ANNONS:
Till Di.se
LÖRDAG 21 APR Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Debatt: Rättsosäkerhet i skogen

  • OKLART LÄGE. Rättssäkerheten för skogsägarna hotas när staten vill införa skydd av skogsområden som klassas som nyckelbiotoper, skriver tolv företrädare för Sveriges skogsägare. Foto: ROBERT GRANSTRÖM

DEBATT. Skogsbruket är motorn för den svenska landsbygden. Skogen är en miljönytta som borde få varje eftertänksam person att känna ödmjukhet. Och skogen växer som aldrig förr. Men regeringens beslut om nyckelbiotoper riskerar att bli en krigsförklaring mot skogsägarna, skriver tolv företrädare för Sveriges skogsägare.

Regeringen och dess myndigheter hanterar skogsbruket illa. Skogsbruket är och – hoppas vi – ska fortsätta att vara landsbygdens och bioekonomins motor. I strid med omsorgen om sysselsättning och utveckling har det politiska huvudspåret blivit avställning av skogsmark. Att staten därutöver vill genomföra avställningen av skogsmark på skogsägarens bekostnad, utan att alls syna de ekonomiska konsekvenserna för lokalsamhället är beklämmande och illavarslande för svenska skogsbygder och svensk skogsindustri.

Hur kunde det bli så?

Svenska staten uppmuntrade under 1900-talet avveckling av den äldre sönderhuggna skogen. Den innehöll lite virke, tillväxten var låg – ibland minskade mängden virke eftersom skogen ruttnade ned. Skogsägarna tvingades genom lagstiftning och med bidrag att hugga ner den äldsta och mest oväxtliga skogen. Resultatet av den politiken ser vi i dag. Skogen växer som aldrig förr – men också – andelen gammal skog sjönk i delar av landet under 1970- och 1980- talet. I dag ökar den igen.

I begreppet höga naturvärden finns bland annat biotoper i gammal och åldrande skog. Höga naturvärden finns också i ungskogar, på hyggen och i estetiska värden i skogslandskapet. Höga naturvärden definieras av betraktaren – någon annan definition finns inte. ”Nyckelbiotoper” innehåller, liksom mycket annan skogsmark, rödlistade arter, främst sådana som trivs i äldre skog med mycket död ved eller döende träd. Det är en naturtyp som också har höga naturvärden och i dag ökar i det brukade skogslandskapet.

I dag, och sedan flera hundra år, är skogen av stort ekonomiskt värde både för lokalsamhället och för landet Sverige. Betydelsen av skogsbruket ökar liksom även virkesförrådet. Trots ett ökande uttag ur Sveriges skogar har vi ökat volymen kvarstående träd varje år. Den dubbla nyttan, med ökad koldioxidinlagring varje år, i kombination med nyttjandet av trä som ersättning för ändliga insatsvaror, är ett trolleri som kan få varje eftertänksam person att känna ödmjukhet.

Bland skogsföretagarna har funnits många olika mål och inriktningar. Tack vare det finns det i dag en hel del skog kvar som passerat den ekonomiska ”bäst före-åldern”. Vissa naturvärden är bundna till denna naturtyp och svenska politiker borde hellre uppskatta detta än att, som man gör nu, försöka ta ifrån ägaren sin brukningsrätt av denna skogstyp.

Regeringen presenterade i höstbudgeten planer på att ge Skogsstyrelsen i uppdrag att genomföra en rikstäckande inventering av nyckelbiotoper. Ett sådant uppdrag måste omfatta en plan för hur inventeringsresultatet ska användas, och för hur skogsägare som har höga naturvärden på sina marker ska ersättas för att bevara dessa. Om regeringen väljer att bortse från dessa centrala delar vore det närmast en krigsförklaring mot landets alla skogsägare – oavsett kategori.

Undertecknande företag och organisationer är samtliga skogsägare, och beroende av att vårt skogsbruk ges möjligheter att verka under rättssäkra och förutsägbara villkor.

I den situation som staten nu försatt skogsbruket, riskerar en förtroendefull och fruktsam samverkan mellan skogsbruket, Skogsstyrelse och Naturvårdsverk att förbytas i långdragna rättsprocesser. Vår uppmaning till regeringen och myndigheterna är att skjuta upp registreringen av nyckelbiotoper till dess frågorna om hur dessa ska hanteras i framtiden, och hur skogsägare som förvaltat fram höga naturvärden ska ersättas, är utredda.


Anders Grahn, generalsekreterare, Sveriges Jordägareförbund
Lena Ek, ordförande, Södra Skogsägarna
Sven Erik Hammar, ordförande, LRF Skogsägarna
Karl Hedin, styrelseordförande Karl Hedin AB
Torgny Hardselius, ordförande, Norra Skogsägarna
Gunnar Heibring, ordförande, Norrskog
Jonas Mårtensson, affärsområdeschef, SCA Skog
Karin Perers, ordförande, MellanskogBob Persson, styrelseordförande Persson Invest AB
Sören Petersson, vd, Holmen Skog
Christian Rimpi, förvaltare, Sveriges Allmänningsskogars Förbund
Pelle Sallin, styrelseordförande, Fria Skog AB


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.