1515

Debatt: Svensk sjöfart behöver minimera sina utsläpp

DEBATT. Vi i Sverige och den övriga världen är beroende av en effektiv, klimatneutral sjöfart. Uppskattningsvis 90 procent av världens varor har transporterats över vattnet på vägen till slutkonsumenten. Satsning på sjöfartsforskning är nödvändig för att nå svenska klimatmål, skriver företrädare för forskning, företag och sjöfart.

Färjan M/F Hamlet.
Färjan M/F Hamlet.

Det blåser positiva vindar för sjöfarten just nu. Men vinden är nyckfull och utan offensiv sjöfarts politik riktad mot forskning och innovation riskerar vinden att mojna. Därför är det anmärkningsvärt att Sverige är det land i Norden som satsar minst på forskning och innovation inom sjöfartssektorn.

För några år sedan kom regeringen med en efterlängtad maritim strategi och det råder en politisk konsensus inom Sverige och EU om att en framgångsrik sjöfart är en förutsättning för att nå en klimatneutral transportsektor. I Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet som nyligen lämnades över till regeringen lyfts behovet av forskning och innovation fram och att sjöfarten måste anpassas till fossilfrihet och bättre integreras i samhällsplaneringen för att vi ska klara en omställning av transportsystemet.

Viljan finns men utan nödvändiga resurser kommer vi inte gå i mål.

Det svenska nationella maritima kompetenscentret Lighthouse har på uppdrag av Sjöfartsverket, Trafikverket och Transportstyrelsen kartlagt och jämfört hur de nordiska länderna Sverige, Norge, Danmark och Finland arbetar med sjöfartsforskning och innovation och resultatet är både glädjande och oroväckande.

Glädjande är att Sverige och de nordiska grannländerna besitter en mycket god kompetens och kunskap. Sverige är världsledande inom digitalisering, säkerhet, alternativa bränslen och energieffektivisering inom sjöfarten och våra grannländer bedriver också spjutspetsforskning riktad mot sjöfarten och den maritima sektorn. Exempelvis är digitalisering och teknologi för arktiska miljöer ett nyckelområde i Finland. Norge satsar bland annat på alternativa bränslen, integrerade transportsystem och affärsmodeller medan Danmark har stort fokus på miljö- och klimatförbättrande åtgärder. Inom de nordiska länderna finns det ett flertal forskningsområden som överlappar och där ett samordnat arbete skulle kunna förbättra såväl svensk som nordisk maritim konkurrenskraft och öka möjligheterna att nå en fossilfri transportsektor.

I arbetet med rapporten har bland annat universitet, företag och institut intervjuats. Tio av tolv tillfrågade nordiska universitet anser att det är ganska eller mycket viktigt med ett utökat nordiskt samarbete kring forskning för sjöfartens utveckling och de tillfrågade företagen efterlyser nordiska samarbetsplattformar. Men såväl universitet som företag uppger bristande finansiering som hinder för samarbete.

Det finns alltså en tydlig uttalad vilja till ett ökat nordiskt samarbete hos merparten av sjöfartens aktörer men det måste ske utifrån kompetens. De som sysslar med forskning, innovation och utveckling vill samarbeta med de bästa aktörerna inom just sitt område oberoende av var de är lokaliserade.

Idag är Sverige det land i Norden, som avsätter minst resurser till forskning och innovation relaterat till sjöfart. I kronor räknat har den svenska avsättningen till sjöfartsforskning, som styrs av Trafikverkets regleringsbrev, de senaste åren varit 50–55 miljoner årligen. Motsvarande summa är i Danmark cirka 80 miljoner svenska kronor, Finland 120 miljoner kronor och Norge 160 miljoner svenska kronor. Utslaget per capita blir skillnaden ännu tydligare, Sverige öronmärker 5 kronor per invånare och år för sjöfartsforskning medan motsvarande siffra i Norge landar på omkring 30 kronor.

I ett underlag till förslaget för den nationella transportplanen skriver Trafikverket att behovet av forsknings- och innovationsmedel är större än någonsin med tanke på de utmaningar som transportsektorn står inför. ”FoI är ett viktigt verktyg för att förnya sjöfarten och öka förutsättningarna för sjöfarten som helhet och dess roll som ett tydligt, säkert och miljöriktigt transportalternativ i ett sammanhållet transportsystem”.

Sjöfartsverket har kommit fram till att minst 105 miljoner kronor, helst 200 miljoner kronor årligen skulle behövas för att utveckla och förnya sjöfarten och stärka konkurrenskraften.

Vi i Sverige och den övriga världen är beroende av en effektiv, klimatneutral sjöfart. Uppskattningsvis 90 procent av världens varor har transporterats över vattnet på vägen till slutkonsumenten. När det gäller att frakta stora volymer gods är sjöfarten överlägset det mest energieffektiva transportmedlet och att flytta över godstransporter från väg till järnväg och sjöfart ses av regeringen som en av förutsättningarna för att nå den svenska målsättningen om en klimatneutral transportsektor senast år 2045.

Det pågår för närvarande en rad statliga utredningar vilka syftar till att stärka sjöfartens konkurrenskraft samtidigt som satsningar på sjöfartsforskning och innovation fortsätter att vara kraftigt eftersatt. Att bättre nyttja sjöfarten löser inte problemen med sjöfartens egen miljöpåverkan. Sjöfarten behöver minimera sina utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider, koldioxid och partiklar och för det krävs offensiva och innovativa satsningar. Genom sjöfartsforskning kan partiklar i luften minska och rädda liv varje år, fossilfria bränslen kan börja användas i större utsträckning och förbättra vårt klimat och fartyg med energieffektiv framdrivning kan ge minimal miljöpåverkan.

Utifrån den kartläggning Lighthouse gjort föreslår vi följande:

Att en långsiktigt stabil struktur för finansiering av sjöfartsforskning och marin innovationsverksamhet etableras. Långsiktighet är en nödvändig förutsättning för framgångsrik forskning och innovation

Att avsättningen till svensk sjöfartsforskning och maritim innovationsverksamhet ökas. Den nuvarande avsättningen är otillräcklig och svarar inte mot Sveriges högt ställda ambitioner rörande utvecklingen av hållbara transporter.

Att etablerade plattformar för samverkan mellan akademi och näring stärks i syfte att säkerhetsställa att forskning och innovation är relevant för hela samhället. Om en samarbetsplattform ska kunna vara neutral och effektiv krävs långsiktig finansiering och engagemang från alla berörda parter.

Lighthouserapporten ” Nordisk sjöfartsforskning, innovation, utveckling och demonstration 2015 – 2016” finns att läsa i sin helhet på www.lighthouse.nu.

Åsa Burman, verksamhetschef, Lighthouse
Harry Robertsson, ordförande, Svensk Sjöfarts FoI-kommitté
Magnus Karlsson, produktstrateg, Rolls-Royce AB
Annika Stensson Trigell, vicerektor för Forskning, KTH
Angela Hillemyr, prefekt, Mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers
Ted Bågfeldt, prefekt, Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet
Per Cramér, rektor, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från ENFOAnnons

Därför hamnar beteenderisker i fokus efter pandemin

Under mars månad 2020 förändrades världen nästintill över en natt. Pandemin massförflyttade människor från deras arbetsplatser och säkra nät till köksbordet, med rejält ökade säkerhetsrisker som följd. Detta har ökat kraven på medarbetarnas säkerhetsmedvetenhet, såväl som på säkra accesstjänster. Men hur gör man för att hänga med på tåget?

Säkerhet, som alltid har varit en angelägen fråga, har sedermera blivit en topprioritet i fråga om IT-investeringar. En säker arbetsplats handlar dock inte uteslutande om teknik. 

– Digitalisering är en förändringsresa som kräver kontinuerlig utveckling och lärande. Det första steget handlar emellertid om människan snarare än tekniken. Det nya normala kräver ett helt annat beteende och en personlig säkerhetsmedvetenhet, på en djupare nivå än tidigare, konstaterar Sarvi Glemfors, ansvarig för affärsenheten User Engagement inom affärsområdet Digital Trust på  Enfo.

Läs om Enfos tjänster inom cybersäkerhet  

Enfo har lång erfarenhet inom framtagande av såväl strategier och arkitektur, som planering baserad på de krav som ligger till grund för den digitala förändringsresan. Enfos tjänster inom området User Engagement fokuserar specifikt på slutanvändarens beteende och hantering av data, där kärnan är en säker och trygg digital transformationsresa med användarens behov i fokus. Sarvi betonar dock att en och samma strategi inte är applicerbar hos alla företag.

– Det är viktigt att utgå från sin egen verksamhet och kartlägga var man befinner sig i sin utveckling nu, kontra innan pandemin. Vari ligger förändringsbehovet och vad behöver man göra för att verkligen förändra sina medarbetares beteenden i grunden?

Gör inte allting själv

För att nå svaren på dessa frågor krävs en hel del research och långt ifrån alltid besitter man rätt kompetens in-house. Det är därför viktigt att inte sträva efter att göra allting själv. Då behov uppstår bör man istället anlita experter som kan rita de stora dragen på en övergripande nivå och lägga grunden för eventuella förändringar. 

– Användaren behöver alltid vara i fokus. Vilka ska använda de lösningar eller den teknik som ska implementeras? Hur beter de sig och hur tänker de kring säkerhet? Finns det några beteenderisker?

Läs mer om Enfos identitetslösningar  

Dataklassificering är en grundsten

Vikten av säkra lösningar och dito teknik kan emellertid inte underskattas. Ökande mobilitet medför många komplexa utmaningar. Patrik Duckert, ansvarig för området Digital Identity, betonar därför vikten av att skapa trygg och säker åtkomst till data, för att säkerställa att rätt person når rätt information. Liksom Sarvi konstaterar han att en teknisk lösning inte passar alla – eller gör allt. 

– Att klassificera och skatta sina data är därför en absolut grundsten i säkerhetsarbetet och för att åstadkomma en datadriven transformation. Vet man vilka data som behöver skyddas och hur, är det betydligt lättare att bygga tekniska lösningar som lägger på ett lock av ID-skydd eller åtkomstskydd. Samspelet mellan agil teknik och medvetna medarbetare är därmed en förutsättning för en lyckad verksamhetsdigitalisering, avslutar han.

Läs mer om Enfos Modern Workplace  

Mer från ENFO

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ENFO och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?