Annons

Debatt: Privat skuldsättning nästa regerings gissel

DEBATT. Den privata skuldsättningen fortsätter att öka samtidigt som det är oklart vem som kommer att bli Sveriges nästa statsminister. Den som vinner bör förbereda sig på en utmanande vinter, skriver forskaren och författaren Tino Sanandaji.

Det råder för närvarande högsäsong för politiskt drama, där det svenska regeringsbildandet blivit lika oförutsägbart som vilket hus som kommer att ta hem slutstriden i tv-serien ”Game of Thrones”.

Samtidigt som samtalen vid jobbfikat kretsar runt detta politiska spel finns det en risk att en potentiellt mer betydelsefull fråga förbises, nämligen hög privat skuldsättning och låg tillväxt i BNP per capita.

Normalt står ekonomin i centrum under svenska valrörelser, men detta år blev den en bortglömd fråga. Vare sig BNP-tillväxten eller skuldberget utgjorde ämnen i valdebatterna. Trots ointresset från partierna har allmänheten inte glömt ekonomin. Enligt Vallokalsundersökningen var den svenska ekonomin den sjätte viktigaste frågan – rankad högre än flyktingar/invandring, försvaret och EU. Bland alliansväljare var Sveriges ekonomi en av de allra viktigaste frågorna.

I den mån som ekonomin nämns är bilden motsägelsefull. När man frågar Magdalena Andersson är ekonomin urstark, medan Göran Persson tror på en nedgång och Anders Borg varnar för en finansiell härdsmälta.

Hur står det då egentligen till: är ladorna fulla eller tomma? Svaret är att frågan är felställd, eftersom ekonomin inte kan reduceras till endimensionella metaforer. De offentliga finanserna går med överskott och den offentliga sektorns skulder har sjunkit med cirka 400 miljarder kronor sedan 2005.

Det som däremot har växt är den privata sektorns skulder, som har passerat 10.000 miljarder kronor och uppgår till 234 procent av BNP. Detta innebär att den svenska privata sektorn nu är den sjätte mest skuldsatta i världen.

Sedan 2005 har de icke-finansiella företagens skulder justerat för inflation växt med cirka 3.000 miljarder kronor och hushållens skulder med cirka 2.000 miljarder kronor. Under samma period har privata skulder per invånare liksom bostadspriser växt med nära 4 procent per år, medan BNP per capita ökat med endast 1 procent per år. Det är inte långsiktigt hållbart för skulder och bostadspriser att växa snabbare än den reala ekonomi som de i slutänden baseras på.

Den politiska debatten om ekonomin centrerar runt statsskulden, och det finns en vanlig föreställning om att det går bra för Sverige så länge statens skulder är låga. Detta är kanske naturligt efter Sveriges upplevelser under 1990-talet, men man får inte glömma att även hög privat skuldsättning kan destabilisera ekonomin.

Varje kris är unik, men vi vet att ekonomiska nedgångar och kriser är ett återkommande fenomen. Chocken från krisen i USA 2007 väcka nationalekonomisk forskning från att ensidigt fokusera på matematiska modeller och tron på den perfekta marknaden. Det ledde till en renässans i empiriska studier och längre historiska perspektiv.

Sverige har enligt vissa mått haft sju kriser och cirka 25 nedgångar sedan slutet av 1800-talet. Med undantag av den allra yngsta har varje generation svenskar upplevt minst en djup lågkonjunktur. Ekonomer förstår fortfarande inte kriser fullt ut, men i studier som har undersökt hundratals nedgångar över decennier i flera länder klarnar bilden.

En central slutsats är att höga och växande privata skulder ökar risken för djupa och långdragna nedgångar. Detta gäller inte minst hushållens bolåneskulder, som har nått skyhöga nivåer i Sverige.

De svenska hushållen har naturligtvis inte bara skulder utan ännu större tillgångar i form av bostäder, aktier, pensionssparande, banksparande och annat. Enligt SEB:s sparbarometer uppgår hushållens nettoförmögenhet till 14.000 miljarder kronor. Det vore dock ett misstag att tro att en hög nettoförmögenhet skyddar ekonomin från överskuldsättning.

* För det första är en stor del av tillgångarna låsta i olika former av pensionssparande.

* För det andra är ägandet ojämnt och koncentrerat till ett relativt fåtal; de rikas förmögenhet utgör inte någon sköld för den skuldsatta medelklassen.

* För det tredje är det vanligt att bubblor blåser upp värdet på hushållens tillgångar i fastigheter och värdepapper, så att de på papperet ser rika ut precis innan bubblan brister.

Efter stålbad från tidigare kriser står i dag de svenska bankerna och den svenska staten starka. Sverige har heller ingen betydande andrahandsspekulation i bostäder som USA hade vid sin senaste kris. Erfarenheten visar dock att frånvaron av just dessa element inte utgör något skydd för att undvika en djup nedgång.

Det behövs heller ingen ”perfekt storm” där alla negativa element sammanfaller. Att den privata sektorn samlar på sig höga skulder skapar en instabilitet, som kan mynna ut i en nedgång på många olika sätt och av flera olika utlösande faktorer, även när andra delar av ekonomin står starka.

Det finns flera experter som länge har varnat för utvecklingen av hushållens skulder olika länder, men privata lånekalas är svåra att stoppa i ekonomier med avreglerade finansmarknader och låga räntor.

I Sverige har Finansinspektionen har i samverkan med regeringen och andra myndigheter vidtagit flera kontroversiella, men berömvärda åtgärder i form av bolånetak, amorteringskrav och skuldkvotstak för nyupptagna lån. Ökningstakten i skulder har därmed dämpats något, men växer fortfarande från redan skyhöga nivåer.

Dessvärre går det inte att göra så mycket åt de obalanser som redan har ackumulerats, när en skuldbomb väl har laddats är den svår att desarmera. Det är därför desto viktigare att minska tendens mot uppbyggnad av framtida skuldbubblor genom att vidta strukturella reformer på det finansiella området, inom skattepolitiken samt inte minst på bostadsmarknaden, samt ha krisberedskap inför en potentiellt djup nedgång närmaste år.

Den som vinner den svenska motsvarigheten till ”the iron throne” bör förbereda sig på en utmanande vinter.

 

Tino Sanandaji, författare och forskare i nationalekonomi, aktuell med boken ”Tio tusen miljarder: Lånekalaset och den förträngda baksmällan”


Innehåll från ScriveAnnons

Svenska tillväxtbolaget slår hål på myter om e-signering

Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.
Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.

Trenden är tydlig – att signera avtal med ett klick lockar både stora och små företag.

Samtidigt finns det fortfarande många myter och missuppfattningar kring e-signering.

Kom igång säkert med Nordens ledare inom e-signering – läs mer om Scrive här 

När Scrive drog igång sin verksamhet 2010 hade digitaliseringen inte fått sitt ordentliga genombrott i Sverige. För det svenskägda bolaget krävdes det enträget arbete för att övertyga kunderna om att e-signaturen faktiskt hade kommit för att stanna.

– Marknaden började mogna på allvar 2016 och i dag är det inte längre en frågeställning om en elektronisk underskrift är juridiskt bindande eller inte, säger Scrives vd Viktor Wrede.

Samtidigt tvekar vissa kunder fortfarande kring säkerhetsaspekten. Farhågan är att e-signeringsverktyget som gör det möjligt att signera avtal och många andra typer av dokument med hjälp av några tangentklick helt enkelt inte är tillförlitligt.

– Men det är bättre och säkrare att använda Scrive och e-signering än att underteckna avtal och kontrakt på ett fysiskt utskrivet papper. Det har alltid varit juridiskt möjligt att signera dokument elektroniskt men det är först nu marknaden vågar, säger Viktor Wrede.

Lämpar sig väl även för småföretag

En vanlig missuppfattning är att e-signeringstjänster enbart passar bolag med stora volymer av avtal och dokument. På sin kundlista har visserligen Scrive flertalet globala bolag med verksamheter i många länder.

– Men vi finns till för alla, stora som små. Tjänsten gör att även småföretagarnas arbetstillvaro underlättas, att de sparar tid och att de därmed kan göra fler affärer. Behoven finns i alla sorters bolag. Varje år ska exempelvis något styrelseprotokoll, en årsredovisning och ett stämmoprotokoll undertecknas, säger Viktor Wrede.

En annan myt, konstaterar han, är att elektroniskt underskrivna dokument i högre grad riskerar att hamna i fel händer. I verkligheten är det snarare tvärtom.

– Genom vår lösning kan företagen digitalisera alla kontrakt och sedan lagra dem virtuellt. På så sätt kan både chefer och anställda komma åt alla sina kontrakt från butikerna och kontoren med en enkel knapptryckning men åtkomst för utomstående är förstås skyddad, säger Viktor Wrede.

Minskad risk att slarva bort dokument

Följdeffekten blir snabbare kundservice, bättre skydd mot bedrägerier och ett betydligt bättre system för säker förvaring av kontrakt.

– Och risken för att du som företagare ska tappa bort dokument är obefintlig. Du får helt enkelt bättre koll. Du slipper att gå runt i arkivrum och leta reda på rätt avtal, dokument och offerter. Den här typen av minskad administrationstid gör att företagen kan effektivisera sina verksamheter – och därmed göra fler affärer.

Dessutom, påpekar Viktor Wrede, kan ett ökat fokus på elektroniska underskriften ge bättre lönsamhet.

– När en av våra kunder inom bilindustrin gick över till en helt digitaliserad process sparade de in åtta heltidsanställningar. Det här handlade om personer som tidigare bara satt och hanterade fel i kontrakt, och som nu fick andra och mer relevanta arbetsuppgifter.

Ett av de vanliga missförstånden är att man tror att tjänsten ska vara dyr – när det egentligen finns pengar att spara i förlorade affärer för att administrationstiden slukar tid.

– Nettoeffekten av att gå över till e-signering är i princip alltid positiv för våra kunder, säger Viktor Wrede.

Här kan du testa Scrive gratis 

Mer från Scrive

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Scrive och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?