

·       Offentligt stöd till forskning och utveckling kombineras med ökade skattelättnader för företag som satsar på forskning och utveckling.

 

Redan i dag är den industriella produktionen i Sverige ovanligt miljöeffektiv, och innovationsföretagen är redan inriktade på revolutionerande gröna tekniker. Vad som behövs är bättre förutsättningar för forskning, utveckling och industriell produktion. För Sverige, som är ett globalt föredöme på miljöområdet, är det förväntade resultatet fler jobb, ökad tillväxt och dessutom miljönytta. Den globala miljön har bara att tjäna på en sådan utveckling.

 

Dr. Nima Sanandaji, ordförande ECEPR (European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform)

Dr. Saeid Esmaeilzadeh, medgrundare och Vd Esmaeilzadeh Holding

Dr. Mouna Esmaeilzadeh, medgrundare och styrelseordförande Esmaeilzadeh Holding

 

 


Innehåll från SpringflodAnnons

Ny EU-förordning ska stärka digital motståndskraft

Med ökningen av digitaliserade, finansiella tjänster har cybersäkerhet blivit en allt mer framträdande risk. Lagstiftaren är oroad för systemiska risker och som en del i EU:s paket för att stärka det finansiella systemet har DORA-förordningen föreslagits.

De digitala innovationer inom finansiella tjänster som har drivits av fintechbolag sedan finanskrisen har blivit vardag för många. Dessa, och branschens i övrigt utökade användning av IT, resulterar i påtagliga cybersäkerhetsrisker. Den stora regleringen som gjordes efter finanskrisen 2008 omfattade dock inte cybersäkerhet.

I kölvattnet av detta har EU-kommissionen sett ett uppdämt behov av att ta fram ett nytt regelverk för att öka den digitala motståndskraften. I september 2020 presenterade de därför en strategi för digitalisering av finanssektorn. En del av den är förordningen om digital operativ motståndskraft i den finansiella sektorn, även kallad DORA (Digital Operational Resilience Act). Stefan Funck Pettersson och Martin da Fonseca på konsultbyrån Springflod, menar att DORA-förordningen kan liknas vid en branschorienterad GDPR.

– Medan dataskyddsförordningen (GDPR) är dataorienterad och reglerar alla som hanterar vissa data, nämligen personuppgifter, reglerar DORA cybersäkerhet för all verksamhet inom en rad olika typer av bolag i finansbranschen. Det är första gången EU fokuserar lagstiftning om cybersäkerhet mot en specifik bransch, säger Stefan.

Förordningen har bestämmelser om styrning, riskhantering, testning och incidentrapportering men Stefan menar att det som kommer att ha störst påverkan i och med DORA är att detaljerade regler nu kommer av lagstiftning snarare än riktlinjer.

– Banker och betaltjänstleverantörer, särskilt betydande sådana, har förstås länge haft regler rörande cybersäkerhet att leva efter. Dessa har dock varit mjuka verktyg i form av riktlinjer, och de har helt enkelt inte samma tyngd som lagstiftning. Nu kommer detaljerade krav som dessutom backas upp av sanktionsavgifter.

Den nya förordningen har ännu inte antagits, utan är fortfarande under förhandling. Men deras bedömning att den kommer att träda i kraft under andra halvåret 2022 och därefter börja tillämpas två år efter det.

– Vi på Springflod är tidigt ute att prata om detta, och det kan kännas som lång tid innan förordningen börjar gälla, men det kan vara bra för aktörer som omfattas av DORA att göra sig redo redan nu. Att kartlägga och förstå kraven samt övergripande undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas är bra första steg. Detta gäller särskilt institut som inte har omfattats av liknande regler tidigare, säger Martin.

Om Springflod

Springflod är en konsultbyrå inom cybersäkerhet med fokus på bank och finans. Företaget arbetar med rådgivning inom cybersäkerhet rörande bland annat compliance och operativ riskkontroll, säker mjukvaruutveckling enligt DevOps samt dataskyddsfrågor. De är sedan 2013 baserade i Stockholm.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Springflod och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?