Annons

Debatt: Så kan tillväxt och välstånd öka i svensk ekonomi

Den nya regeringen måste lyssna på forsknigen för att lösa de gigantiska utmaningar som Sverige står inför under kommande år, skriver Pontus Braunerhjelm och Anders Broström vid Entreprenörskapsforum.

Den regering som tillträder under hösten ställs inför en rad svåra inhemska utmaningar som blivit alltmer uppenbara under de senaste mandatperioderna; brottslighet, integration och svag produktivitetsutveckling, för att nämna några. Till detta kommer ett antal problem som vi delar med andra länder: klimat och omställning av energisystemen, accelererande inflation och geopolitiska spänningar. Följaktligen förefaller det vara upplagt för att den kommande regeringen, precis som tidigare borgerliga regeringar, kommer att hamna i en eller flera kriser. Detta har nyligen (Di 7/10) belysts av Hans Bergström, dock främst utifrån ett makroekonomiskt perspektiv där efterfrågesidan betonades. Vi vill komplettera den bilden med att lyfta fram hur dagens utmaningar även måste mötas genom reformer som stärker utbudssidan i svensk ekonomi genom att förbättra företagsklimatet.

För att vända den negativa utvecklingen kommer det att krävas resurser och fortsatt tillväxt. Tillväxt är alltså inte en del av problemet utan ett nödvändigt villkor för att långsiktigt komma till rätta med dessa djupgående samhällsproblem. Då måste politiken också utgå ifrån vad forskningen har att säga om tillväxtens mikroekonomiska fundament, ett område inom vilket betydande framsteg nyligen gjorts.    

De fundamentala faktorer som framhållits av tidigare forskning kan förenklat sammanfattas som institutioner – lagar, regelverk och normer – som är trovärdiga och allmänt accepterade samt satsningar på kunskap (från förskola till universitetsforskning). Till detta kan läggas ett högt arbetskraftsdeltagande och en stark investeringsvilja, som riktas mot sektorer/branscher med störst avkastning. Mer nyligen har forskningen tryckt på processer som möjliggör att kunskap kan omvandlas till samhällsnytta genom nya och växande företag, innovationer, en fungerande konkurrens och flexibla arbetsmarknader. På samtliga dessa områden finns en betydande förbättringspotential i svensk ekonomi.

Efterlevnaden av lagar och regelverk har ersatts av parallella system, normer som etablerats i den kriminella världen har fått fotfäste, subkulturer utvecklats. En absolut grundbult för tillväxt är ett trovärdigt rättssystem som kan ingripa mot hot, äganderättsbrott och våld. Det kan bara hanteras genom en kombination av tuffare allmänpreventiva åtgärder mot aktivt kriminella och förebyggande åtgärder gentemot yngre generationer. Här signalerar den tillträdande regering krafttag. Lyckas man inte bryta den tilltagande våldsspiralen kommer tilliten att urholkas, det blir svårare och dyrare att göra affärsmässiga transaktioner, dynamiken i ekonomin hämmas. 

För det andra måste kunskapsuppbyggnaden hålla en internationellt hög nivå. Kunskapskraven måste vara tydliga, betygsinflationen stoppas liksom oseriösa skolor. Det är möjligt att friskolesystemet behöver revideras, till exempel genom mer nogsam tillståndsgivning, ett större ekonomiskt ansvar vid avveckling och kontroll av ägarstrukturer. Skolan, om någon sektor, måste anses vara strategiskt viktig. Debatten kring ägandet måste dock avslutas och istället bör fokus ligga på skolans kvalitet. Även inom högre utbildning och forskning behöver offentliga resurser tydligare villkoras av krav på högre kvalitet samtidigt som universitetens autonomi kan stärkas ytterligare.

Ökade utbildnings- och forskningssatsningar räcker dock inte. Ny kunskap måste också spridas och tillämpas för att leda till samhällsnytta. Forskning har visat att entreprenörskap, rörlighet på arbetsmarknad, erfarenheter från eget företagande, kontaktytor mellan näringsliv och akademi är särskilt viktiga i dessa processer. 

Genuint entreprenörskap baserat på ny kunskap är i regel förenat med hög personlig risk. Samtidigt ligger entreprenörer bakom de allra flesta riktigt omvälvande innovationerna, driver på utvecklingen och tvingar större och etablerade företag till ständiga förbättringar. De samhälleliga vinsterna av en entreprenörsdriven utveckling är följaktligen betydande men förutsätter en väl avvägd ekonomisk politik. Några centrala inslag är följande: 

Straffa inte risktagande med höga skattenivåer. Öka stället möjligheterna att jämna ut riskerna över tid genom att till exempel en större del av vinsterna kan periodiseras. Eller genom ett skattesystem där inbetalad vinstskatt under förslagsvis en femårsperiod kan betalas tillbaka när ett företag går med förlust. Staten är då med och delar på såväl vinster som förluster vilket ökar företagens resiliens i kristider. 

Uppmuntra företagens tidiga tillväxt genom att permanent minska arbetsgivaravgifterna i nya företag för till exempel de tre först anställda under en treårsperiod. Utöka möjligheterna att använda personaloptioner.  

Värna konkurrensen och motverka större företags missbruk av dominerande ställning, statliga stöd som håller ”zombie-företag” under armarna, offentligt företagande samt stärk innovationsupphandlingen.

Relativt ny forskning har också visat att arbetskraftsrörlighet, särskilt inom vissa kategorier, främjar innovation. Förklaringarna stavas nya nätverk och bättre matchning. Arbetsmarknaden bör därför vara så flexibel som möjligt kombinerat med ett grundläggande anställnings- eller försörjningsskydd, som till exempel det danska flexicuritysystemet. I Danmark är arbetslösheten cirka hälften så stor som i Sverige. 

De förändringar som nyligen genomförts i arbetsrätten är ett steg på vägen men ytterligare åtgärder för att öka flexibiliteten kan var önskvärda. Ett införande av högre ersättningsnivåer för arbetslösa bör avse en inledande period och kombineras med lättnader i arbetsrätten.   

Slutligen har nyligen visats att anställda som tidigare varit entreprenörer bidrar särskilt positivt till företagets produktivitet men också till försäljning, innovation och, mer generellt, krisresiliens. Entreprenörskap förefaller således leda till specifik kompetens som är särskilt viktig för mindre företag. 

Den kommande regeringen gör klokt i att utgå från de insikter som förmedlas av aktuell forskning för att öka tillväxttakten och stärka resursbasen. Detta är nödvändigt för att lösa de gigantiska utmaningar som Sverige står inför under kommande år. Misslyckas man med den uppgiften riskerar Sverige att hamna i en negativ utvecklingsspiral med minskad tillit, färre entreprenörer och innovationer, en kunskapssektor som släpar efter andra länders och ett ökat utanförskap. 

Pontus Braunerhjelm, professor KTH, BTH och forskningsledare Entreprenörskapsforum

Anders Broström, docent KTH och Vd Entreprenörskapsforum

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från KIAAnnons

Upptäck den laddbara friheten

Från räckviddsångest och långa laddtider – till en helt ny elektrisk frihet.

Utvecklingen av elbilar har gått fort och nu lanseras modeller som suddar ut de sista frågetecknen kring omställningen.

Det här är dock bara början.

EV6 GT – en modern och kraftfull elektrisk prestandabil

Utvecklingen av elektrifierade fordon har gått snabbt. Och marknaden växer stadigt: I dag är mer än hälften av alla nya bilar laddbara – alltså laddhybrider eller rena elbilar – enligt statistik från branschorganisationen Bil Sweden.

Det finns biltillverkare som kommit ännu längre i omställningen till den nya laddbara friheten. Ett exempel är Kia i Sverige, där 83 procent nyregistrerade bilar är laddbara och målsättningen är att enbart sälja laddbara bilar år 2024.

Kia ligger också i framkant när det kommer till låga koldioxidutsläpp med sitt snitt på 35 g/km CO2 jämfört med genomsnittet i branschen på 74 g/km under januari till oktober, enligt Vroom.

Innovation och teknik i framkant

För Kia handlar den laddbara friheten bland annat om innovation och teknik i framkant, om en möjlighet att till exempel att använda bilen som som en strömkälla för att ladda elektrisk utrustning eller till och med en annan elbil.

Företagets laddbara rörelse strävar efter att så många som möjligt ska kunna ställa om och köra på el och sedan 2013 har företaget lanserat åtta laddbara bilmodeller.

En del i detta är den nya specialutvecklade elbilsplattformen E-GMP som i dag ligger som grund för andra generationens elbilar. Plattformen möjliggör den senaste tekniken, med ultrasnabb laddning och lång verklig räckvidd.

Familjebil med 585 hästkrafter

Kia EV6 GT är det senaste tillskottet på elbilsplattformen. Det handlar om en familjebil med dubbla motorer med totalt 585 hästkrafter och ett vridmoment på 740 Nm. Räckvidden för EV6 GT är upp till 424 kilometer (enligt WLTP) och med bilens 800-voltsteknik laddar batteriet från 10–80 procent på ner till 18 minuter med en >250 kW snabbladdare.

Interiört har EV6 GT, som är en crossover mellan en personbil och en suv, en panoramaskärm (dubbla välvda 12,3-tumsskärmar), skålade sportstolar med neongröna sömmar och en tvåekrad sportratt.

På ratten sitter dessutom en särskild neongrön knapp för att aktivera extremläget My GT, som är en av fem olika körinställningar som ger olika respons från bland annat elmotorer, bromsar, styrning, fjädring och antisladdsystem.

– Elbilar kan verkligen prestera. Från det omedelbara vridmomentet som gör att den accelererar väldigt snabbt, till hur tyst den är. En del beklagar sig över att förbränningsmotorn försvinner, men eldrift kan göra bilfärden till en upplevelse. Ta till exempel Kia EV6 GT, som har 585 hästkrafter, vridmoment på 740 Nm och kan gå från 0-100 km/h på bara 3,5 sekunder, säger Alex Papapetropoulos, director of product and pricing på Kia till tidningen Kia Story.

Se bilderna på nya kraftfulla EV6 GT.

 

Mer från KIA

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med KIA och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera