Annons

Debatt: Stärkt konkurrenskraft avgörande för att nå EU:s politiska ambitioner

Konkurrenskraftiga företag, innovation och teknikutveckling är avgörande för att nå EU:s högt satta politiska målsättningar om grön och digital omställning, samt stärkt motståndskraft mot störningar i världshandeln, skriver Mats Kinnwall och Joel Jonsson vid Teknikföretagen. 

Foto:Henrik Montgomery/TT

När världens ledare samlas i Davos är en av de stora frågeställningarna hur den globala ekonomin kan undvika att falla alltför djupt in i den lågkonjunktur vi nu är på väg in i. Diskussionen i Europa domineras samtidigt av hur EU ska svara på USA:s omstridda subventionspaket Inflation Reduction Act, som premierar den inhemska industrin och därmed utmanar vedertagna spelregler för den internationella handeln. Det vore ett misstag av EU att följa i USA:s fotspår.

Det amerikanska subventionspaketet utmålas som ett existentiellt hot mot industriell produktion i Europa. Den franska EU-kommissionären för EU:s inre marknad, Thierry Breton, varnar för en avindustrialisering i Europa som följd. Han har, liksom Frankrikes president och Tysklands förbundskansler, föreslagit att EU ska svara med liknande åtgärder. Sedan Storbritannien – en nära allierad till Sverige i försvaret av marknadsliberala värderingar inom EU – lämnade unionen har vi fått lära oss den hårda vägen att när Frankrike och Tyskland krokar arm bakom en gemensam agenda går frågor ofta snabbt från ”om” till ”hur”.

I början av februari väntas EU-kommissionen presentera en strategi för stärkt konkurrenskraft och produktivitet i Europa som svar på initiativet från USA. I Frankrikes inspel, rubricerat Made in Europe, framgår bland annat att de vill begränsa Europas beroenden genom att sätta produktionsmål för känsliga sektorer, lätta upp EU:s statsstödsregler och etablera ett nytt finansierings verktyg (”Suveränitetsfond”) för investeringar i strategiska projekt. Att döma av Ursula von der Leyens tal i Davos i veckan kan vi vänta oss liknande element i EU-kommissionens förslag.

Med en tilltagande global konkurrenssituation och mindre tillit till världshandeln har EU inlett ett arbete med att begränsa beroendet av omvärlden, i synnerhet vad gäller strategiska teknologier för omställningen. I praktiken har det inneburit en kraftigt ökad statlig inblandning i den europeiska ekonomin och en politisk vilja att kontrollera industrins leverantörskedjor, vilket inte gynnar ett innovativt och handelsberoende land som Sverige. Fokus har alltmer förflyttats från att skapa gynnsamma förutsättningar för en innovativ och långsiktigt konkurrenskraftig industri i Europa, till riktade stödåtgärder för att stärka den inhemska produktionskapaciteten inom politiskt utvalda sektorer och teknologier.

Hotet om att Inflation Reduction Act ska skapa en dragkraft för företag att förlägga vissa typer av investeringar i USA är reellt, i synnerhet i kombination med de högre energipriserna i EU jämfört med USA. Samtidigt finns det ett behov av att nyansera bilden. Utspritt över det amerikanska initiativets livslängd understiger de förväntade stödåtgärderna nämligen de statliga stöd som delas ut inom EU. Den väsentliga skillnaden är i huvudsak kraven på lokal produktion och inhemskt innehåll. Men att ta till liknande åtgärder för produktion inom EU skulle endast ytterligare begränsa den europeiska industrins möjlighet att importera insatsmaterial och komponenter för produktion i Europa till konkurrenskraftiga priser. Det riskerar därmed bli kontraproduktivt för att stärka förutsättningarna för industrin i Europa.

En politiskt driven regionalisering som följd av statliga subventioner för att stärka den inhemska produktionskapaciteten gynnar ingen, men det vore särskilt skadligt för just Europa. Enligt EU-kommissionen själva kommer uppskattningsvis 85 procent av den globala tillväxten ske utanför EU redan 2024. Lägg därtill att andelen insatsvaror utgör 60 procent av allt som importeras till EU. Tillgången till globala marknader är därmed helt avgörande för den europeiska industrin, samt medlemsländernas välstånd och välfärd.

Med tanke på den osäkerhet som råder i vår omvärld är ambitionen att minska ensidiga beroenden av otillförlitliga aktörer givetvis legitim. Men att stärka den inhemska produktionskapaciteten genom diverse politiskt identifierade strategiska projekt är inte ändamålsenligt. Att därtill etablera produktionsmål är ett inslag av ett annat ekonomiskt system, som utmanar grundläggande marknadsliberala principer. Principer värda att försvara.

Teknikföretagen har vid upprepade tillfällen varnat för att en ökad statlig inblandning i den europeiska ekonomin kan leda till en snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden, som särskilt missgynnar innovativa företag från länder som Sverige med mindre möjlighet och benägenhet att subventionera den inhemska industrin. Det kan även skapa undanträngningseffekter som förflyttar resurser från områden där europeiska företag är konkurrenskraftiga till områden där vi inte åtnjuter komparativa fördelar. Därmed kan det leda till en mindre dynamisk europeisk ekonomi.

En politik som går ut på att begränsa EU:s ensidiga beroenden av otillförlitliga aktörer bör fokusera på att möjliggöra för den europeiska industrin att nyttja en så bred bas av underleverantörer som möjligt, både inom och utom EU:s gränser. På så sätt kan företagen göra sin egen riskbedömning och anpassa leverantörskedjorna efter störningar i världshandeln. Parallellt bör EU lägga mer energi att bygga vidare på våra styrkor, framför ett nu relativt enkelsidigt fokus på att ersätta import med inhemsk produktion. Genom att stärka kapaciteter skapas även omvända beroenden som begränsar risken att utsättas för ekonomisk utpressning.

Det är förståeligt att politiker vill visa handlingskraft i tider av osäkerhet. Men det är inte politikens roll att skapa tillväxt, utan snarare att undanröja hinder för företag att växa. Teknikföretagen vill därför se ett förnyat fokus på konkurrens och öppen handel som drivkraft för en innovativ och långsiktigt konkurrenskraftig industri i Europa. 

Konkurrenskraftiga företag, innovation och teknikutveckling är avgörande för att nå EU:s högt satta politiska målsättningar om grön och digital omställning, samt stärkt motståndskraft mot störningar i världshandeln. Det är även avgörande för Europas välstånd och välfärd och måste nu vara ledstjärnan i EU:s konkurrenskraftsagenda.

Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen

Joel Jonsson, ansvarig EU:s inre marknad och handelspolitik på Teknikföretagen

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera