1515
Annons

Debatt: Riksbanken bör fira 350 år med att höja räntan

DEBATT. En bra penningpolitik är något mer än bara låg och stabil inflation. Ytterst borde den stärka förutsägbarheten i ekonomin. Riksbankens penningpolitik har landat i en falsk precision i bedömningen av svensk ekonomi. Riksbanken bör fira sitt 350-årsjubileum med att höja räntan, anser nationalekonomen Mårten Blix.

Mårten Blix anser att det är dags för Stefan Ingves att höja räntan.
Mårten Blix anser att det är dags för Stefan Ingves att höja räntan.Foto:Karl Gabor och Anders Wiklund

Riksbankens minusränta har dopat svensk ekonomi i drygt tre år, mitt i en blommande högkonjunktur. Penningpolitiken har därmed förstärkt konjunktursvängningarna, tvärt emot en av de tänkta fördelarna med att delegera penningpolitiken till en oberoende centralbank. Dessutom har en normalisering av den låga räntan skjutits längre fram i tiden vid många av riksbanksdirektionens beslutstillfällen. I den senaste bedömningen är det först under hösten 2019 som reporäntan får upp huvudet ovanför nollstrecket – och än senare kan det bli. Den ultralåga räntan har visat sig vara seglivad och riskerar redan att vara beroendeframkallande för ekonomin.

Banksystemet har än så länge kunnat hantera minusräntan men snart kommer konsekvenserna av Riksbankens politik att bli kännbara även för vanliga hushåll. Främst kommer effekten via högre pris på importerade varor men svenskar som åker på semester i sommar kommer snart att upptäcka att vår starka ekonomi har en remarkabelt svag krona. Det är numera dyrt att vistas i andra länder, en följdeffekt av riksbankens agerande för att pressa upp inflationen några tiondelar.

Ett huvudproblem för penningpolitiken är att samhällsekonomin är inne i en fas av omfattande strukturomvandling, pådrivet av den teknologiska utvecklingen. För att parera utvecklingen är räntan ett direkt olämpligt verktyg. Digitaliseringen och globalisering leder till ökad lönepress på arbetsmarknaden och ökad konkurrens i detaljhandeln. Jobben lär inte försvinna men robotar blir snabbare och bättre än människor på allt fler arbetsmoment. Fysiska robotar och AI-tjänster utvecklas i en rasande takt och kan tillämpas på allt fler områden. Effekterna av digitaliseringen kommer dessutom slå igenom under många år framöver och i olika grader rita om spelplanen för nästan samtliga sektorer. Vad gäller själva målformuleringen för penningpolitiken mätt med konsumentprisindex är det en tilltagande komplikation att kvalitetsförbättringar från digitala tjänster är svårfångade och att måttet därmed blir mer missvisande än tidigare.

Senare i år väntas Amazon öppna sina elektroniska dörrar i Sverige och därmed göra det ännu enklare att jämföra priser och att handla online. Deras affärsmodell har i USA och andra länder kommit att nå en stark ställning inom e-handeln. Därtill har Amazon utvecklat ett system för att i realtid sätta priser på varor beroende på utbud och efterfrågan, vilket är svårt för andra än de riktigt stora aktörerna att matcha. e-handel är i och för sig redan betydelsefull i Sverige och många företag har år av förberedelser i bagaget. Amazon lär inte heller från dag ett konkurrera med samtliga e-företag, men över tid kommer pressen på andra aktörer även i Sverige att hårdna.

På några års sikt kan vi få dramatiska förändringar i konsumtion i både sällanköps- och dagligvaruhandel. Prispressen är inte tillfällig utan kommer, om något, att växa.

Om man följer logiken i Riksbankens tankeram och samtidigt accepterar att digitalisering leder till ökad prispress under lång tid, är då låg ränta verkligen rätt verktyg för att få upp de allmänna prisökningarna till inflationsmålet på 2 procent?

För detta krävs nämligen fortsatt ultralåg ränta under lång tid. Samtidigt underblåses obalanserna på bostadsmarknaden och skillnaden mellan inhemsk och importerad inflation växer, drivet av en svag krona. Detta gynnar kanske kortsiktigt ett fåtal exportföretag, men på lång sikt stärks knappast Sveriges konkurrenskraft. Snarare förs tankarna till 1970- och 80 talens devalveringar som ytterst ledde till ett försvagat förtroende för den svensk ekonomi.

Det är hög tid att avsluta det svenska experimentet med extrem penningpolitik. Inget annat land i OECD kan visa upp en så måttlös resa: från +500 procent reporänta 1992 till minusränta två-och-en halv decennier senare. Riksbankens tankeram har varit för rigid, då som nu.

En bra penningpolitik är något mer än bara låg och stabil inflation. Ytterst borde den stärka förutsägbarheten i ekonomin – för dem som lånar, konsumerar, investerar eller fattar beslut om löner. Ett medskick till den pågående riksbanksutredningen är att inflationsmålet mycket väl kan fungera även i framtiden om det tolkas mer flexibelt. Från slutet av 1990-talet tog Riksbanken flera steg mot mer transparens och ökad prognosprecision, som ett led i att axla ansvaret som följer av en självständig penningpolitik. Det var i grunden sunt. Mer transparens ökar förutsägbarheten av penningpolitiken och därmed även i ekonomin som helhet.

Men nu har pendeln svängt alldeles för långt åt andra hållet och har landat i en form av falsk precision i bedömningen av svensk ekonomi. Det yttersta och mest vilseledande formen för detta är riksbankens detaljerade reporäntebanor för upp till tre år framåt i tiden. Problemet är att banorna under lång tid inte har varit i närheten av den faktiska utvecklingen och har kommit att motverka, snarare än förbättra, penningpolitikens förutsägbarhet.

Kunskapen och förståelsen för ekonomins utveckling är helt enkelt inte i närheten av att vara tillräckligt bra för att göra trovärdiga ränteutsägelser för framtiden. Det går inte heller att med precision vara nära inflationsmålet utan att penningpolitiken blir ryckig och oförutsägbar i en tid av snabb teknisk utveckling. Det är hög tid att riksbanken firar sitt 350-årsjubileum genom att försiktigt börja höja räntan och fästa mindre vikt vid små avvikelser från ett enskilt mått när nästan allt annat talar för att ekonomin är på högvarv och behöver kylas ned.

 

Mårten Blix

Forskare, Institutet för Näringslivsforskning

 

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Innehåll från EKNAnnons

Så försäkrar Kiruna-bolaget jätteaffärerna i utlandet

Kiruna Wagon tillverkar godsvagnar, och hittills har kunderna mest varit svenska gruvjättar. Men med affärer i Egypten och kanske Zambia – större än de senaste 15 årens sammanlagda omsättning – har de tagit hjälp på flera sätt av Exportkreditnämnden, EKN.

Läs mer om hur du kan minska betalningsrisken i dina exportaffärer. 

Historien om Kiruna Wagon tog sin början under tidigt 2000-tal. LKAB behövde nya och bättre malmvagnar och uppdraget föll på ett konsortium av norrländska företag och verkstäder. Ur det konsortiet växte Kiruna Wagon fram, i dag ägt av tre norrländska familjer.

– Vi fick sedan kunder som Boliden och Kaunis Iron och hade till slut 100 procent av den svenska marknaden i vår lilla nisch. Då insåg vi att vi var tvungna att titta på export, säger Fredrik Kangas som är vd på Kiruna Wagon.

Så fort export kom på tal tog Kiruna-bolaget kontakt med EKN, som har i uppdrag att hjälpa svenska exportföretag. I en rad offerter till kunder i utlandet använde de sig av EKN:s garanti för kundfordringar – garantin innebär att Kiruna Wagon får betalt även om kunden till slut inte kan betala.

”Nödvändigt för att ens våga offerera”

– Den här garantin var absolut nödvändig för att vi ens skulle våga offerera på en stor affär om 300 vagnar till Egypten. När vi vet att vi får betalt är det dessutom lättare att erbjuda kunder bättre och längre kreditvillkor, vilket ofta är en förutsättning för att få kontraktet.

Just nu planerar Kiruna Wagon för en ännu större affär tillsammans med Alstom, före detta Bombardier, gällande 1 500 vagnar till Zambia. Det är nästan lika många som företaget levererat sedan det grundades i början av 2000-talet.  Och här har en annan garanti från EKN varit nyckeln i offertarbetet.

EKN garanterade förskottsgarantin

– Affären är så stor att vi behövde få ett förskott på 50 miljoner kronor för att ens kunna börja tillverka. Alstom behövde då en garanti från vår bank för det förskottet, men banken behövde i sin tur säkerhet för att våga ställa ut garantin. Och det löste EKN, förklarar Fredrik Kangas.

EKN gick in och garanterade bankens kreditrisk i förskottet, och på så sätt kunde Alstom säga ja till förskottsbetalningen. Enligt Fredrik Kangas var det avgörande.

– Hela affären bygger på den här förskottsgarantin, och det hade verkligen inte gått att lösa på något annat sätt. De här garantierna från EKN har varit absolut avgörande för vår export och vår tillväxtresa.

Vill du veta mer om hur du kan stärka din globala konkurrenskraft, klicka här.

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?