Annons

Debatt: Riksbanken bör fira 350 år med att höja räntan

DEBATT. En bra penningpolitik är något mer än bara låg och stabil inflation. Ytterst borde den stärka förutsägbarheten i ekonomin. Riksbankens penningpolitik har landat i en falsk precision i bedömningen av svensk ekonomi. Riksbanken bör fira sitt 350-årsjubileum med att höja räntan, anser nationalekonomen Mårten Blix.

Mårten Blix anser att det är dags för Stefan Ingves att höja räntan.
Mårten Blix anser att det är dags för Stefan Ingves att höja räntan.Foto:Karl Gabor och Anders Wiklund

Riksbankens minusränta har dopat svensk ekonomi i drygt tre år, mitt i en blommande högkonjunktur. Penningpolitiken har därmed förstärkt konjunktursvängningarna, tvärt emot en av de tänkta fördelarna med att delegera penningpolitiken till en oberoende centralbank. Dessutom har en normalisering av den låga räntan skjutits längre fram i tiden vid många av riksbanksdirektionens beslutstillfällen. I den senaste bedömningen är det först under hösten 2019 som reporäntan får upp huvudet ovanför nollstrecket – och än senare kan det bli. Den ultralåga räntan har visat sig vara seglivad och riskerar redan att vara beroendeframkallande för ekonomin.

Banksystemet har än så länge kunnat hantera minusräntan men snart kommer konsekvenserna av Riksbankens politik att bli kännbara även för vanliga hushåll. Främst kommer effekten via högre pris på importerade varor men svenskar som åker på semester i sommar kommer snart att upptäcka att vår starka ekonomi har en remarkabelt svag krona. Det är numera dyrt att vistas i andra länder, en följdeffekt av riksbankens agerande för att pressa upp inflationen några tiondelar.

Ett huvudproblem för penningpolitiken är att samhällsekonomin är inne i en fas av omfattande strukturomvandling, pådrivet av den teknologiska utvecklingen. För att parera utvecklingen är räntan ett direkt olämpligt verktyg. Digitaliseringen och globalisering leder till ökad lönepress på arbetsmarknaden och ökad konkurrens i detaljhandeln. Jobben lär inte försvinna men robotar blir snabbare och bättre än människor på allt fler arbetsmoment. Fysiska robotar och AI-tjänster utvecklas i en rasande takt och kan tillämpas på allt fler områden. Effekterna av digitaliseringen kommer dessutom slå igenom under många år framöver och i olika grader rita om spelplanen för nästan samtliga sektorer. Vad gäller själva målformuleringen för penningpolitiken mätt med konsumentprisindex är det en tilltagande komplikation att kvalitetsförbättringar från digitala tjänster är svårfångade och att måttet därmed blir mer missvisande än tidigare.

Senare i år väntas Amazon öppna sina elektroniska dörrar i Sverige och därmed göra det ännu enklare att jämföra priser och att handla online. Deras affärsmodell har i USA och andra länder kommit att nå en stark ställning inom e-handeln. Därtill har Amazon utvecklat ett system för att i realtid sätta priser på varor beroende på utbud och efterfrågan, vilket är svårt för andra än de riktigt stora aktörerna att matcha. e-handel är i och för sig redan betydelsefull i Sverige och många företag har år av förberedelser i bagaget. Amazon lär inte heller från dag ett konkurrera med samtliga e-företag, men över tid kommer pressen på andra aktörer även i Sverige att hårdna.

På några års sikt kan vi få dramatiska förändringar i konsumtion i både sällanköps- och dagligvaruhandel. Prispressen är inte tillfällig utan kommer, om något, att växa.

Om man följer logiken i Riksbankens tankeram och samtidigt accepterar att digitalisering leder till ökad prispress under lång tid, är då låg ränta verkligen rätt verktyg för att få upp de allmänna prisökningarna till inflationsmålet på 2 procent?

För detta krävs nämligen fortsatt ultralåg ränta under lång tid. Samtidigt underblåses obalanserna på bostadsmarknaden och skillnaden mellan inhemsk och importerad inflation växer, drivet av en svag krona. Detta gynnar kanske kortsiktigt ett fåtal exportföretag, men på lång sikt stärks knappast Sveriges konkurrenskraft. Snarare förs tankarna till 1970- och 80 talens devalveringar som ytterst ledde till ett försvagat förtroende för den svensk ekonomi.

Det är hög tid att avsluta det svenska experimentet med extrem penningpolitik. Inget annat land i OECD kan visa upp en så måttlös resa: från +500 procent reporänta 1992 till minusränta två-och-en halv decennier senare. Riksbankens tankeram har varit för rigid, då som nu.

En bra penningpolitik är något mer än bara låg och stabil inflation. Ytterst borde den stärka förutsägbarheten i ekonomin – för dem som lånar, konsumerar, investerar eller fattar beslut om löner. Ett medskick till den pågående riksbanksutredningen är att inflationsmålet mycket väl kan fungera även i framtiden om det tolkas mer flexibelt. Från slutet av 1990-talet tog Riksbanken flera steg mot mer transparens och ökad prognosprecision, som ett led i att axla ansvaret som följer av en självständig penningpolitik. Det var i grunden sunt. Mer transparens ökar förutsägbarheten av penningpolitiken och därmed även i ekonomin som helhet.

Men nu har pendeln svängt alldeles för långt åt andra hållet och har landat i en form av falsk precision i bedömningen av svensk ekonomi. Det yttersta och mest vilseledande formen för detta är riksbankens detaljerade reporäntebanor för upp till tre år framåt i tiden. Problemet är att banorna under lång tid inte har varit i närheten av den faktiska utvecklingen och har kommit att motverka, snarare än förbättra, penningpolitikens förutsägbarhet.

Kunskapen och förståelsen för ekonomins utveckling är helt enkelt inte i närheten av att vara tillräckligt bra för att göra trovärdiga ränteutsägelser för framtiden. Det går inte heller att med precision vara nära inflationsmålet utan att penningpolitiken blir ryckig och oförutsägbar i en tid av snabb teknisk utveckling. Det är hög tid att riksbanken firar sitt 350-årsjubileum genom att försiktigt börja höja räntan och fästa mindre vikt vid små avvikelser från ett enskilt mått när nästan allt annat talar för att ekonomin är på högvarv och behöver kylas ned.

 

Mårten Blix

Forskare, Institutet för Näringslivsforskning

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Bristol-Myers Squibb Annons

Uppköpet stärker BMS:s läkemedelsportfölj

I november blev Celgene en del av Bristol Myers Squibb.
I november blev Celgene en del av Bristol Myers Squibb.

Med uppköpet av läkemedelsbolaget Celgene stärker Bristol Myers Squibbs sitt erbjudande av läkemedel och vårdlösningar. Bolaget kommer även fortsätta att samarbeta med andra vårdaktörer för att utveckla behandlingar för svårt sjuka patienter.

I november förra året fullbordade BMS, Bristol Myers Squibb, sitt uppköp av Celgene och de båda bolagens produkter finns nu under BMS varumärke.

– Bägge bolagen var framgångsrika både globalt och här i Sverige. Tillsammans har vi nu möjligheten att hjälpa än fler patienter inom olika sjukdomsområden. Vi har redan ett flertal ledande produkter på marknaden och bara under de kommande två åren lanserar vi ytterligare åtta nya läkemedel, säger Michaël Lugez, vd på BMS Sverige och tidigare vd på Celgene Nordics. 

Ledande biofarmabolag

Celgene var innan sammanslagningen en världsledande aktör inom läkemedelsutveckling för behandling av bland annat blodcancersjukdomar, solida cancertumörer samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. BMS var ett globalt biofarmabolag som utvecklade innovativa läkemedel inom onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, immunologi och fibros.

– Tillsammans har vi en av industrins bredaste pipelines och tack vare att vi nu kan slå samman kunskaperna och erfarenheterna från de båda bolagen kommer vi bli ännu starkare. Medarbetarna är vår främsta tillgång och de drivs av att hitta nya läkemedel och innovativa behandlingslösningar för vården. Både Celgene och BMS har tidigare också investerat stort i forskning globalt och det är något vi kommer att fortsätta med, säger Michaël Lugez.

EXTERN LÄNK: Läs mer - så verkar Bristol Myers Squibb i Sverige.

Under kommande år avser BMS i Sverige att arbeta mot tre huvudmål.

– Vår första prioritet är nu att färdigställa sammanslagningen av bolagen för att patienterna ska kunna ta del av fördelarna. Vidare har vi som mål att våra nya produkter ska bli tillgängliga för patienter i Sverige så snart som möjligt. Det tredje målet är att ge vår personal fler möjligheter att växa och utveckla vår affär, säger Michaël Lugez.

Patienterna är allt fokus

Patienterna och deras vård står ständigt i fokus i allting som BMS gör och bolaget vill vara med genom hela patientresan. Därför utvecklar de nu bland annat en app där patienter kan följa sin behandling, få svar på frågor och prata med en läkare.

– Vi vill inte bara vara en läkemedelsleverantör, utan även en partner till alla som är involverade inom hälso- och sjukvård. BMS var till exempel med och grundade organisationen ”All.Can” vars mål är att frigöra resurser för sjukhus för att optimera behandlingen av patienter. För att uppnå detta måste vi arbeta tillsammans. Ett annat exempel är hur vi i den pågående pandemin arbetar tillsammans med andra företag och organisationer för att donera pengar, labbutrustning och produkter för att stötta kampen mot coronaviruset, säger Michaël Lugez.

Ny logotyp

I samband med uppköpet av Celgene uppdaterar BMS även sitt varumärke med en ny logotyp.

– Även om vi fortfarande heter BMS är vi ett nytt bolag och det vill vi visa med vår nya logotyp. Motivet är en hand som är en universell symbol för läkande. Den representerar att ge och ta emot vård och visar på vårt engagemang för att sätta människan i första rummet, det är personligt, avslutar Michaël Lugez.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Bristol Myers Squibb här 

Fakta Bristol Myers Squibb
Bristol Myers Squibb, BMS, är ett globalt biofarmaceutiskt bolag som utvecklar innovativa läkemedel för svåra sjukdomar. Bolaget kombinerar smidigheten hos ett bioteknikbolag med räckvidden och resurserna hos ett etablerat läkemedelsföretag. BMS är bland annat verksamma inom onkologi, kardiovaskulära sjukdomar, cancersjukdomar samt inflammatoriska och immunologiska sjukdomar. BMS deltar i flera globala samarbeten för att utveckla och optimera vårdlösningar med patienten i fokus.

Mer från Bristol-Myers Squibb

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Bristol-Myers Squibb och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?