Annons

Debatt: Ska S skapa ny oreda i skolan samtidigt som vi tar emot en omfattande våg av flyktingbarn?

Som en följd av Rysslands aggressionskrig i Ukraina söker nu miljontals ukrainare en fristad i sitt närområde. Givetvis även i Sverige. För svenskt vidkommande rör sig prognoserna om cirka 300 000 ukrainska flyktingar under tiden fram till sommaren, främst kvinnor och barn, skriver Thomas Gür och Bijan Fahimi vid Tellusgruppen.

Foto:Sergei Grits

Med tanke på att en så stor del av flyktingarna är barn, kommer självklart också den svenska skolan att påverkas. Läget är svårbedömt, men vi bör räkna med att svenska skolor och förskolor behöver ta hand om tiotusentals barn och elever från krigets Ukraina under detta år.

Det är inte första gången som en omfattande migration får konsekvenser för den svenska skolan. Sedan millennieskiftet har över två miljoner invandrare kommit till Sverige. Andelen barn och elever med utländsk bakgrund, med båda föräldrarna födda utomlands, har ökat från 14 till 26 procent under denna period. Räknar man därtill barn där en av föräldrarna är född utomlands, har andelen ökat från 24 procent till 38 procent under samma period. I vissa områden, inte minst de så kallade utanförskapsområden är andelen mycket högre. Med en eller två föräldrar födda utomlands minskar familjens möjlighet att stötta barnen kring läxor och skolrelaterade frågor, vilket skolan i sin tur måste kunna kompensera för.

Invandringsvolymerna, bostadssegregationen, många av de större invandrargruppernas sämre försättningar (utbildningsnivåer, språkligt- och kulturellt avstånd med mera) tillsammans med den svenska skolans långvariga utveckling med ett minskat fokus på kunskap och ordning, och med mer flum och normlöshet har påverkat svenska skolans resultat negativt.

”Nu när vi står inför en ny våg av migration till Sverige, är det viktigt att dra lärdom av tidigare erfarenheter och fungerande lösningar.”

I denna utveckling har dessvärre friskolor och det fria skolvalet utsetts till syndabockar, inte minst av regeringspartiet Socialdemokraterna. Men friskolornas och valfrihetens påstådda ansvar för denna beklagliga utveckling har bara tjänstgjort som en rökridå för att dölja den bristfälliga politikens grundläggande ansvar.

Nu när vi står inför en ny våg av migration till Sverige, är det viktigt att dra lärdom av tidigare erfarenheter och fungerande lösningar. Sedan krigets utbrott har vi från friskolornas sida, både Friskolornas riksförbund såväl som enskilda aktörer, agerat med engagemang för att ta emot och välkomna de flyktingar som lämnat krigets Ukraina. Återigen visar vi att vi inte är en del av problemet utan en viktig del av lösningen. Vi har redan initierat ett antal frivilliga insatser och också börjat förbereda oss för mer långsiktiga, uthålliga och professionella åtgärder.

Hur tänker den socialdemokratiska regeringen hantera den nya situationen? Ska den fortsätta med sin demagogiska retorik och peka på friskolor som Sveriges mest framträdande samhällsproblem? Vill den sittande regeringen verkligen skapa oreda och osäkerhet för de många elever som går i friskolor, när vi nu istället behöver ta fram ännu fler utbildnings- och omsorgsplatser för nyanlända flyktingbarn? Eller ser Socialdemokraterna istället en möjlighet att åstadkomma nationell samling kring skolor och förskolor som erbjuder landets nya och nuvarande barn och ungdomar bra utbildning och barnomsorg?

De olika förslagen om en inskränkt och på sikt avskaffad valfrihet inom skolsektorn som Socialdemokraterna tidigare har lagt fram, var undermåliga redan på tankestadiet. De togs fram innan vi ens hade en aning om de utmaningar som vi i dag står inför. Med den senaste tidens utveckling, med potentiellt tiotusentals nyanlända flyktingbarn med stora och omedelbara behov, blir tankarna om att försvåra för de många fria aktörerna i skolsektorn, än farligare.

Friskolorna kan med sin flexibilitet, kundorientering, tillgång till kapital och branschkunskaper snabbt och effektivt mobilisera resurser och lösningar som bidrar till en bättre introduktion av nykomna flyktingar i svenska skolan. Vi kan och vill dessutom spela en viktig roll i introduceringen i arbetslivet av de tusental ukrainska lärare och pedagoger som nu söker en fristad i Sverige.

Här är några punkter att utgå från för en ökad samsyn och en kraftsamling för en skola med hög kvalitet som också har en förmåga att ta sig an de nya utmaningarna.

Likvärdighet är inte likformighet. Valfrihet och mångfald i den svenska skolan ska utvecklas och inte avvecklas. För att främja valfriheten ska kösystemen och jämförelserna mellan skolorna bli transparent, överskådlig och enkel. Betygsinflationen ska motverkas bland annat genom centrala rättningssystem och nationella prov. 

Elevernas växande olikheter i grundläggande förutsättningar är en oundviklig följd av en stor invandring. Den olikheten kommer nu att vidgas när stor grupp flyktingar kommer från Ukraina. Utvecklingen kan inte hanteras med bussning och kvotering. Utmaningen ska mötas med en växande mångfald av pedagogiska inriktningar och erbjudanden. Friskolorna har redan kunskaper om de olika förutsättningarna och kan med sin inneboende flexibilitet erbjuda nya lösningar som kan möta elevernas olika behov och preferenser. 

Majoritetssamhällets barn kan och ska inte omvandlas till verktyg för integration i skola, och skolorna, oavsett driftsformen, ska inte påtvingas integrationsuppdrag. 

Likvärdiga ekonomiska villkor ska förverkligas såväl mellan landets olika kommuner som mellan olika driftformer. En riksnorm som säkerställer någorlunda likvärdiga villkor mellan kommunerna ska utvecklas.

Kommunernas ekonomiska börda för övergripande skolansvar ser väldigt olika ut. Det ska inte vara en fråga för kommunerna själva utan ska styras av staten som ska finansiera särskilt stöd för kommuners eventuella merkostnad. 

Friskolor har en genomsnittlig vinstmarginal på 3–4 procent och behöver bättre villkor, inte försämrade. Korrekt kompensation för moms och administration är två viktiga inslag för att skapa likvärdiga ekonomiska möjligheter för friskolor. 

Är den socialdemokratiska minoritetsregeringen intresserad av att se till att det finns goda villkor för att bära de bördor som svensk skola står inför i samband med den ukrainska flyktingvågen? Eller vill regeringen skapa mer osäkerhet med fortsatt populistiska argument om marknadsskola och skolägare som besöker porrklubbar?

”En nationell kraftansträngning betyder att vi samlas på grundval av ett brett nationellt intresse, och inte under ett enskilt partis villkor. Vi som driver och utvecklar fria förskolor och friskolor vill det. Vi kan det!”

Vågar Socialdemokraterna lämna demagogi och populism därhän när våra gemensamma ansträngningar kräver samling och samarbete?

En nationell kraftansträngning betyder att vi samlas på grundval av ett brett nationellt intresse, och inte under ett enskilt partis villkor. Vi som driver och utvecklar fria förskolor och friskolor vill det. Vi kan det!

Thomas Gür

Styrelseordförande, Tellusgruppen

Bijan Fahimi

Vd, Tellusgruppen

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från FolksamAnnons

Så kan du få bättre kontroll på ditt sparande

Det finns likheter mellan att spara och träna. Det kan vara svårt att komma igång och svårt att hålla uppe motivationen tills resultaten kommer – men det är värt det på längre sikt, tycker Fredrik Nyberg, rådgivningschef på Folksam.

Passa på att få kunnig hjälp – läs mer om personlig rådgivning här

– Det är skönare att ligga i soffan och äta choklad än att träna och det är skönare att spendera lönen varje månad än att spara till pensionen. Men det är inte kul att senare i livet sitta i en situation som är svår att rädda. Därför är det viktigt att komma igång med sparandet, säger Fredrik Nyberg, som är rådgivningschef på Folksam.

För att få koll och kontroll på sitt sparande och försäkra sig om att man ska kunna nå sina sparmål kan det vara bra att lägga upp en långsiktig plan som passar de egna förutsättningarna och önskemålen.

– Problemet är ofta att man överskattar effekten som sparandet ska ha till imorgon. Men man underskattar gravt vilken effekt sparande har på sikt genom ränta på ränta-effekten. Om du väljer traditionell förvaltning kan du ringa en rådgivare och få en plan som håller i både med- och motgångar. Sedan ska du lita på din plan och inte tappa sugen när det går ned, säger han.

Fredrik Nyberg är rådgivningschef på Folksam.
Fredrik Nyberg är rådgivningschef på Folksam.

Ekonomisk nedgång ändrar relationen till pengar

Fredrik Nyberg tror att den ekonomiska nedgången kommer att ändra mångas relation till pengar.

– Vi har levt i ett samhälle som hyllar kortsiktig konsumtion. Förhoppningsvis leder krisen till en mer sund syn och mer planering. Ett av de största mervärdena med ett rådgivningsmöte är att man får en sorts besiktning av den egna ekonomin. Många har ganska dålig koll på sina utgifter. När vi tar ett helhetsgrepp runt kundens ekonomi hittar vi ofta kronor som kan sparas istället för konsumeras. På samma tema finns ofta mycket att göra med befintliga placerar och lösningar som i många fall varken passar kundens behov eller den konjunktur vi befinner oss i just nu.

Tjänstepensionskunder har ett särskilt stort behov av rådgivning. Frilansare, gig-arbetare och egenföretagare är anställningsformer som ökar i dag. Fredrik Nyberg påpekar att om man inte har en fast anställning kan man behöva ta ett större eget ansvar för pensionen än om man omfattas av kollektivavtal.

– Glömmer man tjänstepensionen kan man få en väsentligt sämre pension än man annars skulle ha fått eftersom den utgör en allt större del av den pension man erhåller. Men om man börjar i tid kan man få en vettig pension även som frilansare eller egenföretagare.

Dra nytta av att samla pensionen

Även de som har en upparbetad tjänstepension från flera anställningar kan dra nytta av att samla den på ett ställe. Dels för att det blir enklare att hålla koll på tjänstepensionen och dels för att det blir enklare att anpassa risknivån.

– Även för tjänstepensionen bör man göra egna val, annars hamnar man i ett standardval som kan vara bra eller dåligt. Också i det här fallet kan man ta hjälp av en rådgivare som balanserar valen utifrån det liv man vill leva. Att samla sin tjänstepension på ett och samma ställe är något som kan göra stor skillnad när det är dags för pension.

För de som har bolån gäller det också att nå en balans mellan sparande och amorterande.

– En bra tumregel är att räkna på hur mycket din amortering kommer att sänka dina boendekostnader om 10-20 år, jämfört med den pension du skulle ha byggt upp om du hade sparat pengarna istället. Ett generellt tips kan vara att att man inte ska sätta sig i en situation där man är skuldfri men har en låg pension och därmed inte har ekonomisk frihet.

Vad är bäst för din tjänstepension? Boka ett gratis digitalt möte här. 

Mer från Folksam

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Folksam och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera