1515
Annons

Debatt: Så ska färre ta bilen

DEBATT. För att nå klimatmålen måste utsläppen från transporter minska väsentligt. För en snabb klimatomställning av vägtrafiken är cykel det effektivaste fordonet, skriver miljöpartisterna Karin Svensson Smith och Emma Berginger.

Foto:Janerik Henriksson

Sommarens torka och bränder har blivit en ögonöppnare för många. Få tvivlar nu på att det finns ett samband mellan användning av fossila bränslen och de temperaturrekord som har uppmätts. Det är bråttom att fasa ut oljeberoendet om förändringen till en obeboelig planet ska avvärjas. Fyra femtedelar av Sveriges oljeimport går till transporter. Biltrafik och utrikesflyg är de största källorna till klimatpåverkan. Det kommer att ta tid att ställa om de 4,7 miljoner personbilar som rullar på de svenska vägarna. Trots detta fokuserar allianspartierna på bilar och nya vägar för mer biltrafik i trafikpolitiken.

Även om byte av drivmedel är nödvändigt så är minskad bilkörning helt avgörande för att nå klimatmålen. Det finns inte tillräckligt med bioenergi för att ersätta alla de oljeprodukter som transportsektorn drivs med. För en snabb klimatomställning av vägtrafiken är cykel det effektivaste fordonet. Potentialen att byta bil mot cykel är stor eftersom 30 procent av alla bilresor är kortare än 3 kilometer och hälften av alla bilresor är kortare än 5 kilometer.

Det finns även starka hälsoargument för att byta bilpendling mot aktiv mobilitet. Bland forskare finns en stor enighet om att det behövs minst 30 minuter av pulshöjande fysisk aktivitet per dag för att sänka risken för kroniska sjukdomar och förebygga en förtida död. Färre bilar minskar luftföroreningar och buller vilket också är nödvändigt för att människor ska må bra.

Enligt myndigheten Trafikanalys sjunker cykelns andel av persontransporterna i stället för att öka. Särskilt bekymmersamt är att skolresorna med cykel har halverats sedan 1994. Många föräldrar skjutsar sina barn i bil till och från skolan. I Stockholm är det bara 5–6 procent av arbetspendlingen som utgörs av cykel. Köpenhamn är ett inspirerande alternativ där är står cykeln för över 40 procent av arbetspendlingen.

Lund är en av Sveriges bästa cykelkommuner, men det finns stora behov av att utveckla cykelinfrastrukturen såväl i Lund som i övriga Sverige. Vi verkar för investeringar i ett utbyggt och sammanhängande nät av attraktiva cykelvägar. Vi tog initiativ till en snabbcykelväg mellan Malmö och Lund 2011. Men trots att många gillar förslaget går det alldeles för långsamt att genomföra. Därför vill vi att samtidigt som vi driver på för ny cykelvägsutbyggnad tillämpa Trafikverkets så kallade fyrstegsprincip för att nå mål om ökad cykling.

Enligt Trafikverkets hemsida används Fyrstegsprincipen för att säkerställa en god resurshushållning och för att åtgärder ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. Det är framför allt vid eventuell utbyggnad av bilvägar och järnvägar som fyrstegsprincipen ibland har tillämpats. Men med tanke på klimatfrågans allvar föreslår vi att samma princip används för att snabbt nå mål om ökad cykling. Fyrstegsprincipen innebär följande:

Tänk om. Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt.

Satsa på så kallad mobility management (beteendepåverkande åtgärder), mobilitet som tjänst där olika transportslag kombineras samt annat som kan bryta den bilnorm som råder i dag. Vi vill att cykel ska vara norm och förstahandsalternativ vid val av färd inom rimliga avstånd.

Optimera. Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av befintlig infrastruktur.

30 km/t bör bli maxhastighet för motorfordon i tätorter. Det skulle göra att det blir färre allvarliga trafikolyckor och att fler vågar cykla. Vi vill även ge kommunerna möjlighet att ta ut en parkeringsskatt vid externa köpcenter, arbetsplatsparkeringar och andra ställen där parkering subventioneras genom att bilisterna inte betalar marknadsmässiga priser för att använda marken. Gratis/billig p-plats är ett hinder för att fler ska välja alternativ till bilen.

Bygg om. Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer.

Gör sammanhängande cykelbanor på den hårdgjorda yta som redan finns i och mellan tätorter. Detta är möjligt genom att ta bort markparkering för bil och dra ned på utrymmet för den biltrafik som rullar. Cykelns andel av ytan borde motsvara målen om färdmedelsfördelning.

Bygg nytt. Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar eller större ombyggnadsåtgärder.

Koldioxidlagring, elvägar och flera av de klimatåtgärder som diskuteras medför stora samhällsinvesteringar. Även i den privata hushållsekonomin kan byte från fossilbil till exempelvis elbil vara en stor utgift. Men att ställa om från bil till cykel är en klok ekonomi utifrån både samhälls- och individperspektiv. Det går dessutom mycket fortare än andra åtgärder för klimatomställning av trafiken.

 

Karin Svensson Smith, ordförande riksdagens trafikutskott och kommunfullmäktigekandidat Lund (MP)

Emma Berginger, kommunalråd i Lund och riksdagskandidat (MP)


Debatt: Se upp, företagare – affären finns i rymden

Leta inte efter guldet där andra letar. Börja vaska i en ny ådra, skriver entreprenören Mattias Hansson.

Visst finns det risker i grumlat vatten, men samtidigt är chanserna större att du hittar en verklig och ny affärs-fyndighet. Kanske i en annan galax, där ingen letat än. Nästa stopp på din affärsresa kan vara i rymden.

Det är inte raketforskning direkt, tyckte herrarna i vita rockar med bröstfickan fyllda av välanvända institutions-pennor, när allmänheten fick upp ögonen för deras dittills väl förborgade akademiska (och militära!) hemlighet - det vi ganska snart kom att kalla för, just det, internet.

Vanliga dödliga kunde i början av 1990-talet avfärda hyper-länkad datakommunikation som något för endast akademiska institutioner, något för ingenjörerna och nördarna. Internet skulle aldrig bli en allemansrätt. Tills företagare och nyfikna entreprenörer såg affärsmöjligheten, då blev det fart - alla ville hoppa på tåget. Och med facit i hand, får nog ändå erkännas, att vi som började tidigt med ”the internet” hade någon sorts ”rätt” i bemärkelsen att internet i dag är världens tvivelsutan mest använda kommunikationsmedel, politiska redskap och kommersiella handelsväg. The information super highway.

Kunskapsnationen Sverige har nu återigen blivit serverad en ny affärsmöjlighet som än är i sin linda, men som snarare än de flesta tror kommer slå ned som en meteorit när vi minst anar det. Och det i närtid. Morgan Stanley spår att rymdindustrin kommer vara värd mer än 1 trillion US dollar innan år 2040. Sverige kan vara med och dela på den kakan. Så här skulle det kunna gå till:

För det första: Miljön på den här vackra blå planeten står överst på allas agendor. Det är ett faktum. Alla vill dra sitt strå till stacken och precis alla lösningar måste användas. Eftersom det finns så mycket existerande högkvalitativ kunskap ämnad för rymden, som kan användas för att rädda miljön på jorden, lanserade vi initiativet Space for Agenda 2030 i den svenska paviljongen under världsutställningen Expo 2020 (den största svenska exportsatsning utomlands någonsin, genomförd av Regeringen, i samarbete med många av Sveriges företag och organisationer). Här bjuds miljömedvetna företag in för att utröna möjligheterna till att finna svar på miljö- och affärsutmaningar, genom att matchas med rätt och korrekt rymdkunskap. Det finns alltså redan i dag möjlighet att använda rymden för att lösa utmaningarna på jorden. Och du behöver inte ha vit rock med pennor i bröstfickan – alla kan vara med! Chansen att finna affärskritiska och lönsamma lösningar är stor där ingen annan letat (lika mycket) förut. Stephen Hawking såg det tidigt när han sa: ”Rymden representerar den långsiktiga framtiden för mänskligheten och kan fungera som ’livförsäkring’ för arten.” Och, ja, du kan fråga IT-miljardärerna Musk och Bezos om de håller med om det. 

