Annons

Debatt: rösta för oppositionens budget för att stärka rättsstaten

Värna liberal demokrati och höj ambitionerna när det gäller förstärkningar av rättsstaten. Det finns många skäl för riksdagen att rösta för oppositionens budgetalternativ, skriver moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer.

Foto:Henrik Montgomery/TT

I tisdags presenterades den budgetreservation som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har enats om. Liberalerna valde att stå utanför, men har också deltagit i överläggningarna.

En huvuduppgift för en ny regering efter nästa val kommer förstås vara att rejält stärka rättsväsendets möjligheter att klara brottsbekämpningen. Alla väsentliga myndigheter inom rättsväsendet är underdimensionerade i förhållande till de uppgifter som de har att lösa, och i vårt budgetalternativ tillförs de resurser och verktyg som saknas i S/MP-regeringens budget för att påbörja det krävande arbetet att vända utvecklingen och få ordning på Sverige.

Men budgetalternativet från M, Kd och SD lägger också grunden för långsiktiga och angelägna förstärkningar av rättsstatens institutioner, det som vi brukar kalla för den konstitutionella eller liberala demokratin. Skulle det bli verklighet talar vi om historiska reformer. Mer konkret handlar det om att på allvar stärka domstolarnas oberoende och skyddet för enskilda människors fri- och rättigheter.

Under de senaste decennierna har Socialdemokraterna fått släpas till acceptans av varje förstärkning av den svenska liberala demokratin. Detta oavsett om det handlar om att stärka fri- och rättigheter, att öka domstolarnas oberoende eller att säkra demokratisk kontroll av regeringens beslut under pandemin.

Numera säger i princip alla att domstolarnas oberoende ska värnas. Det är mycket välkommet.

Men det krävs också att man är beredd att omsätta högtidstalen i konkreta reformer. En kärnfråga gäller att öka distansen mellan regeringsmakten och domstolarna. Sedan 1970-talet hanteras domstolarnas administration av Domstolsverket, och tillsynen över domstolarna görs bland annat av Justitiekanslern, JK – två myndigheter under regeringen. Gränserna mellan ren administration och sådant som påverkar den dömande verksamheten är allt annat än glasklar. Och även om JK inte får lägga sig i hur domstolarna dömer i enskilda fall, kan JK bland annat anmäla domare till åtal eller disciplinförfarande. Nuvarande JK Mari Heidenborg sade nyligen att den svenska ordningen med en politiskt tillsatt JK som har dessa verktyg har likheter med det hårt kritiserade systemet i Polen (Ekots lördagsintervju den 23/10-21).

Förra året tillsatte regeringen en ny grundlagsutredning som bland annat har i uppdrag att se på hur domstolarnas oberoende kan stärkas. Detta sedan ett enigt konstitutionsutskott under förra mandatperioden lämnat en lång rad förslag på området, och efter det att inte minst Moderaterna drivit dessa frågor inför valet 2018.

Alla riksdagens partier är representerade i utredningen, och konstitutionsutskottets ordförande Karin Enström och jag själv sitter med för Moderaternas räkning. Från moderat håll har vi varit tydliga med att vi vill att utredningen borde få ett klart uppdrag om att lägga ned Domstolsverket och istället lämna förslag på ett från politiken oberoende domarråd - förebilder för detta finns i andra länder. Regeringen har dock uttryckligen begränsat utredningens uppdrag till att se på Domstolsverkets organisation, styrning och roll. I regeringens direktiv till utredningen saknas följaktligen flera centrala frågor - tillsynen över domstolarna finns över huvudtaget inte med, och det gör heller inte andra väsentliga frågor som avgör domstolarnas oberoende mot regeringsmakten, såsom utnämningsmakt, disciplinåtgärder och utbildningsfrågor.

Den sittande utredningen kommer säkert att kunna töja något på sitt uppdrag, och få med någon av de mest uppenbara frågor som regeringen undvikit att ta upp, som JK:s tillsyn. Men det krävs nya och utvidgade direktiv för att utredningen ska kunna ta det helhetsgrepp om domstolarnas integritet mot politiken som är både principiellt och praktiskt motiverat.

Ett sådant tilläggsuppdrag bör tydliggöra att den sittande grundlagskommittén ska lägga fram förslag om ett nytt och helt oberoende domarråd som får ett brett ansvar för domarrekryteringar, tillsyn och ansvarsutkrävande. I vårt budgetalternativ tillför vi dessutom extra anslag för att göra allt detta möjligt.

Men ambitionerna när det gäller förstärkningar av rättsstaten måste höjas även på fler områden, och det gäller inte minst skyddet för enskildas fri- och rättigheter i vår egen grundlag. En viktig fråga gäller att det förstärkta rättsliga skydd som finns för vissa typer av rättigheter ska omfatta fler rättigheter i grundlagen, inte minst äganderätten och näringsfriheten. Konkret betyder det en skärpning av kraven för att stat och kommun ska kunna göra olika inskränkningar i ägande och företagande. Det finns också skäl att införa en skyldighet för staten att skydda enskilda mot övertramp av deras fri- och rättigheter som utförs av andra enskilda - det kan exempelvis handla om fackförbund eller arbetsgivare som inte respekterar anställdas eller företagares föreningsfrihet. Och sedan handlar det om att ta ned de praktiska trösklarna för att människor ska kunna få sina fall prövade mot mäktigare motparter – vi vill bland annat se ett utökat ansvar för staten att stå för rättegångskostnader i tvister som rör enskildas fri- och rättigheter.

I vårt budgetalternativ har vi avsatt anslag också för att få till dessa förstärkningar av rättighetsskyddet för enskilda. Det kan förverkligas antingen genom att den sittande grundlagskommittén får ett utvidgat uppdrag, eller att ytterligare en grundlagsutredning tillsätts för att ta hand om dessa viktiga frågor i särskild ordning.

Även i andra avseenden måste vårt land bättre stå upp för grundläggande demokratiska och rättsstatliga värden. En sådan sak gäller att alla människor i Sverige ska kunna utöva sin tro utan att känna sig hotade. Vi kommer aldrig att acceptera hot och våld eller att människor känner sig otrygga på grund av vilken religion de bekänner sig till, eller inte bekänner sig till. Att exempelvis judiska skolor utsätts för vandalism, eller behöver tillhandahålla säkerhetsvakter för att skydda eleverna, hör inte hemma i ett fritt och öppet samhälle. I vårt budgetalternativ ökar vi därför anslagen till trossamfundens säkerhet.

Det finns många skäl att rösta för oppositionens budgetalternativ i nästa vecka, när saken ska avgöras i riksdagen. Det gäller inte minst möjligheten att genast sätta igång arbetet med de både önskvärda och nödvändiga förstärkningarna av den svenska liberala demokratin.

 

Gunnar Strömmer

Partisekreterare (M)

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera