1515

Debatt: rösta för oppositionens budget för att stärka rättsstaten

Värna liberal demokrati och höj ambitionerna när det gäller förstärkningar av rättsstaten. Det finns många skäl för riksdagen att rösta för oppositionens budgetalternativ, skriver moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer.

Foto:Henrik Montgomery/TT

I tisdags presenterades den budgetreservation som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har enats om. Liberalerna valde att stå utanför, men har också deltagit i överläggningarna.

En huvuduppgift för en ny regering efter nästa val kommer förstås vara att rejält stärka rättsväsendets möjligheter att klara brottsbekämpningen. Alla väsentliga myndigheter inom rättsväsendet är underdimensionerade i förhållande till de uppgifter som de har att lösa, och i vårt budgetalternativ tillförs de resurser och verktyg som saknas i S/MP-regeringens budget för att påbörja det krävande arbetet att vända utvecklingen och få ordning på Sverige.

Men budgetalternativet från M, Kd och SD lägger också grunden för långsiktiga och angelägna förstärkningar av rättsstatens institutioner, det som vi brukar kalla för den konstitutionella eller liberala demokratin. Skulle det bli verklighet talar vi om historiska reformer. Mer konkret handlar det om att på allvar stärka domstolarnas oberoende och skyddet för enskilda människors fri- och rättigheter.

Under de senaste decennierna har Socialdemokraterna fått släpas till acceptans av varje förstärkning av den svenska liberala demokratin. Detta oavsett om det handlar om att stärka fri- och rättigheter, att öka domstolarnas oberoende eller att säkra demokratisk kontroll av regeringens beslut under pandemin.

Numera säger i princip alla att domstolarnas oberoende ska värnas. Det är mycket välkommet.

Men det krävs också att man är beredd att omsätta högtidstalen i konkreta reformer. En kärnfråga gäller att öka distansen mellan regeringsmakten och domstolarna. Sedan 1970-talet hanteras domstolarnas administration av Domstolsverket, och tillsynen över domstolarna görs bland annat av Justitiekanslern, JK – två myndigheter under regeringen. Gränserna mellan ren administration och sådant som påverkar den dömande verksamheten är allt annat än glasklar. Och även om JK inte får lägga sig i hur domstolarna dömer i enskilda fall, kan JK bland annat anmäla domare till åtal eller disciplinförfarande. Nuvarande JK Mari Heidenborg sade nyligen att den svenska ordningen med en politiskt tillsatt JK som har dessa verktyg har likheter med det hårt kritiserade systemet i Polen (Ekots lördagsintervju den 23/10-21).

Förra året tillsatte regeringen en ny grundlagsutredning som bland annat har i uppdrag att se på hur domstolarnas oberoende kan stärkas. Detta sedan ett enigt konstitutionsutskott under förra mandatperioden lämnat en lång rad förslag på området, och efter det att inte minst Moderaterna drivit dessa frågor inför valet 2018.

Alla riksdagens partier är representerade i utredningen, och konstitutionsutskottets ordförande Karin Enström och jag själv sitter med för Moderaternas räkning. Från moderat håll har vi varit tydliga med att vi vill att utredningen borde få ett klart uppdrag om att lägga ned Domstolsverket och istället lämna förslag på ett från politiken oberoende domarråd - förebilder för detta finns i andra länder. Regeringen har dock uttryckligen begränsat utredningens uppdrag till att se på Domstolsverkets organisation, styrning och roll. I regeringens direktiv till utredningen saknas följaktligen flera centrala frågor - tillsynen över domstolarna finns över huvudtaget inte med, och det gör heller inte andra väsentliga frågor som avgör domstolarnas oberoende mot regeringsmakten, såsom utnämningsmakt, disciplinåtgärder och utbildningsfrågor.

Den sittande utredningen kommer säkert att kunna töja något på sitt uppdrag, och få med någon av de mest uppenbara frågor som regeringen undvikit att ta upp, som JK:s tillsyn. Men det krävs nya och utvidgade direktiv för att utredningen ska kunna ta det helhetsgrepp om domstolarnas integritet mot politiken som är både principiellt och praktiskt motiverat.

Ett sådant tilläggsuppdrag bör tydliggöra att den sittande grundlagskommittén ska lägga fram förslag om ett nytt och helt oberoende domarråd som får ett brett ansvar för domarrekryteringar, tillsyn och ansvarsutkrävande. I vårt budgetalternativ tillför vi dessutom extra anslag för att göra allt detta möjligt.

Men ambitionerna när det gäller förstärkningar av rättsstaten måste höjas även på fler områden, och det gäller inte minst skyddet för enskildas fri- och rättigheter i vår egen grundlag. En viktig fråga gäller att det förstärkta rättsliga skydd som finns för vissa typer av rättigheter ska omfatta fler rättigheter i grundlagen, inte minst äganderätten och näringsfriheten. Konkret betyder det en skärpning av kraven för att stat och kommun ska kunna göra olika inskränkningar i ägande och företagande. Det finns också skäl att införa en skyldighet för staten att skydda enskilda mot övertramp av deras fri- och rättigheter som utförs av andra enskilda - det kan exempelvis handla om fackförbund eller arbetsgivare som inte respekterar anställdas eller företagares föreningsfrihet. Och sedan handlar det om att ta ned de praktiska trösklarna för att människor ska kunna få sina fall prövade mot mäktigare motparter – vi vill bland annat se ett utökat ansvar för staten att stå för rättegångskostnader i tvister som rör enskildas fri- och rättigheter.

I vårt budgetalternativ har vi avsatt anslag också för att få till dessa förstärkningar av rättighetsskyddet för enskilda. Det kan förverkligas antingen genom att den sittande grundlagskommittén får ett utvidgat uppdrag, eller att ytterligare en grundlagsutredning tillsätts för att ta hand om dessa viktiga frågor i särskild ordning.

Även i andra avseenden måste vårt land bättre stå upp för grundläggande demokratiska och rättsstatliga värden. En sådan sak gäller att alla människor i Sverige ska kunna utöva sin tro utan att känna sig hotade. Vi kommer aldrig att acceptera hot och våld eller att människor känner sig otrygga på grund av vilken religion de bekänner sig till, eller inte bekänner sig till. Att exempelvis judiska skolor utsätts för vandalism, eller behöver tillhandahålla säkerhetsvakter för att skydda eleverna, hör inte hemma i ett fritt och öppet samhälle. I vårt budgetalternativ ökar vi därför anslagen till trossamfundens säkerhet.

Det finns många skäl att rösta för oppositionens budgetalternativ i nästa vecka, när saken ska avgöras i riksdagen. Det gäller inte minst möjligheten att genast sätta igång arbetet med de både önskvärda och nödvändiga förstärkningarna av den svenska liberala demokratin.

 

Gunnar Strömmer

Partisekreterare (M)


Innehåll från SAS InstituteAnnons

S-Bank har Finlands mest nöjda bankkunder: ”Data och nyfikenhet avgörande för alla våra beslut ”

Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank.
Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank.

I över tio år har finländska S-Bank konsekvent och strategiskt arbetat med att samla och dra nytta av sin data. I dag har banken nästan halva Finlands befolkning som kunder – och olika undersökningar visar att man även har landets nöjdaste bankkunder.

Enligt Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank, är det framför allt förmågan att omvandla det svåra till det enkla som ligger bakom framgången.

Öka produktiviteten och innovationen med hjälp av data – läs mer här.

S-Bank har fått utmärkelser för ”Finlands nöjdaste bankkunder” av bankjämförelsetjänsten Sortter Oy och ”det mest innovativa företaget i den finländska finanssektorn” från handelshögskolan Hanken.

S-Bank är del av den större kooperativa organisationen, S-Gruppen. Trots att S-bank är en jämförelsevis ung organisation, har banken aktivt arbetat med vad som har varit nyckeln till framgången: data.

Teknikfundamentet skapar möjligheter

Många företag har ett stort fokus på att bli mer datadrivna. Men innan man på ett effektivt sätt kan börja dra nytta av all data måste de underliggande processerna fungera och samspela väl.

– Processerna för att skapa och ta hand om data behöver vara väl etablerade och dokumenterade. Lagring och strukturering av data behöver vara på plats. Du behöver också säkerställa datakvaliteten. För att kunna göra detta behöver du också ha rätt verktyg för att kunna hantera din data, säger Johanna Makkonen och fortsätter:

– Vi började med att visualisera vår data i olika rapporter. Under de senaste åren har vår största upptäckt varit att vi inte bara använder den för att analysera historiken och titta bakåt, utan också använder den för att göra förutsägelser om framtiden.

Underlättar beslutsfattande

Alla fördelar som ett företag har av att använda data fullt ut blir inte alltid synliga för kunderna.

– Primärt använder vi oss av data för att organisationen ska kunna fatta bättre beslut och för att kunna erbjuda våra kunder ännu bättre lösningar och tjänster, säger Johanna Makkonen.

Enligt Iikka Kuosa som är Senior Vice President of IT and Products vid S-Bank är detta också strategin från den högsta ledningen:

– För att kunna svara till våra kunders framtida behov använder vi data som underlag för våra strategiska beslut. Vi måste ge våra kunder service och därför måste vi också och hålla koll på vad våra kunder gör för att förstå vad som driver dem, säger han.

Data – en riktig problemlösare

Tidigare avslog S-Bank många låneansökningar. Trots att antalet ansökningar ökade, minskade andelen lån som beviljades.

– När vi tittade på vår data kunde vi se att i takt med att vi fick in allt fler ansökningar tog handläggningen för varje ansökan allt längre tid. De långa handläggningstiderna ledde till att många kunder tog tillbaka sina ansökningar, eftersom de behövde lånet snabbare än vad vi kunde handlägga deras ärenden, säger Johanna Makkonen.

Bankens processutvecklingsteam genomlyste hela låneprocessen. På så sätt kunde S-bank identifiera var i kedjan det gick långsammast och vilka slags ansökningar som var mest tidskrävande. Det gjorde det enklare att fördjupa sig i enskilda detaljer och se till att de fungerar snabbare och effektivare. Samtidigt kunde man använda data för att förutsäga framtida beteenden och hjälpa kunder att fatta bättre och ekonomiskt mer hållbara beslut.

Verktyg och nyfikenhet i samverkan

Två saker förtjänar extra uppmärksamhet här, nämligen verktygen och nyfikenheten.

– Jag skulle säga att jag nog är ganska nyfiken, men jag är också definitivt realist. För att tillfredsställa nyfikenheten krävs också att man har full kontroll på underliggande tekniska detaljer. Då blir det mycket enklare att vara öppen och titta djupare in i frågan, berättar Johanna Makkonen.

För att stärka analysen ytterligare samarbetar S-Bank med SAS Institute, som har försett dem med bästa tänkbara plattform för dataanalys.

– Jag skulle inte påstå att jag blev ”förälskad” i de lösningar vi fick av SAS, men det var inte långt ifrån. Den här resan har bara börjat och jag ser verkligen fram emot vad vi kan skapa tillsammans i framtiden, avslutar Johanna Makkonen.

Förändra hur du fattar beslut – läs mer om hur data kan hjälpa dig här.

 

Mer från SAS Institute

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SAS Institute och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?