ANNONS:
Till Di.se
ONSDAG 22 NOV Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD

Debatt: Släpp in privat kapital i VA-näten

  • Foto: TT

Investeringsbehoven i vatten&avlopps-näten är mycket stora i Sverige. Men många kommuner upplever att de inte har råd och det är politiskt känsligt att höja taxorna. Vi bidrar gärna till investeringen, skriver vd:arna för SPP och 7:e AP-fonden.

 

Vattensituationen i Sverige är allvarligare än på flera decennier. Myndigheter varnar löpande om förorenat dricksvatten, översvämningar och vattenbrist. För oss i Sverige är situationen extraordinär, i andra delar av världen är detta normaltillstånd.

Det kommande decenniet kommer miljardbelopp behöva investeras i lösningar på klimat- och vattenproblem runt om i världen. Ändå finns det för ögonblicket större investeringsvilja än det finns gröna och blå investeringsmöjligheter. På den punkten skiljer sig inte Sverige åt från resten av världen.

Agenda 2030 är de globala målsättningarna för en hållbar utveckling som FN:s medlemsländer antog år 2015. Inom ramen för SIDA-initiativet Swedish Investors for Sustainable Development är vi ett antal investerare som arbetat med agendans mål 6: Rent vatten och sanitet. I det arbetet beslutade vi att gräva där vi står. Vi upptäckte då att Sverige står inför omfattande utmaningar på området – och hur vi löser dem kan också vara av internationellt intresse.

Vattensystem, som är bärande för ett samhälle, kan indelas i tre olika typer. Dessa är viktiga att skilja mellan eftersom de har sina egna utmaningar och varje system kräver sin egen kompetens.

Dricksvatten. Utmaning: höga krav på rening och vattenkvalité samt begränsning av ledningsläckage. I en osynlig infrastruktur skjuts planerat underhåll på framtiden så länge ledningarna inte brister. I vissa kommuner kommer det ta långt över hundra år att förnya ledningsnätet med nuvarande förnyelsetakt.

Avloppsvatten. Utmaning: krav på rening för att hantera utsläpp som annars medför miljöproblem. För att begränsa negativ påverkan på sjöar och hav krävs ökad takt i hantering och rening.

Dagvatten (från nederbörd). Utmaning: garantera en trygg väg tillbaka till kretsloppet där miljöfarliga partiklar och ämnen avskiljs på vägen. Dagens i många fall underdimensionerade ledningssystem kommer inte att klara att ta hand om de problem som klimatförändringarna förväntas medföra.

Underhållsbehovet för de olika systemen skiljer sig åt i olika delar av landet. Gemensamt är att de alla kräver investeringar och att kostnaden för att hantera riskerna förblir osynlig tills katastrofen inträffat. När vi insåg att det finns mer investeringsvilligt kapital i svensk vatteninfrastruktur än det finns projekt att investera i, bestämde vi oss för att fördjupa oss i varför.

I en förstudie, som presenteras den 15 november på ett riksdagsseminarium, har vi undersökt förutsättningarna för att kunna bidra till underhållet av hållbara vatten- och avlopps (VA) –investeringar.

Förstudien baseras på intervjuer med experter på området och ger en bild av de barriärer som finns.

För det första ser vi låg medvetenhet om riskerna hos beslutsfattare. Kunskapsbristen på området beror bl.a. på ett generationsskifte. 40-talisterna, som satt på bred kunskap om VA-nätet, har nu gått i pension. Detta leder inte sällan till bristfälliga beslutsunderlag för investeringarna och nödvändiga resurser styrs då hellre mot nybyggnationer istället för mot underhåll.

För det andra finns ett motstånd bland beslutsfattarna att höja VA-taxorna. VA-verksamhet skall enligt Vattentjänstlagen vara kommunal, självfinansierande och intäkterna får inte överstiga kostnaderna. Privat ägande är inte möjligt. Det innebär att verksamheten i sin helhet betalas av VA-taxorna, men att det i princip aldrig finns medel över för betydande investeringar i underhåll. Svenskarna är vana vid att vattentaxan är relativt låg och kräver att vattenkvalitén är hög.

För det tredje finns tecken på att beslutsfattare drar sig för att öka lånebördan i kommunerna – trots låga räntor. Så länge vattentaxorna hålls nere är lånefinansiering nödvändigt för att klara underhållsskulden i VA-nätet.

Sammantaget finns en rad hinder som gör att lösningar som behövs inte kommer till stånd. Det första steget är att identifiera problemen och få till en ökad medvetenhet. Utan probleminsikt saknas acceptans för såväl nödvändiga investeringar som höjda taxor. Det finns i dag en marknad för så kallade gröna obligationer, lån som riktar sig särskilt mot hållbarhetsprojekt. Utbudet av vattenprojekt att investera i lyser dock med sin frånvaro.

Sett ur ett globalt perspektiv är de svenska problemen intressanta som illustration av utmaningen vi står inför att ställa om till ett mer hållbart samhälle. Sannolikt behöver de svenska kommunerna nationell samordning och stöd för att klara utmaningen som den sönderfallande vatteninfrastrukturen innebär. Det handlar om långsiktiga satsningar som kräver specialistkompetens och sträcker sig över många mandatperioder. Men när besluten är tagna bidrar vi gärna med finansieringen.

Staffan Hansén,

vd SPP

Richard Gröttheim,

vd AP7

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Tyck till