För det andra: Innovationskraften och den stolta ingenjörstraditionen i Sverige gör att vi har både mäniskorna och kunskapen att kunna utvecklas som kunskapsnation i en växande rymdbransch, med förutsättningar att bidra aktivt till ännu fler av de enhörningsföretag som IT-boomen hittills skapat i vårt lilla land. En internationell superframgång har nu chans att späs på rejält.

Enligt den politiska ekonomen Joseph Schumpeter (1883–1950) är innovation en kreativ destruktion, där entreprenörer kombinerar befintliga element på nya sätt. Vi ser den (positiva) destruktionen idag, och vi vet att vi kan förvandla den till en ny, ljusare framtid. Alla element är här; det är en fråga om vad vi gör med dem. Företag och organisationer kan kombinera ny rymdkunskap med gamla sanningar, och med resultaten förändra livet – och affärerna! – på jorden.

För det tredje: Svenska företagare, innovatörer och entreprenörer kommer få det lättare i styrelserum och på ledningsgruppsmöten om den nya källan till lönsam kunskap – rymden – visar sig vara just det, lönsam. Därför kommer utvecklingen av den svenska rymdbranschen att ske främst på två sätt: 1) genom att befintlig kunskap från rymden plockas ned och används inne på företagen för ökad affärsnytta (downstream), och 2) genom att nya idéer och innovationer utvecklas på jorden för att ytterligare utforska mänsklighetens möjligheter i rymden (upstream). Skillnaden från ”förr” (old space) är att rymdbranschen nu är öppen för alla med en bra idé (newspace). Det vet alla som sett nya Netflix-dokumentären ”Return to Space”, vilket du lämpligen kan rusa hem och göra redan i dag. Det är att betrakta som ett obligatoriskt jobb-möte.

Så: sammanfattningsvis är det miljön, människorna och slantarna som kommer att driva på den accelererande rymdbranschen. Och du kan vara med! Fötterna på jorden, visst. Men se upp, företagare, din nästa storaffär kan, finnas i rymden, i en galax inte långt härifrån.

Fascinerande för oss alla är såklart tanken på att vi innevarande generation kanske får vara med om människor på mars. Kanske blir det så. Och redan vägen dit kommer att skapa mången möjlighet för oss som inte åker med dit upp. Vår kloke svenske astronaut Christer Fuglesang sa redan 2007 i sin bok ”Människan i rymden” (Max Ström) att: ”Rymden och Mars är inte bara äventyr och forskning. Det är också goda investeringar. De utmaningar och krav och den inspiration det innebär leder till utveckling av både teknik och samhälle.”

 Många känner redan till att armbandsuret Omega Speedmaster och Hasselbladkameran är utmärkta både i rymden och på jorden. Vissa vet också att världens kanske mest kända moderna material, Gore-Tex, ursprungligen togs fram för rymdfärder. Tempur likaså. Och dina Nike Air hade inte varit så sköna utan den rymdkunskap de bygger på. Just nu visas svenska ”Stålbrallan” på House of Sweden i Washington DC, en svensk innovation framtagen av bland annat Jernkontoret, modevarumärket Björn Borg och den välmeriterade svenska rymddesignern Cecilia Hertz. Och mer kommer det att bli. Mycket mer.  

 Under IT-boom-åren sades ofta den nu slitna klyschan ”Hoppa på tåget bums, innan det lämnar station”. Nu används istället en sägning från en av de som hoppade på just det där tåget i tid: Sheryl Sandberg, operativ chef på Facebook, som utan att darra på manschetten deklarerar:

”If you're offered a seat on a rocket ship, don't ask what seat! Just get on.” 

 Nu finns det en chans för svenska företagare att bli sin egen lyckas rymd-smed. Järnet är varmt, upp i sadeln, alla ombord!


Mattias Hansson

grundare och VD, International Space Asset Acceleration Company (I.S.A.A.C.)

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?