Debatt: Snabbt skifte om svenskt NATO-medlemskap

Efter Rysslands invasion av Ukraina och förändrat säkerhetspolitiskt läge förs en debatt som ser ut att föra Sverige i raketfart in i Nato. Hinner svenska folket med? Finns en folklig förankring och hur ser svenskarna på argumenten för och emot ett svenskt medlemskap, undrar Karin Nelsson, vd på Demoskop.

Publicerad: 4 maj 2022, 19:30

Debattredaktionen

Text

Under lång till var svenskarnas inställning till Nato stabil, men splittrad. Fram till 2013 var de som ansåg att Sverige inte skulle söka medlemskap i Nato betydligt fler än de som ansåg att Sverige borde ansöka om medlemskap enligt SOM-institutets mätningar. I samband med Rysslands annektering av Krim ökade andelen som var positiva till Nato. Men opinionen var ändå fortsatt splittrad med flera tveksamma.

Under lång tid har frågan om försvarspolitik och Nato har befunnit sig ganska långt ned på väljarnas agenda. Andra frågor som skola, vård, omsorg, klimat och miljö och, på senare år, även invandring samt lag och ordning har uppfattats som viktigare. Samtidigt har den försvarspolitiska debatten präglats av partipolitisk enighet om att det svenska försvaret behöver ökade resurser. Svenskarnas förtroende för försvaret ökar en aning och det förefaller vara i en positiv långtidstrend. Inställningen till återinförandet av värnplikt är positiv bland allmänheten.

Sedan Rysslands ökade aggression i vårt närområde som medförde att trupper skickades till Gotland, och i synnerhet efter invasionen av Ukraina har vi sett en snabb omsvängning av opinionen. Det är nu enligt Demoskops senaste mätning 57 procent som är för ett svenskt medlemskap i Nato, medan 21 procent är emot och 22 procent är tveksamma.

För att förstå mer om hur väljaropinionen utvecklas frågade vi på Demoskop ”Har din inställning till Nato förändrats sedan Rysslands invasion av Ukraina”. 52 procent svarar att de blivit mer positiva, 3 procent att det blivit mer negativa och 12 procent att de blivit mer osäkra. Om vi istället sorterar svaren efter inställning till Nato-medlemskap framskymtar en bild som visar att de som är positiva till ett svenskt Nato-medlemskap har stärkts i sin uppfattning, medan 26 procent bland de som är negativa till ett Nato-medlemskap har blivit mer osäkra. Bland de som är osäkra till ett Nato-medlemskap har 52 procent blivit mer positiva. Det finns alltså en rörelse från att vara negativ, till att sedan bli osäker för att sedan bli positiv till Nato.

Diskussionen kring för- och nackdelar med ett medlemskap har varit livlig och argumenten har fäst olika bland svenskarna beroende på vilken grundinställning man har.

Demoskop undersökte vilka de främsta anledningarna för ett medlemskap är. Oavsett vad man tycker i själva frågan om medlemskap är den främsta anledning för ett svenskt Nato-medlemskap att vi inte kan försvara oss själva. Bland de som tycker att Sverige ska vara medlem i Nato är det en överväldigande majoritet som tycker så (78 procent), även bland de som är tveksamma är det två tredjedelar som håller med (67 procent) och bland de som är emot är det ändå var fjärde (23 procent) som instämmer.

Andra argument för ett medlemskap bland de som är positiva till ett svenskt medlemskap i Nato att det skulle göra Östersjön till en lugnare zon (57 procent) och att Nato skulle ha en avskräckande effekt (54 procent). Att Sverige hör samman med Nato-länderna är inte ett lika starkt argument (37 procent).

Om man vänder på frågan och istället ber om främsta anledningarna emot ett medlemskap varierar argumenten mer. Bland de som är emot ett medlemskap är det främsta argumentet att alliansfriheten har tjänat oss väl (70 procent) och det är också det främsta argumentet bland de som är tveksamma (56 procent). Men bland de som är för ett medlemskap i Nato är det främsta argumentet emot att bli medlem att ett svenskt medlemskap skulle provocera Ryssland (30 procent).

Argumentet att det skulle provocera Ryssland instämmer många Nato-motståndarna i – hela 56 procent. Flera menar också att det inte finns något hot mot Sverige (33 procent) eller att rysk aggression nästan bara riktar sig mot forna Sovjetstater (21 procent) samt att vi skulle tvingas strida för andra (18 procent).

Rysslands invasion av Ukraina har alltså inneburit ett snabbt skifte mot en mer positiv inställning till Nato. I dag finns motståndarna framför allt inom Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Sverigedemokratiska och Socialdemokratiska väljare har under våren rört sig i en mer positiv inställning till Nato. Vilket går väl hand i hand med hur partierna omprövat sin inställning. Frågan om Nato-medlemskap förändrar vårt förhållande till omvärlden. När opinionen skiftar i en mer positiv inriktning snabbt och alltmer pekar mot ett svenskt Nato-medlemskap bör man komma ihåg att det är en fortsatt kommunikativ utmaning för de styrande att tala om varför det är motiverat till de som är emot Nato och de som är osäkra.

Karin Nelsson

Vd Demoskop

Innehåll från Sharp RecruitmentAnnons

Nya risker och hot ökar markant och kompetens saknas

Publicerad:24 maj 2022, 09:00

Behovet av kompetens inom säkerhet exploderade förra året, en trend som ser ut att fortsätta även under 2022.

– Det finns en väsentlig brist på kandidater inom säkerhet i Sverige och allt tyder på att det kommer att bli värre, säger Zerin Baran, rekryteringskonsult hos Sharp Recruitment med placering i Paris.

– Ju mer bolagen växer, desto större blir deras behov av både juridisk kompetens och säkerhetskompetens för att säkerställa att verksamheten tryggt kan navigera olika regelverk och riktlinjer på marknaden. Informationssäkerhet, korruption och läckor är en beklaglig verklighet, som man måste stå beredd att hantera om den uppstår, betonar Zerin Baran.

Ser man till globaliseringens utmaningar blir detta än mer relevant, enligt Zerin Baran. Nya marknader kräver ett betydligt högre säkerhetstänk från bolagens perspektiv – inte bara legalt, utan också i fråga om hur man uppfyller lokala riktlinjer och ur till exempel ett varumärkesperspektiv.

– Händer något går det oerhört fort för ett varumärke att tappa i värde. Därför gäller det att ha fullständig översikt och kontroll av sin verksamhet. Vad står vi för, som företag? Hur hanterar vi korruption, hur ser vi på etik och vilka är våra principer och värderingar? Om vi bryter mot dem, vad blir det för konsekvenser?

Då ett företag med huvudkontor i Europa kan ha samarbeten i olika delar av världen blir dessa frågor snabbt komplexa, i synnerhet om man vill granska sin egen verksamhet såväl som sina partners och deras beteende. Står man verkligen för samma saker?

– Det säger sig själv att en så oklar situation ökar risken för exempelvis företagsspioneri, korruption och informationsläckor, vilket i sin tur visar på den enorma vikten av att ha roller med övergripande ansvar för just dessa frågor. Många bolag saknar dock den kompetens som krävs för detta. Vi ser också att kriget i Ukraina har lett till att företag behöver se över interna strukturer och riktlinjer när det gäller geopolitiska spänningar och kriser. Hur ska ett företag agera i länder som är utsatta för hot och invasion, som stänger sig för omvärlden eller som begränsar handeln? Här måste hållbarhetsfokuset breddas på ett sätt som för många bolag är nytt, det vill säga att arbeta på ett hållbart sätt i länder där säkerhetsläget skiljer sig från det svenska.

Hittar rätt person för rollen

Zerin Baran är själv utbildad jurist, med mångårig erfarenhet av bank- och finansbranschen, vilket ger henne en unik insikt i vilka säkerhetsbehov verksamheter har i den här typen av rekryteringssammanhang. Hon betonar att det i nuläget inte finns någon specifik utbildning för dylika roller och att lämpliga personer kan komma från en mängd olika bakgrunder.

– Vi har matchat bolag med allt från jurister, ekonomer, poliser, och många fler. Det viktiga är att man hittar rätt person för rollen, med integritet nog för att kunna driva professionella utredningar, och som samtidigt vågar ta de svåra besluten.

Kan vara en känslig process

Zerin Baran betonar att bolag som söker den här typen av kompetens först måste avgöra vad det är som de faktiskt vill förmedla. Vissa kanske lägger stor vikt vid breda språkkunskaper, medan andra föredrar att arbeta med människor från specifika kulturer, med tillhörande värderingar.

– Att göra den här typen av interna utredningar kan vara oerhört känsligt, inte bara ur ett monetärt perspektiv. Människor kan känna att deras integritet och yrkesetik ifrågasätts – då behöver man göra en avvägning om det är bättre med en lokal utredare eller någon från ett annat land.

I sin roll som rekryteringskonsult hos Sharp Recruitment är det Zerin Barans uppgift att stötta företagen i denna process. Samarbeten med klienter inleds alltid med djuplodande samtal, för att identifiera precis vad verksamheten behöver. Först därefter påbörjar hon arbetet med att leta fram lämpliga kandidater, ett förlopp som kan ta tid. Ju mer insikt Zerin Baran har i vad bolaget söker desto tryggare känner sig kandidaterna i processen med Sharp Recruitment.

–Det är viktigt att hitta rätt profil för rätt sammanhang, men det är en uppgift våra klienter tryggt kan överlåta till oss, avslutar hon.

Läs mer om hur Sharp Recruitment kan möta era rekryteringsbehov

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sharp Recruitment och ej en artikel av Dagens industri

OMXSPI

S&P 500

FTSE 100

DAX 30

NIKKEI

DOW JONES