ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Debatt: Små löneökningar bakom den låga inflationen

  • Foto: Adam Ihse

DEBATT. Allt fler röster höjs för att Riksbanken borde höja räntan. Vi anser att den låga inflationen i grunden beror på låga lönelyft. Fackförbunden bekämpar en inflation som redan är låg, skriver tidigare riksdagsledamoten Lars Bäckström (V) och ekonomen Per-Lennart Börjesson.

Den svenska ekonomin har under de senaste åren visat god tillväxt. Sysselsättningen stiger och arbetslösheten minskar. Arbetslösheten är nu nere på ungefär samma nivå som under högkonjunkturen före finanskrisen. Den har minskat trots stora tillskott av invandrare, främst asylsökande.

Den svenska exportindustrin går bra. Det beror på en stark konjunktur i omvärlden och på en svag krona. Den fallande kronkursen innebär att svensk exportindustri får mer betalt i kronor räknat.

De som sparar i aktier har ökat sin förmögenhet rejält. Under de senaste tio åren har börskurserna ökat med omkring 80 procent. För de som har valt att enbart satsa på svenska industriaktier har börskurserna mer än fördubblats.

Sverige är fortfarande i en nationell och internationell god konjunktur. Men Riksbanken håller räntan låg. Med ett givet avkastningskrav måste finansiella förvaltare därmed ta högre risk. Det driver upp kurserna ytterligare och risken i portföljen. När utvecklingen vänder kan det gå snabbt utför.

Att Riksbanken agerar som den gör beror på att den bundit sig vid en inflation på 2 procent. Riksbanken anser att en högre ränta skulle göra det svårare att nå detta mål.

Hur ska Riksbanken agera i en kommande lågkonjunktur? Det blir svårt att sänka en ränta som redan ligger under noll. Samtidigt bidrar Riksbankens agerande till att fallhöjden för den svenska ekonomin ökar. Det är lätt att förundras över hur Riksbanken agerar.

Men än svårare att förstå är LO. IF Metall skrev för ett halvår sedan på ett treårsavtal som begränsar löneökningarna till 2,3 procent per år. Många arbetsgivare och fackförbund anser dessutom att IF Metalls avtal ska vara ett ”märke”, ett tak för den övriga arbetsmarknaden.

Det är svårt att förstå varför löneökningarna i industrin inte är högre än vad de är. Konjunkturinstitutet skriver i sin senaste bedömning att ”lönsamheten i näringslivet är över lag god Särskilt nöjda är man inom industrin.”

Det borde vara uppenbart för alla att den låga inflationen beror på låga löneökningar. Riksbanken kommer ha svårt att hålla uppe inflationen till 2 procent så länge lönerna årligen ökar med bara 2,5 procent. Detta talas det dock tyst om. Kanske är det minnena från slutet av 1980-talet som förskräcker då lönerna för vissa grupper höjdes med tvåsiffriga tal och den svenska bytesbalansen visade underskott.

Situationen under de senaste 20 åren har varit den omvända. Den svenska bytesbalansen har varje år uppvisat stora överskott samtidigt som löneökningarna endast enstaka år nått över 4 procent. Under de senaste fem åren, i en fas när svensk ekonomi utvecklats starkt, har löneökningarna begränsats till i genomsnitt 2,5 procent.

Det är svårt att förstå varför ett land med sådana överskott i handeln med omvärlden, ska ha en så svag valuta. Det är också svårt att förstå varför lönerna inte ökar mer.

Men dessa saker hänger samman: till följd av den svaga löneutvecklingen blir inflationen låg, därför håller Riksbanken räntan nere, vilket ytterligare försvagar kronkursen och stärker bytesbalansen. Sverige får negativ ränta och fallande krona. Läget kan brytas om löntagarna kräver, och får, en större bit av kakan än vad som nu är fallet.

Industrins lönenormerande roll kan i sig tyckas märklig i ett land med rörlig valuta. Höga löneökningar som bidrar till försvagad konkurrenskraft borde då korrigeras med en svagare valuta. Industriavtalet i kombination med Riksbankens agerande har dock medfört den unika situationen att låga lönelyft bidrar till en försvagad krona. Därav de fortsatt mycket höga överskotten i handeln med omvärlden. Det är klart att industrin är nöjd.

Men klarar svensk industri större lönelyft än vad man nu har tecknat? Utvecklingen på börsen, industriföretagens uppfattning om den goda lönsamheten och deras syn på konjunkturläget pekar på att det borde vara möjligt. Men oavsett hur det är för svensk industri måste en bättre löneutveckling vara möjlig inom övrigt näringsliv. Det är också i första hand där som utvecklingen har betydelse för konsumentprisernas utveckling, det vill säga inflationen.

Löneutvecklingen i offentlig sektor är också av betydelse. Kommunerna och landstingen har i nuläget svårt att rekrytera personal. Många säger att lönerna för lärare, vårdpersonal och poliser är för låga. Flera riksdagspartier talar om riktade satsningar på dessa grupper.

Det talar för behovet av relativt stora lönelyft på denna del av arbetsmarknaden. Ju mer lönerna höjs där desto större spridningseffekter till övrig arbetsmarknad. Det skulle dock kräva ett avsteg från principen om ”märket”. Vem vågar ta det steget?

Vi anser att Riksbankens penningpolitik har nått vägs ände. Men det kanske inte i första hand är Riksbankens fel. Fokus bör i stället riktas mot lönebildningen. Alltför låga lönelyft ger alltför låg inflation. Det ger alltför låga räntor som i sin tur bidrar till att obalanser byggs upp i den svenska ekonomin. På sikt kan detta leda till ett besvärligt läge.

Sverige upplever den paradoxala situationen att Riksbanken försöker få upp inflationen genom att hålla tillbaka räntan. Samtidigt visar fackförbunden ”samhällsansvar” genom att teckna låga avtal som håller tillbaka inflationen.

Så frågan bör kanske främst ställas till den fackliga sidan: inte minst LO och förbund som IF Metall. Varför bekämpar ni en inflation som redan är låg? Och varför ska alla andra fackförbund anpassa sig till IF Metall?

Lars Bäckström, före detta landshövding i Västra Götaland och tidigare ekonomisk-politisk talesperson (V)
Per-Lennart Börjesson, ekonom, tidigare verksam på finansdepartementet


Läs svar från Teknikföretagen här.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer