1515

Debatt: Se över Europas ekonomiska styrning efter pandemin

Den europeiska ekonomin håller på att återhämta sig, men vi måste se till att tillväxten är både varaktig och hållbar i framtiden, skriver Valdis Dombrovskis, verkställande vice ordförande för Europeiska kommissionen och Paolo Gentiloni, EU-kommissionär med ansvar för ekonomi.

FÖRUTSPÅR FÖRÄNDRINGAR. Paolo Gentiloni, EU-kommissionär med ansvar för ekonomi, och Valdis Dombrovskis, Europeiska kommissionens verkställande vice ordförande, uppmanar till diskussion om hur ramarna för den ekonomiska styrningen inom EU ska se ut.
FÖRUTSPÅR FÖRÄNDRINGAR. Paolo Gentiloni, EU-kommissionär med ansvar för ekonomi, och Valdis Dombrovskis, Europeiska kommissionens verkställande vice ordförande, uppmanar till diskussion om hur ramarna för den ekonomiska styrningen inom EU ska se ut.Foto:Ronald Wittek

EU:s ekonomi har tagit sig ur coronapandemin – och det med besked. Det är tack vare ett starkt politiskt stöd och en framgångsrik vaccinationskampanj. Osäkerheten och riskerna är fortfarande betydande, men återhämtningen börjar nu få fäste. Faktum är att tillväxten i år mycket väl kan överstiga vår prognos i juli på 4,8 procent, och arbetslösheten är nu nästan tillbaka på samma nivåer som före pandemin.

När vi nu kommer in på lugnare vatten är det dags att fortsätta debatten om EU:s ekonomiska styrning – som vi var tvungna att pausa i fjol på grund av pandemin.

Vi behöver en sund och inkluderande debatt för att säkerställa att bestämmelserna återspeglar den förändrade ekonomiska verkligheten och rustar oss för framtiden.

När vi först lanserade denna översyn i februari 2020 kunde vi konstatera att de konkreta resultaten av gällande bestämmelser var blandade.

Anmärkningsvärda framsteg hade gjorts. Bestämmelserna hade bidragit till att hålla de offentliga finanserna under kontroll. I synnerhet underskottsgränsen på 3 procent blev en måttstock för att undvika alltför stora underskott. De bidrog även till att korrigera underskott i bytesbalansen, vilket var en av de faktorer som utlöste krisen i euroområdet i början av 2010-talet. Bestämmelserna utgjorde även en viktig ram för samordningen av den ekonomiska politiken.

Men vi kunde även notera brister. Skulden var fortsättningsvis hög i några länder och finanspolitiken förblev konjunkturförstärkande och anpassades ofta genom nedskärningar i de offentliga investeringarna. Många EU-länder hade också låg potentiell tillväxt och konstant låg inflation.

Ett annat problem var komplexiteten i EU:s finanspolitiska regler, vilket gjorde dem mindre tydliga. Komplexiteten försvårade även den politiska förankringen i medlemsländerna.

Dessa frågor har blivit ännu viktigare i samband med pandemin. Dessutom måste vi ta hänsyn till en historisk utveckling.

För det första har investeringsbehoven blivit mer akuta. Vi uppskattar nu att det behövs närmare 650 miljarder euro per år fram till 2030 i ytterligare privata och offentliga investeringar för den gröna och den digitala omställningen. Enbart den gröna omställningen står för 520 miljarder euro per år. Ta bara energi- och transportsektorerna, som kommer att behöva uppskattningsvis 390 miljarder euro per år, vilket är 50 procent mer än tidigare. Faciliteten för återhämtning och resiliens kommer att vara ett bra sätt att tillgodose dessa behov. Genom faciliteten kommer medlemsländerna att få 338 miljarder euro i bidrag och upp till 386 miljarder euro i lån fram till 2026. Nu bör vi dock fundera på hur den nationella politiken på ett effektivt sätt kan underlätta dessa investeringar, som måste finansieras av både den privata och den offentliga sektorn.

För det andra har EU-länderna lagt nästan 19 procent av BNP på att hantera den hälsomässiga och ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin, vilket underlättats av aktiveringen av stabilitets- och tillväxtpaktens allmänna undantagsklausul. Detta finanspolitiska stöd, i kombination med ett kraftfullt monetärt stöd från Europeiska centralbanken, har visat sig vara avgörande för att EU ska klara av stormen.

Men det har även drivit upp skulder och underskott i EU. Därför kommer en viktig aspekt av denna översyn att vara att överväga hur våra finanspolitiska regler kan säkerställa en gradvis minskning av skuldkvoten. Det är viktigt, eftersom sunda offentliga finanser kommer att göra det möjligt för oss att på lämpligt sätt reagera på eventuella framtida chocker, och de kommer att stödja en hållbar tillväxt.

För det tredje har coronakrisen lett till större ojämlikhet och förvärrat vissa befintliga brister. Den privata skuldsättningen har ökat. Den dynamiska bostadsprisutvecklingen har fortsatt och bolånen har ökat kraftigt i vissa länder. Underskotten i bytesbalansen har ökat i länder som är beroende av turism, och korrigeringen av överskott i bytesbalansen har avstannat. Pandemin kommer att fortsätta att förändra våra ekonomier och nya risker kan uppstå. Därför bör vi komma fram till hur ramen för ekonomisk styrning bäst kan hantera dessa utmaningar.

Fram till årets slut önskar vi ta del av synpunkter och bidrag till denna diskussion. Under det första kvartalet nästa år kommer EU-kommissionen sedan att ge vägledning om finanspolitiken under den kommande perioden. Denna vägledning kommer att återspegla den globala ekonomiska situationen, den specifika situationen i varje medlemsland och diskussionen om ramen för ekonomisk styrning. Vi kommer att ge riktlinjer om möjliga ändringar av denna ram, med målet att uppnå ett brett samförstånd om vägen framåt i god tid före 2023.

Den europeiska ekonomin håller på att återhämta sig, men vi måste se till att tillväxten är både varaktig och hållbar i framtiden. Det är vårt gemensamma ansvar att åstadkomma detta och debatten om hur vi gör det börjar nu!

Valdis Dombrovskis, verkställande vice ordförande för Europeiska kommissionen

Paolo Gentiloni, EU-kommissionär med ansvar för ekonomi


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?