Debatt: Sverige är på väg att bli ett U-land för företagande

Kända och framgångsrika företag som Ikea, Izettle, Skype och Spotify har bidragit till bilden av Sverige som ett land där entreprenörskapet frodas. Sverige har oproportionerligt många snabbväxande internationella företag i relation till vår lilla population, men Sveriges entreprenörsunder skapades varken av Tillväxtverket eller Vinnova. Däremot finns andra politiska initiativ som sannolikt har haft stor betydelse. 

Ett avgörande politiskt beslut var förmodligen införandet av ”Hem-PC-reformen”, som gav anställda i Sverige en möjlighet att skattefritt låna, eller hyra, en persondator med tillbehör. Reformen infördes 1997 och effekten blev att 850 000 persondatorer levererades hem till svenska folket under perioden 1998 till 2001. Initiativet sammanföll väl med bredbandsutbyggnaden. Sverige var under 1990-talet en framstående IT-nation med flera kända IT-företag. Det banade väg för fler modiga IT-entreprenörer att våga satsa på sina idéer.  

Privatiseringen av skola, vård och omsorg i mitten på 1990-talet bottnade i att kostnaderna för offentlig sektor galopperade okontrollerat. Politikerna behövde snabbt skapa en kostnadskontroll. Genom att uppmuntra duktiga enhetschefer att starta företag dit kommunerna kunde förlägga en entreprenad kunde kommunerna få en överblick över såväl kostnader som kvalitet. Det var kort och gott ett effektivt sätt att ”låsa” kostnaderna för nästa budgetår, ett argument som många glömt bort i dagens debatt. 

Det senaste decenniet har dock politikerna inte gjort särskilt mycket för att värna entreprenörskapet. Tvärtom har diskussionerna om ”vinster i välfärden” och 3:12-regler gjort att många företagare känner sig både ifrågasatta och kritiserade. När Sverige nu är på väg in i en tuff ekonomisk tid präglad av klimatkrisen, Rysslands krig i Ukraina och den kriminella utvecklingen i vårt land är det viktigt att visa på det faktum att där det existerar utmaningar finns det också möjligheter. Nu är det läge att ta vara på detta och skapa en framtid som värnar entreprenörskapet. Låt oss ge några exempel på hur vi, som entreprenörer, ser på lösningarna:

• Uppmuntra fler att starta företag. Sverige är ganska dåliga på nyföretagandet. EU har ett snitt på nyföretagande på 8,9 procent av företagandet. Samma siffra i Sverige är 6,8 procent. Vi ligger i EU:s bottenskick – strax ovanför länder som Grekland, Irland och Italien. Det beror på bristande näringsfrihet i många sektorer där kraven på att få starta och driva företag är mycket högt satta. Det bottnar i en attityd mot företagare där de ofta utmålas som onda profitörer. Det finns också en osund konkurrenssituation där stat och kommun ofta anser det är självklart att få konkurrera med privata företag. Vi behöver på allvar ta itu med den attityd som finns gentemot företagande i vårt land. 

• Ta vara på utlandsfödda. De flesta utrikesfödda som kommer till Sverige är driftiga. De har ofta generationer av småföretagande i familjen i sin historik. I stället för att slussa in dem i bidrag behöver vi uppmuntra och stötta dem att starta småskalig verksamhet (företagande) i Sverige. En rapport från 2016 visar att det är tio gånger vanligare att en somalier i Minnesota startar företag än en somalier i Sverige. Det är ingen slump utan beror på vårt bemötande, incitament och kultur. Utrikesfödda företagare anställer ofta sina landsmän och kan därför bli viktiga integrationsmotorer. Vi behöver därför ta tillvara dessa företagare. De skapar både jobb och skatteintäkter. 

• Rusta våra barn för framtiden. Vi behöver se till att våra barn lär sig programmering. Framtiden handlar om digitalisering och då behöver vi ge barnen verktygen att förstå vad det innebär. Det handlar om integritet, datasäkerhet och förmågan att få arbete. Ska Sverige fortsätta att ha en arbetsmarknad som ligger i framkant behöver vi säkerställa att vi också har den kompetens som krävs. 

Vi ser nu flera exempel på hur forskning inom biomedicin och högteknologi flyttar sin verksamhet utomlands. Kvar i Sverige lämnar företagen sin produktion. När dessutom nyföretagandet har kurvor som pekar nedåt – då är det viktigt att börja agera om vi ska behålla vår välfärd. 

Vår exportindustri skapar både skatteintäkter och arbetstillfällen. Vi är ett land som saknar större råvarutillgångar. Därför är det viktigt att vi tar entreprenörskapet och näringslivsklimatet på allvar. Det handlar varken om regelförenklingar eller mentorskap via olika typer av offentligt finansierade aktörer – utan det handlar om attityder och mod. Sverige behöver modiga politiker nu, som vågar fatta de beslut som kan lyfta Sverige in i framtiden. Vi anser därför att det är dags att tillsätta en utredning som tar fram en handlingsplan för företagandet i vårt land. Det som sker nu duger inte. 

Hellen Wohlin Lidgard, entreprenör 

Maria Mattsson Mähl, entreprenör

Rasmus Rossi, entreprenör