Annons

Debatt: Så måste reglerna för miljöbilar utformas

DEBATT. Definitionen av miljöbilar styr fordonsinköpen för många företag och offentliga verksamheter. Det självklara är förstås att de bilar som kommer att få bidrag (bonus) från staten vid försäljningen, också definieras som ”miljöbilar”, skriver 22 debattörer.

Foto:Björn Larsson Rosvall

Utsläppen av växthusgaser från trafiken ska 2030 ha minskat med 70 procent jämfört med 2010. Det är ett ambitiöst mål som går att uppnå, men det är bara tolv år kvar så det gäller att agera nu.

Nybilsförsäljningen har slagit rekord de senaste åren men det köps fel bilar om klimatmålen ska nås. Även om vi nu ser en ökning av el-, laddhybrid- och biogasbilar är huvuddelen fortfarande dieselbilar och bensinbilar. Det är inte hållbart.

Nyckeln till en snabb förändring av nybilsförsäljningen är att tjänstebilarna går före. Hälften av alla nya bilar säljs till företag och organisationer och används som tjänstebilar och förmånsbilar.

Genom en hög omsättning på fordonen och möjligheten att se förbi inköpspriset och räkna in den lägre driftkostnaden är det också de som har lättast att köpa de nya ”miljöbilarna”.

Det har i många år rått förvirring om vad som faktiskt är en ”miljöbil”, men nu finns chansen att äntligen få ordning och reda. För en snabb förändring av köpmönstret måste alla styrmedlen vara tydliga och peka åt samma håll så att människor vet hur man ska välja för att göra ett klimatsmart bilinköp. Det måste vara lätt att göra rätt.

Den 1 juli i år infördes ett bonus-malus-system som ger rabatt till de bilar som har utsläpp på under 60 gram koldioxid per kilometer (i praktiken elbilar inklusive vätgas, snåla laddhybrider och gasbilar) samtidigt som skatten ökar för de mest bränsletörstiga bilarna.

Det är en efterlängtad och viktig reform med brett stöd. Vi har även fått ett beslut om att ge kommunerna rätt att införa miljözoner för att förbättra stadsluften. Det kommer troligen att användas i högst begränsad omfattning i praktiken men är även det en signal om att det är eldrift, med batteri eller bränsleceller och biogas som är framtiden för personbilssektorn.

I samband med att bonus-malus-systemet infördes försvann också miljöbilsdefinitionen som hittills har styrt vilka bilar som fått fordonsskattebefrielse. Nu krävs det dock en ny eftersom miljöbilsdefinitionen också styr stora delar av den offentliga upphandlingen av bilar och används även som riktlinje för många privata företags bilköp. Därför är det enormt viktig hur den utformas om vi ska lyckas förändra bilparken till 2030.

Det självklara är förstås att de bilar som kommer att få bidrag (bonus) från staten vid försäljningen, också definieras som ”miljöbilar” i offentlig upphandling. Det skulle utgöra en kraftfull men vänlig knuff på marknaden eftersom det redan står inskrivet i många policys att endast miljöbilar får köpas upp.

Transportstyrelsen har utrett frågan som nu ligger på regeringens bord. Ett av förslagen är just att använda sig av samma definition som för de bilar som får bonus. De framhåller dock även ett annat alternativ som tillåter högre utsläpp (90 gram koldioxid per kilometer) vilket skulle innefatta en del bränslesnåla bensin- och dieselbilar.

Det skulle vara oerhört olyckligt eftersom vi då får en generösare definition av bilar som får kallas miljöbilar och en annan grupp som kallas ”bonusbilar”. Då är vi tillbaka till ruta ett igen. Förvirringen är tillbaka och konsumenterna vet inte vad man ska välja även om man vill göra rätt.

Argumentet för denna lösning är att det i dag finns ett relativt litet utbud av el- och laddhybridbilar samt att elbilarna oftast är dyrare vid inköpstillfället. Det är dock ett kortsiktigt perspektiv på en marknad som just nu håller på att genomgå ett teknikskifte. Redan 2021 kommer det 100 nya modeller av elbilar – laddhybrider och gasbilar finns redan i många modeller. Samtidigt sjunker priserna.

