Annons

Debatt: Skapa rätt förutsättningar för vindkraften

I dag presenterar vi socialdemokrater sex åtgärder för att Sverige ska kunna öka sin elproduktion det närmaste decenniet. Om inte energiproduktionen ökar under 20-talet så hotas svenska jobb och vi riskerar högre elpriser, skriver Socialdemokraternas Magdalena Andersson och Fredrik Olovsson.

Foto:Stefan Jerrevång/TT

Globalt pågår i dag en intensiv klimatkapplöpning. Företag världen över tävlar om att ta fram nya fossilfria tekniker och produkter. Det är de länder som ligger i framkant av omställningen som kommer se högst tillväxt och flest jobb. Vi vill att de nya jobben som klimatomställningen skapar hamnar i Sverige. Vi socialdemokrater genomförde därför i regeringsställning satsningar så att Sverige kunde hamna i ledarklungan. Vi gick från att svensk industri enligt Moderaterna var ”basically gone” till att en grön industriell revolution startade i vårt land. 

Nu kan fossilfritt stål tillverkas i Sverige, vi bygger elbilar och nedlagda industrier blir batterifabriker. Det skapar tusentals jobb här och nu i hela landet. Det ger framtidstro på platser som tidigare kämpat med hög arbetslöshet. Men ska investeringarna fortsätta behöver vi ökad elproduktion de närmaste åren, detta decennium.

Det är på 2020-talet och redan under denna mandatperiod som resultat måste åstadkommas. Grunden för detta är lagd och en lång kö av intressenter finns som är villiga att investera i såväl elproduktion som i de nya industrijobben. Nu måste Ulf Kristersson orka ta ansvar för att se till att det resulterar i en ny grön och hållbar industrialisering som skapar jobb. Annars riskerar vi få fyra förlorade år i energi- och näringspolitiken. 

I det tidsperspektivet finns det inte något realistiskt alternativ för ökad elproduktion som inte inkluderar mer vindkraft. Det råder det enighet om inom stora delar av näringslivet och energibranschen. Regeringen har i detta läge valt att försämra villkoren för vindkraften. Det här är skadligt för elproduktionen. Om de påbörjade vindkraftsplanerna inte genomförs riskeras omställningen i näringslivet och därmed jobben och välfärden i Sverige. 

De senaste åren har elproduktionen i Sverige ökat. Från 2014 till 2021 har den ökat med omkring 10 procent och vi har fördubblat exporten. Men nu krävs en kraftig ökning i utbyggnaden. Aktuella bedömningar av den framtida elanvändningen visar kraftigt ökad efterfrågan redan under 20-talet. Men den broms som Sverigedemokraterna och regeringspartierna konstruerat i Tidöavtalet riskerar hindra Sveriges ökade elproduktion kommande år. Missar vi chansen att nu bli världsledande på nya områden och förverkliga planerna på nya etableringar blir priset högt. Det hotar den långsiktiga planen för grön omställning som regeringen berömmer sig av att ha. Det hotar jobb och välstånd.

Regeringen måste därför släppa prestigen och inse att Sverige inte klarar en decennielång lucka där energiproduktionen står still. Vi vill därför att regeringen skyndar på beslutsfattandet om vindkraften och förbättrar förutsättningarna för den. Det finns ett antal åtgärder som regeringen snabbt måste få på plats.

Regeringen måste fatta beslut om de stora projekt av havsbaserad vindkraft som nu ligger på dess bord. Det här kan handla om hela 60 TWh, vilket motsvarar omkring 40 procent av elanvändningen.

Tiden för tillståndsprocesserna för havsbaserad vindkraft behöver halveras mot i dag.

De försämrade villkor som regeringen aviserat för den havsbaserade vindkraften behöver dras tillbaka och fokus i stället läggas på att få ny produktion på plats och levererad in till land. Svenska Kraftnäts planerade insatser för anslutning av havsbaserad vindkraft bör därför fortsätta. 

Den landbaserade vindkraftens potential att snabbt leverera el till låg kostnad måste tas tillvara. För att öka andelen beviljade tillstånd behöver kommunerna stärkta incitament som gör att fler vill bygga vindkraft vilket kommer medföra till mer utbyggnad av vindkraft. Utredningen måste slippa den tvångströja som regeringens nya direktiv innebär och ges möjlighet att hitta de effektivaste verktygen för att åstadkomma resultat. Här finns intressanta exempel från andra länder, som exempelvis Danmark och Tyskland.

Den aviserade utbyggnaden av de gröna kreditgarantierna måste ges på lika villkor till alla nya investeringar i fossilfri elproduktion. 

Långsiktiga spelregler krävs för svensk energiproduktion.

Ulf Kristersson måste orka ta ansvar för Sveriges elproduktion under den här mandatperioden. 

Våra grannländer som Danmark och Finland satsar stort på vindkraften. Nu är det hög tid att den svenska regeringen kommer med i matchen. Annars kommer svenska jobb förloras, investeringar gå om intet och Sverige hamna efter. 

Här och nu behövs krafttag för att öka takten i vindkraftsutbyggnaden. Annars äventyrar vi svenska jobb och företagsinvesteringar. Det riskerar också leda till höga elpriser de kommande åren. Det förstår industrin. Det behöver Ulf Kristersson också börja förstå.

Från Socialdemokraternas sida är vi beredda att verka för att Sverige ska klara den stora elektrifieringen, omställningen och nyindustrialiseringen. Nu är det upp till bevis för regeringen om den avser driva en seriös energipolitik eller fortsätta bedriva valrörelse.

Magdalena Andersson, partiordförande Socialdemokraterna

Fredrik Olovsson, energipolitisk talesperson Socialdemokraterna

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från FuturionAnnons

Oron på arbetsmarknaden dubbelt så hög som före pandemin

Ann-Therése Enarsson, vd på Futurion. Foto: Carola Andreasson.
Källa: Futurions Framtidssäkringsindex (FIX) som genomfördes av Novus 20 oktober – 13 november 2022
Ann-Therése Enarsson, vd på Futurion. Foto: Carola Andreasson. Källa: Futurions Framtidssäkringsindex (FIX) som genomfördes av Novus 20 oktober – 13 november 2022

Nästan dubbelt så många som före pandemin upplever sin ställning på arbetsmarknaden som hotad. Bland dem uttrycker många ett behov av att vidareutbilda sig för att kunna behålla jobbet. Samtidigt erbjuds de inte kompetensutveckling i samma utsträckning som de som upplever sig som attraktiva på arbetsmarknaden. Det är några av resultaten från FIX, tankesmedjan Futurions årliga framtidssäkringsindex. 

Hushåll och företag pressas av räntor, höga elpriser och en stundande lågkonjunktur. Arbetsförmedlingen meddelade i december att vi befinner oss i den värsta varselvågen sedan pandemiåret 2020. Det är tydligt att den ekonomiska situationen driver på arbetsmarknadsoron.

Mer än var fjärde yrkesverksam (26 procent) upplever att de har en svag ställning på arbetsmarknaden. Det motsvarar 1,2 miljoner svenskar. Före pandemin (2019) bedömde 14 procent av den yrkesverksamma befolkningen att de skulle ha svårt att hitta ett nytt jobb om de plötsligt blev av med sitt nuvarande och att de inte är attraktiva på arbetsmarknaden. Sedan dess har siffran alltså nästan dubblerats. 

Andelen som bedömer att de har en stark ställning på arbetsmarknaden har däremot återhämtat sig efter att ha störtdykt under pandemin. Före pandemin upplevde en fjärdedel av den yrkesverksamma befolkningen att de skulle ha lätt att hitta ett nytt jobb och att de är attraktiva på arbetsmarknaden, och nu är siffrorna tillbaka på samma nivå. 

– Det är en oroväckande utveckling. På många sätt håller världen på att återhämta sig efter att pandemin vände allting upp och ner 2020. Men nu väntar en lågkonjunktur och det osäkra omvärldsläget sprider oro och otrygghet på arbetsmarknaden, säger Ann-Therése Enarsson, vd på Futurion.  

För att kunna följa och påverka utvecklingen på arbetsmarknaden, studerar Futurion hur arbetstagarna uppfattar sin position på arbetsmarknaden. I Framtidssäkringsindex, FIX, mäter Futurion sedan 2019 bland annat hur många som tror att de skulle kunna hitta ett nytt jobb om de plötsligt blev av med sitt nuvarande, och om de anser sig vara attraktiva på arbetsmarknaden. 

Erbjuds inte kompetensutveckling 

Många av dem som upplever sin position som hotad på arbetsmarknaden (18 procent) tror att de skulle behöva vidareutbilda sig för att behålla sina jobb. Samtidigt uppger hälften av dem att de inte erbjuds kompetensutveckling av sin arbetsgivare. Bland de som ser sig som attraktiva på arbetsmarknaden däremot, uppger bara 23 procent att de inte erbjuds kompetensutveckling, medan hela 60 procent blir erbjudna det. 

– Det är anmärkningsvärt att de grupper som har störst behov av kompetensutveckling i många fall blir utan. Vi ser en polarisering på arbetsmarknaden där allt fler känner sig hotade och samtidigt inte får det stöd de behöver, fortsätter Ann-Therése Enarsson. 

Om Futurion

Futurion är den breda tjänstemannarörelsens tankesmedja som fokuserar på morgondagens arbetsliv. Tankesmedjan följer och analyserar utvecklingen på arbetsmarknaden och skapar arenor där olika tankar möts och bryts mot varandra. Futurion arbetar forskningsnära och i dialog med andra aktörer.

Läs mer på futurion.se 

 

Mer från Futurion

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Futurion och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera