1515
Annons

Debatt: Så upptäcker du valpåverkan

DEBATT. Den 9 september går Sverige till val. I flera länder har val utsatts för yttre påverkan. Angriparen har bedrivit underrättelseoperationer, använt sig av påhittade nyheter, hackat servrar och andra aktiviteter som bland annat har bidragit till polarisering och radikalisering, skriver MSB:s Mikael Tofvesson.

Foto:Håkon Mosvold Larsen

Påverkansaktiviteternas intensitet och tillvägagångssätt har varit olika för de olika val som har genomförts i andra länder. Aktiviteterna är alltså anpassade utifrån specifika målgrupper i de olika länderna. Påverkansaktiviteterna har syftat till att minska väljarnas förtroende för valets genomförande, att begränsa väljarnas förmåga och vilja att rösta, man har försökt manipulera politiska preferenser och skapat konflikter mellan grupper eller försökt minska förtroendet för de folkvalda. 

Gemensamt för de länder där påverkansaktiviteterna har varit särskilt framgångsrika är att man delvis eller helt har saknat medvetenhet om hotet och att det inte funnits strukturer för att upptäcka, informera och stödja varandra under pågående angrepp.

MSB har studerat och analyserat sådana aktiviteter i samband med allmänna val och dragit två viktiga slutsatser inför det svenska valet. Dels krävs medvetenhet om hotet i hela samhället, från regering till den enskilde medborgaren. Utöver detta krävs samordning för att upptäcka och hantera påverkansaktiveter. Därför har MSB tillsammans med bland andra Valmyndigheten, Säkerhetspolisen och polisen arbetat med att öka medvetenheten i samhället och hos de myndigheter som arbetar med att genomföra och skydda valet. Vi har tillsammans skapat samverkansforum som gör att vi snabbt kan informera och stödja varandra om Sverige blir angripet. 

Till detta kommer även en mängd aktiviteter på både regional och kommunal nivå som syftar till att skydda valet. I skrivande stund har vi inte kunnat konstatera någon ökad påverkansaktivitet från främmande makt inför valet. Vi har inte sett motsvarande förberedelser, aktiviteter och intensitet som kunde konstateras i det amerikanska presidentvalet och andra val i Europa. Detta betyder inte att vi kan andas ut. 

En metod som vi har sett i andra länder är att man försöker sprida ut rykten i syfte att sänka förtroendet för folkvalda och partier i ett sent skede. Detta skulle kunna ske i Sverige också.

Efter valet fortsätter vi arbetet. Påverkanskampanjer syftar till att löpande påverka andra länders beteenden och beslutsfattande. Detta är en långsiktig verksamhet som successivt skapar en förvrängd uppfattning av händelser och förhållanden, till exempel upplevelsen av ett krympande politiskt, ekonomiskt eller militärt handlingsutrymme. Genom att splittra ett land internt eller skapa misstroende hos befolkningen för rikets ledning och dess offentliga institutioner begränsar man den utrikespolitiska handlingskraften, vilket kan vara fördelaktigt för angriparen vid konkurrens och konflikter mellan länder.

Vad kan jag som medborgare göra?

Var vaksam på falska rykten och uppgifter och tänk källkritiskt. Om du blir upprörd eller euforisk är det en varningsklocka att någon kan försöka få dig att inte tänka källkritiskt. Tänk då så här:

* Vem ligger bakom informationen?

* Kommer den från en källa som är pålitlig som tidigare har levererat bekräftad information?

* Varför finns informationen och hur budskapet vill förändra ditt tänkande och agerande?

* Vem tjänar på att du sprider den?

* Kontrollera om du kan hitta informationen i andra källor

* Sök efter information som inte bekräftar din nuvarande ståndpunkt

* Tänk på ovanstående punkter innan du delar information i sociala medier

* Var aktiv och bemöt felaktiga uppgifter med fakta

Efter valet kommer vi utvärdera det arbete som har gjorts men kan redan nu konstatera att medvetenheten i Sverige är väsentligt högre än i många andra länder inför valet. Samverkan mellan berörda myndigheter har fungerat bra och nya arbetssätt har utvecklats. 

Myndigheternas åtgärder bidrar förhoppningsvis även till att höja tröskeln och avskräcka främmande makter från att försöka påverka det svenska valet. Vi är förberedda, organiserade och vaksamma samt kommer inte acceptera att främmande makt försöker manipulera vårt demokratiska system och det svenska valet.

Genom medvetenhet hos hela befolkningen och samarbete kan vi tillsammans stå emot främmande makts påverkan framöver. Påverkanshotet är tyvärr en del av vår nya vardag och ställer krav på att vi alla gör vad vi kan för att minska möjligheten för främmande makter att manipulera vårt demokratiska system.

 

Mikael Tofvesson, operativ chef valet 2018, MSB


Innehåll från SAS InstituteAnnons

S-Bank har Finlands mest nöjda bankkunder: ”Data och nyfikenhet avgörande för alla våra beslut ”

Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank.
Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank.

I över tio år har finländska S-Bank konsekvent och strategiskt arbetat med att samla och dra nytta av sin data. I dag har banken nästan halva Finlands befolkning som kunder – och olika undersökningar visar att man även har landets nöjdaste bankkunder. 

Enligt Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank, är det framför allt förmågan att omvandla det svåra till det enkla som ligger bakom framgången.

Öka produktiviteten och innovationen med hjälp av data – läs mer här. 

S-Bank har fått utmärkelser för ”Finlands nöjdaste bankkunder” av bankjämförelsetjänsten Sortter Oy och ”det mest innovativa företaget i den finländska finanssektorn” från handelshögskolan Hanken.

S-Bank är del av den större kooperativa organisationen, S-Gruppen. Trots att S-bank är en jämförelsevis ung organisation, har banken aktivt arbetat med vad som har varit nyckeln till framgången: data.

Teknikfundamentet skapar möjligheter 

Många företag har ett stort fokus på att bli mer datadrivna. Men innan man på ett effektivt sätt kan börja dra nytta av all data måste de underliggande processerna fungera och samspela väl.

– Processerna för att skapa och ta hand om data behöver vara väl etablerade och dokumenterade. Lagring och strukturering av data behöver vara på plats. Du behöver också säkerställa datakvaliteten. För att kunna göra detta behöver du också ha rätt verktyg för att kunna hantera din data, säger Johanna Makkonen och fortsätter: 

– Vi började med att visualisera vår data i olika rapporter. Under de senaste åren har vår största upptäckt varit att vi inte bara använder den för att analysera historiken och titta bakåt, utan också använder den för att göra förutsägelser om framtiden.

Underlättar beslutsfattande 

Alla fördelar som ett företag har av att använda data fullt ut blir inte alltid synliga för kunderna.

– Primärt använder vi oss av data för att organisationen ska kunna fatta bättre beslut och för att kunna erbjuda våra kunder ännu bättre lösningar och tjänster, säger Johanna Makkonen. 

Enligt Iikka Kuosa som är Senior Vice President of IT and Products vid S-Bank är detta också strategin från den högsta ledningen: 

– För att kunna svara till våra kunders framtida behov använder vi data som underlag för våra strategiska beslut. Vi måste ge våra kunder service och därför måste vi också och hålla koll på vad våra kunder gör för att förstå vad som driver dem, säger han.

Data – en riktig problemlösare

Tidigare avslog S-Bank många låneansökningar. Trots att antalet ansökningar ökade, minskade andelen lån som beviljades.

– När vi tittade på vår data kunde vi se att i takt med att vi fick in allt fler ansökningar tog handläggningen för varje ansökan allt längre tid. De långa handläggningstiderna ledde till att många kunder tog tillbaka sina ansökningar, eftersom de behövde lånet snabbare än vad vi kunde handlägga deras ärenden, säger Johanna Makkonen.

Bankens processutvecklingsteam genomlyste hela låneprocessen. På så sätt kunde S-bank identifiera var i kedjan det gick långsammast och vilka slags ansökningar som var mest tidskrävande. Det gjorde det enklare att fördjupa sig i enskilda detaljer och se till att de fungerar snabbare och effektivare. Samtidigt kunde man använda data för att förutsäga framtida beteenden och hjälpa kunder att fatta bättre och ekonomiskt mer hållbara beslut.

Verktyg och nyfikenhet i samverkan

Två saker förtjänar extra uppmärksamhet här, nämligen verktygen och nyfikenheten. 

– Jag skulle säga att jag nog är ganska nyfiken, men jag är också definitivt realist. För att tillfredsställa nyfikenheten krävs också att man har full kontroll på underliggande tekniska detaljer. Då blir det mycket enklare att vara öppen och titta djupare in i frågan, berättar Johanna Makkonen. 

För att stärka analysen ytterligare samarbetar S-Bank med SAS Institute, som har försett dem med bästa tänkbara plattform för dataanalys. 

– Jag skulle inte påstå att jag blev ”förälskad” i de lösningar vi fick av SAS, men det var inte långt ifrån. Den här resan har bara börjat och jag ser verkligen fram emot vad vi kan skapa tillsammans i framtiden, avslutar Johanna Makkonen.

Förändra hur du fattar beslut – läs mer om hur data kan hjälpa dig här. 

 

Mer från SAS Institute

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SAS Institute och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?