Till exempel kommer Volkswagen snart att erbjuda en elbil som kan gå över 50 mil på en laddning och inte kosta mer än motsvarande bil med dieselmotor och Volvos vision är att 50 procent av bilförsäljningen 2025 ska vara helt elektrifierade. Analyserar man den totala kostnaden av att köra bilen i stället för att bara se till nyköpspriser är elbilen i många fall det billigare alternativet redan i dag.

För dem som av olika skäl inte kan köpa de nya miljöbilarna bör den statliga förordningen för offentlig upphandling även sätta regler för undantagen i form av energieffektiva bensin- och dieselbilar så att hela bilflottan får ett omvandlingstryck. Men miljöbilsbegreppet måste vara förbehållet de bilar som nu får bonus.

För att vi ska lyckas med omställningen av transportsektorn är det viktigt att vi hushåller med drivmedlen och använder dem på effektivast möjliga sätt. Eftersom bilarna håller i cirka 17 år kommer många av de bilar vi i dag ser på våra vägar att finnas kvar även 2030. Lagen om bränslebyte som också infördes 1 juli gäller alla bilar som kör på fossila drivmedel.

Det är en historisk reform som bär på nyckeln till att Sverige skulle kunna ha 100 procent förnybart bränsle i alla bensin- och dieselpumpar 2030.

Det stora hindret är svårigheten att få fram tillräckligt med hållbar biodiesel. Ett antal företag investerar nu i ökad produktion men det behövs flera storskaliga bioraffinaderier i Sverige om ekvationen ska kunna lösas. Detta är också en anledning till att vi snabbt måste få in fler el- och biogasdrivna fordon på personbilsmarknaden. Det krävs för att biodrivmedlen ska räcka även till lastbilar, flyg och sjöfart.

Vi som skriver under denna artikel uppmanar regeringen att inte stöka till den ordning och reda som nu är på gång när det gäller vilka bilar som man i första hand ska köpa. Efter år av förvirring och dubbla signaler är det oerhört viktigt att alla styrmedel och all kommunikation uttrycker samma sak.

Låt miljöbilsbegreppet vara enkelt och tydligt: elbilar (inklusive vätgas), laddhybrider och biogasbilar – inget annat.

 

Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige

Ingrid Molander, miljöchef, Botkyrka kommun

Helena Nerbring Lisell, verksamhetschef, Bromölla kommun

Ingegerd Andersson, miljö- och byggchef, Burlövs kommun

Marc Hoffmann, vd, Eon Sverige

Urban Ledin, miljö- och byggchef, Forshaga kommun och Munkfors kommun

Helena Norin, ordförande, miljö- och klimatnämnden (MP), Göteborgs stad

Rikard Ledin da Rosa, ledamot, miljö- och klimatnämnden (S), Göteborg stad

Lars Thunberg, kommunalråd Helsingborgs stad (KD)

Henrik Frindberg, miljödirektör, Helsingborgs stad

Margareta Eiserman, miljö- och hälsoskyddschef, Hudiksvall och Nordanstigs kommuner

Magnus Ulaner, miljöchef, HSB Riksförbund

Åsa Domeij, hållbarhetschef Axfood

Bertil Dahl, kommunalråd, Kalmar kommun (V)

Jon Andersson, miljöstrategisk chef, Lunds kommun

Lars Appelqvist, vd, Löfbergs

Stefan Nilsson, samhällsplaneringschef, Nässjö kommun

Anders Lindén, enhetschef miljöenheten, Sjöbo kommun

Cheryl Jones Fur, ordförande miljö- och hållbarhetsberedningen (MP), Växjö kommun

Charlotte Gustafsson Brynielsson, hållbarhetschef, Växjö kommun

Carina Barthel, miljöchef, Ystad-Österlenregionens miljöförbund

Karin Thomasson, kommunalråd, Östersund (MP)


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?