De höga matpriserna påverkar oss alla. Under den senaste tolvmånadersperioden har uppgången varit hela 20 procent. Följaktligen finns en diskussion om vad som är orsaken. Den svaga kronan är som vanligt en av de misstänkta, men på senare tid har påstått bristande konkurrens i dagligvarubranschen tagit över rollen som huvudmisstänkt (första sidan Di 7 mars). Livsmedelsföretagen bemöter detta på Di Debatt 9 mars.
Utan att vara part i målet är det möjligt att genom en enkel top down-analys av tillgängliga data dra tydliga slutsatser om vad som orsakat prisuppgången.
Låt oss använda 2015 som referensår för matpriserna, men slutsatserna hänger inte kritiskt på detta val. De svenska matpriserna enligt HIKP har då ökat med 39 procent, att jämföra med Danmarks 25 procent, Norges 21 procent och Finlands 20 procent. För alla länder ser priskurvorna ut som uppåt lutande hockeyklubbor. Uppgången sker först gradvis sedan plötsligt, och allra mest i Sverige. Det är denna jämförelse som leder till upprepade krav på granskning av konkurrenssituationen inom livsmedelshandeln.
Problemet är dock att jämförelsen inte tar hänsyn till kronans utveckling som förklarande faktor. Vad vi just har gjort är att jämföra likartade varukorgars prisutveckling fast i olika valutor. Om vi istället betraktar prisutvecklingen i gemensam valuta framträder en annan bild. Räknat i euro är den svenska prisutvecklingen 15 procent sedan 2015, vilket är lägre än den för både Danmark (25 procent) och Finland (20 procent), medan Norge (-1.6 procent) ligger lägst. Den svenska prisuppgången – räknat i euro - har bara varit 1.8 procent per år sedan 2015. Detta är den ökning en regelbunden besökare från Danmark eller Finland uppfattar när hen betalar mat med sitt bankkort kopplat till ett eurokonto. Även när vi mäter i gemensam valuta sedan 2022, för att fokusera på Ukrainakrigets prispåverkan, ligger Sverige med sina 11 procent lägre än Danmark (15 procent) och Finland (15 procent).
Detta är såklart en klen tröst för svenska hushåll som har sina inkomster och utgifter i kronor, men här har vi argumentet för att kronan faktiskt spelar störst roll i prisuppgången. Varför skulle priserna för mat, som handlas mellan länderna i Europa, inte stiga i svenska kronor när kronan försvagas kraftigt? Hypotesen om särskilt dålig konkurrens i Sverige har därmed inte i stöd i dessa data, eftersom matpriserna dessutom stigit mer i Danmark och Finland räknat i gemensam valuta. Tvärtom ser det ju som om den svaga kronan av någon anledning inte slagit igenom fullt ut i de svenska matpriserna. Med detta inte sagt att konkurrensen inte kan bli bättre i Sverige, men den är inte den främsta förklaringen till prisutvecklingen.
Ovanstående slutsatser bekräftas om vi jämför med kontinentaleuropa. Sedan 2015 har prisutvecklingen i Tyskland varit 41 procent, medan Spanien och Frankrike ligger på 32 respektive 27 procent – att jämföra med Sveriges 15 procent i euro.
För att sammanfatta, för svenska hushåll är det såklart prisutvecklingen i kronor som är relevant och det är kronans svaghet som gör prisuppgången så stor. Betraktare från euroländerna skulle se en svagare matprisuppgång i Sverige än i sina hemländer, vilket är i linje med kronans pågående och ännu oförklarade reala depreciering.
Jan Sand, teknologie doktor och oberoende investerare
