1515
Annons

Debatt: Så kan oseriösa fondbolag stoppas

REPLIK. Har Premiepensionssystemet tillkommit för att tjäna som kassako för finansbranschens aktörer? Eller är huvudsyftet att ge så mycket pension som möjligt per inbetald krona? 

Patrick Siegbahn och Elisabeth Wass.
Patrick Siegbahn och Elisabeth Wass.

Pensionsmyndighetens förslag till hur det enorma fondutbudet ska saneras har resulterat i en kör av protester från aktörerna inom finansbranschen, med deras lobbyorganisation Fondbolagens förening som främsta stämma. Men fokus ska vara mer pension till spararna, inte till fondförvaltarna. Genom att i stället sänka avgiftstaket i systemet kan myndighetens mål uppnås i ett slag.

Premiepensionen är en del av socialförsäkringssystemet och en del av allas framtida lön. För äldre har premiepensionen inte så stor betydelse, men för alla yngre kommer den att bli allt viktigare då möjligheten att spara i aktier ger högre avkastning. Att premiepensionen kompletterar inkomstpensionen är i grunden en bra konstruktion. Däremot går det att ifrågasätta nyttan av ett stort fondutbud, vilket all forskning pekar på.

Finansbranschens debattörer lutar sig mot att 3,7 miljoner sparare påstås ha gjort ett aktivt val. Vi tror dessvärre inte att alla dessa sparare är aktiva eller ens medvetna om sitt val. Oftast har telefonförsäljare, eller de personliga bankmännen, övertalat spararna om att de borde byta till deras fond. Många har haft dåligt samvete över att de inte gjort något aktivt val, och blir därmed en lätt måltavla för säljare. Ett exempel är de över 650.000 spararna i Advisors, Allras, Falcon Funds, Indecaps, Monyx eller Solidars fonder som alla hamnat på Pensionsmyndighetens svarta lista över aggressiv telefonförsäljning. Att spararna skulle vara aktiva ser vi starka motbevis för när endast 11 procent av spararna valde att lämna Allra månaden efter att skandalen briserade, eller att endast 10 procent av Solidars sparare tog ut pengarna efter dubbla skandaler och köpstopp från Pensionsmyndigheten i förra månaden.

Intresset för pensioner ökar inte för att man får hundratals fonder att välja mellan. Däremot ökar möjligheten för oseriösa, eller bara överbetalda, aktörer att få en enkel försörjning från det som egentligen borde bli mer pengar till pensionärerna. I Dagens industri protesterar Erik Lidén, vd och grundare till Insiderfonder, mot de nya förslagen att strama åt fondtorget. Fonderna han förvaltar är exempel, bland många, på nischade och dyra fonder som inte är lämpliga för de flesta sparare.

Premiepensionssystemet behöver förändras. Det håller alla med om. Förslagen från Pensionsmyndigheten är ett steg i rätt riktning, men lite fegt, dyrt och trubbigt. Vi har därför tagit fram ett alternativt förslag som syftar till att säkerställa så mycket pension till majoriteten av pensionärerna, som möjligt:

Behåll de statliga alternativen och det utmärkta förvalet AP7 Såfa.

Sänk taket på förvaltningsavgifterna i systemet från 0,89 procent till 0,20 procent för alla fonder som vill finnas som valbara alternativ. I ett slag kommer detta självsanera systemet på ett sätt som de tidigare föreslagna 30 åtgärdspunkterna inte kommer nära.

Att förebygga att vi får fler kreativa aktörer som Allra, Falcon Funds och Solidar bör skötas av Finansinspektionen, inte Pensionsmyndigheten, eftersom problemen inte är unika för Fondtorget. Med ett bantat fondutbud bör Finansinspektionen kunna hantera det uppdraget.

Om Erik Lidén med flera, inte klarar av att rabattera sina fonder, är det helt fritt att verka på den fria, privata marknaden. Dessutom får några faktiskt lyckade premiepensionsspekulanter, tyvärr bita i det sura äpplet att spekulationerna framledes får göras med andra pengar än premiepensionens. Premiepensionen har som syfte att ge så hög pension som möjligt till den breda majoriteten, och det åstadkommer vi enklast genom att uppmuntra sparande i aktiefonder till en låg avgift. Grunden i ett allmänt pensionssystem är att hålla så många som möjligt borta från soppköken. Inte att utgöra ett smörgåsbord för finansbranschen.


Elisabeth Wass
Patrick Siegbahn
Småspararguiden

Läs Erik Lidéns debattinlägg här.


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från Verisec InternationalAnnons

Trustscale bygger en molntjänst för betalsäkerhet

Säkerheten är hårt reglerad i betalbranschen och tidigare har varje aktör fått sköta sin tekniska säkerhet med egen personal och infrastruktur. Från och med 2022 tillåter branschorganisationen PCI att dessa kritiska funktioner får outsourcas och köpas in som molntjänst av PCI-certifierade företag.

– Trustscale ombesörjer via koncernbolaget Verisec International och dess internationella verksamheter redan i dag denna tekniska säkerhetsinfrastruktur åt de flesta banker och betalförmedlare i Norden och Baltikum samt i Arabemiraten, Australien och Nya Zeeland. Därför är det ett smidigt och tryggt val för kunden att göra denna resa med oss, säger Anders Henrikson, CEO på Verisec.

Trots att säkerhetsaspekten är vital för företag som arbetar med betallösningar har ansvaret för säkerhetsinfrastrukturen legat hos dem själva, företag för företag och bank för bank. Anders Henrikson, CEO på techföretaget Verisec International, menar att det inte är hållbart då risken för säkerhetshål är stor om det inte byggs på rätt sätt.

– Att öka och säkerställa säkerheten genom att lägga funktionen på tredje part gör den inte bara mer hållbar; en molntjänst kan även skapa bättre skalbarhet och lönsamhet.

Upptäcker onormala mönster

Verisec ombesörjer säkerhetsinfrastruktur åt de flesta banker och betalförmedlare i Norden och Baltikum samt i Arabemiraten, Australien och Nya Zeeland. Skalbar säkerhet och tillit är kärnan i Trustscale-koncernens teknologi- och tjänsteerbjudande. Molntjänsten kommer bland annat att skydda kortuppgifter med hjälp av kryptering för att säkerställa att obehöriga inte kan fånga upp dessa i klartext. Tjänsten validerar även en individs PIN-kod, exempelvis från en kortterminal eller Smartphone. Dessutom kommer Verisec åt stora mängder transaktionsdata och kan på så sätt erbjuda kunder realtidstjänster som kan upptäcka onormala mönster i datatrafiken, mönster som kan tyda på pågående attacker mot betalnätverket.

– Genom att snabbt kunna upptäcka förändringar kommer Verisec kunna blockera trafik från terminaler och telefoner som uppvisar tydliga tecken på bedrägeri. Just nu byggs den här molntjänsten som i sin tur kommer att bestå av ett antal kryptografiska tjänster som används i samband med betalningar – oavsett om det rör sig om klassiska kortbetalningar, mobila betalningar, Apple/Google Pay eller e-commercetransaktioner.

Tar en större del av värdekedjan

Att utveckla en molntjänst innebär enligt Anders Henrikson att Trustscale tar en större del av värdekedjan och inte bara ansvarar för drift utan även all löpande förvaltning och förändringshantering.

– Bedrägeri inom onlinebetalningar har vuxit kraftigt de senaste åren och Trustscale tänker bidra till att vända på denna trend. 

FAKTA:

Trustscale erbjuder kryptografiska tjänster som skyddar data, digitala identiteter och betaltransaktioner. Målet är att Trustscales molntjänst ska bli tillgängliga för många olika vertikalmarknader via enkla API:er. På detta sätt höjer vi säkerheten i samhället i stort.

www.verisecint.com 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Verisec International och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?