Annons

Debatt: Släpp in privat kapital i VA-näten

Investeringsbehoven i vatten&avlopps-näten är mycket stora i Sverige. Men många kommuner upplever att de inte har råd och det är politiskt känsligt att höja taxorna. Vi bidrar gärna till investeringen, skriver vd:arna för SPP och 7:e AP-fonden.

 

Bild:TT

Vattensituationen i Sverige är allvarligare än på flera decennier. Myndigheter varnar löpande om förorenat dricksvatten, översvämningar och vattenbrist. För oss i Sverige är situationen extraordinär, i andra delar av världen är detta normaltillstånd.

Det kommande decenniet kommer miljardbelopp behöva investeras i lösningar på klimat- och vattenproblem runt om i världen. Ändå finns det för ögonblicket större investeringsvilja än det finns gröna och blå investeringsmöjligheter. På den punkten skiljer sig inte Sverige åt från resten av världen.

Agenda 2030 är de globala målsättningarna för en hållbar utveckling som FN:s medlemsländer antog år 2015. Inom ramen för SIDA-initiativet Swedish Investors for Sustainable Development är vi ett antal investerare som arbetat med agendans mål 6: Rent vatten och sanitet. I det arbetet beslutade vi att gräva där vi står. Vi upptäckte då att Sverige står inför omfattande utmaningar på området – och hur vi löser dem kan också vara av internationellt intresse.

Vattensystem, som är bärande för ett samhälle, kan indelas i tre olika typer. Dessa är viktiga att skilja mellan eftersom de har sina egna utmaningar och varje system kräver sin egen kompetens.

Dricksvatten. Utmaning: höga krav på rening och vattenkvalité samt begränsning av ledningsläckage. I en osynlig infrastruktur skjuts planerat underhåll på framtiden så länge ledningarna inte brister. I vissa kommuner kommer det ta långt över hundra år att förnya ledningsnätet med nuvarande förnyelsetakt.

Avloppsvatten. Utmaning: krav på rening för att hantera utsläpp som annars medför miljöproblem. För att begränsa negativ påverkan på sjöar och hav krävs ökad takt i hantering och rening.

Dagvatten (från nederbörd). Utmaning: garantera en trygg väg tillbaka till kretsloppet där miljöfarliga partiklar och ämnen avskiljs på vägen. Dagens i många fall underdimensionerade ledningssystem kommer inte att klara att ta hand om de problem som klimatförändringarna förväntas medföra.

Underhållsbehovet för de olika systemen skiljer sig åt i olika delar av landet. Gemensamt är att de alla kräver investeringar och att kostnaden för att hantera riskerna förblir osynlig tills katastrofen inträffat. När vi insåg att det finns mer investeringsvilligt kapital i svensk vatteninfrastruktur än det finns projekt att investera i, bestämde vi oss för att fördjupa oss i varför.

I en förstudie, som presenteras den 15 november på ett riksdagsseminarium, har vi undersökt förutsättningarna för att kunna bidra till underhållet av hållbara vatten- och avlopps (VA) –investeringar.

Förstudien baseras på intervjuer med experter på området och ger en bild av de barriärer som finns.

För det första ser vi låg medvetenhet om riskerna hos beslutsfattare. Kunskapsbristen på området beror bl.a. på ett generationsskifte. 40-talisterna, som satt på bred kunskap om VA-nätet, har nu gått i pension. Detta leder inte sällan till bristfälliga beslutsunderlag för investeringarna och nödvändiga resurser styrs då hellre mot nybyggnationer istället för mot underhåll.

För det andra finns ett motstånd bland beslutsfattarna att höja VA-taxorna. VA-verksamhet skall enligt Vattentjänstlagen vara kommunal, självfinansierande och intäkterna får inte överstiga kostnaderna. Privat ägande är inte möjligt. Det innebär att verksamheten i sin helhet betalas av VA-taxorna, men att det i princip aldrig finns medel över för betydande investeringar i underhåll. Svenskarna är vana vid att vattentaxan är relativt låg och kräver att vattenkvalitén är hög.

För det tredje finns tecken på att beslutsfattare drar sig för att öka lånebördan i kommunerna – trots låga räntor. Så länge vattentaxorna hålls nere är lånefinansiering nödvändigt för att klara underhållsskulden i VA-nätet.

Sammantaget finns en rad hinder som gör att lösningar som behövs inte kommer till stånd. Det första steget är att identifiera problemen och få till en ökad medvetenhet. Utan probleminsikt saknas acceptans för såväl nödvändiga investeringar som höjda taxor. Det finns i dag en marknad för så kallade gröna obligationer, lån som riktar sig särskilt mot hållbarhetsprojekt. Utbudet av vattenprojekt att investera i lyser dock med sin frånvaro.

Sett ur ett globalt perspektiv är de svenska problemen intressanta som illustration av utmaningen vi står inför att ställa om till ett mer hållbart samhälle. Sannolikt behöver de svenska kommunerna nationell samordning och stöd för att klara utmaningen som den sönderfallande vatteninfrastrukturen innebär. Det handlar om långsiktiga satsningar som kräver specialistkompetens och sträcker sig över många mandatperioder. Men när besluten är tagna bidrar vi gärna med finansieringen.

Staffan Hansén,

vd SPP

Richard Gröttheim,

vd AP7

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från FolksamAnnons

Så kan du få bättre kontroll på ditt sparande

Det finns likheter mellan att spara och träna. Det kan vara svårt att komma igång och svårt att hålla uppe motivationen tills resultaten kommer – men det är värt det på längre sikt, tycker Fredrik Nyberg, rådgivningschef på Folksam.

Passa på att få kunnig hjälp – läs mer om personlig rådgivning här

– Det är skönare att ligga i soffan och äta choklad än att träna och det är skönare att spendera lönen varje månad än att spara till pensionen. Men det är inte kul att senare i livet sitta i en situation som är svår att rädda. Därför är det viktigt att komma igång med sparandet, säger Fredrik Nyberg, som är rådgivningschef på Folksam.

För att få koll och kontroll på sitt sparande och försäkra sig om att man ska kunna nå sina sparmål kan det vara bra att lägga upp en långsiktig plan som passar de egna förutsättningarna och önskemålen.

– Problemet är ofta att man överskattar effekten som sparandet ska ha till imorgon. Men man underskattar gravt vilken effekt sparande har på sikt genom ränta på ränta-effekten. Om du väljer traditionell förvaltning kan du ringa en rådgivare och få en plan som håller i både med- och motgångar. Sedan ska du lita på din plan och inte tappa sugen när det går ned, säger han.

Fredrik Nyberg är rådgivningschef på Folksam.
Fredrik Nyberg är rådgivningschef på Folksam.

Ekonomisk nedgång ändrar relationen till pengar

Fredrik Nyberg tror att den ekonomiska nedgången kommer att ändra mångas relation till pengar.

– Vi har levt i ett samhälle som hyllar kortsiktig konsumtion. Förhoppningsvis leder krisen till en mer sund syn och mer planering. Ett av de största mervärdena med ett rådgivningsmöte är att man får en sorts besiktning av den egna ekonomin. Många har ganska dålig koll på sina utgifter. När vi tar ett helhetsgrepp runt kundens ekonomi hittar vi ofta kronor som kan sparas istället för konsumeras. På samma tema finns ofta mycket att göra med befintliga placerar och lösningar som i många fall varken passar kundens behov eller den konjunktur vi befinner oss i just nu.

Tjänstepensionskunder har ett särskilt stort behov av rådgivning. Frilansare, gig-arbetare och egenföretagare är anställningsformer som ökar i dag. Fredrik Nyberg påpekar att om man inte har en fast anställning kan man behöva ta ett större eget ansvar för pensionen än om man omfattas av kollektivavtal.

– Glömmer man tjänstepensionen kan man få en väsentligt sämre pension än man annars skulle ha fått eftersom den utgör en allt större del av den pension man erhåller. Men om man börjar i tid kan man få en vettig pension även som frilansare eller egenföretagare.

Dra nytta av att samla pensionen

Även de som har en upparbetad tjänstepension från flera anställningar kan dra nytta av att samla den på ett ställe. Dels för att det blir enklare att hålla koll på tjänstepensionen och dels för att det blir enklare att anpassa risknivån.

– Även för tjänstepensionen bör man göra egna val, annars hamnar man i ett standardval som kan vara bra eller dåligt. Också i det här fallet kan man ta hjälp av en rådgivare som balanserar valen utifrån det liv man vill leva. Att samla sin tjänstepension på ett och samma ställe är något som kan göra stor skillnad när det är dags för pension.

För de som har bolån gäller det också att nå en balans mellan sparande och amorterande.

– En bra tumregel är att räkna på hur mycket din amortering kommer att sänka dina boendekostnader om 10-20 år, jämfört med den pension du skulle ha byggt upp om du hade sparat pengarna istället. Ett generellt tips kan vara att att man inte ska sätta sig i en situation där man är skuldfri men har en låg pension och därmed inte har ekonomisk frihet.

Vad är bäst för din tjänstepension? Boka ett gratis digitalt möte här. 

Mer från Folksam

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Folksam och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera