Hoppa till innehållet

Annons

Debatt: Politiska bråket om kraftslag måste få ett slut

Vi, företrädare för såväl vind- som kärnkraft, vill ha ett slut på det politiska bråket i energidebatten, skriver Daniel Badman, VD Svensk Vindenergi, och Johan Svenningsson, VD Uniper Sverige.

Foto: Heiko Junge

Det finns ingen motsättning mellan de båda kraftslagen vind- eller kärnkraft. Det handlar inte om att välja det ena eller det andra. Efterfrågan på el växer så snabbt och stort att det finns utrymme för alla sorters fossilfri elproduktion att vara med och möta behovet. Svensk politik måste samlas, med målet att skapa förutsättningar för marknaden att producera all den el som vårt land Sveriges elanvändning på 140 terawattimmar (TWh) har länge varit relativt konstant. Men nu har en snabb och dramatisk ökning inletts. Vi väntas behöva dubbelt så mycket el redan inom 20 år. 

Den huvudsakliga förklaringen är klimatomställningen av industrin och transporterna. Stora satsningar görs nu för att tillverka bland annat fossilfritt stål, vätgas och batterier. Det här är marknader där Sverige kan bli världsledande. Med stärkt industriell konkurrenskraft både stoppar vi klimatutsläpp och skapar tillväxt av jobb och skatteintäkter från norr till söder. De länder som lyckas bäst med industrins elektrifiering är framtidens vinnare. Sverige bör ta chansen att gå i täten.

Samtidigt visar det tragiska kriget i Ukraina på vikten av trygg och inhemsk försörjning av energi. Rysslands export av olja och naturgas till Europa finansierar kriget man inlett. EU har därför tagit fram en plan för att göra Europa oberoende av ryska bränslen till 2030. Unionen vill se snabba investeringar i ny elproduktion, och Sverige både kan och måste vara med och bidra.

Vår elproduktion måste nu byggas ut snabbt och stort. För att möta det växande elbehovet krävs en utbyggd produktion på omkring 10 TWh per år. Det är en mycket stor utmaning, men som är fullt möjlig att klara. Vindkraften ensam byggs ut med 7 TWh per år 2022–2024.

Däremot är den framtida utbyggnaden av elproduktionen hotad. Dagens utbyggnad av vindkraft sker genom tillstånd från tidigare år, men att få tillstånd blir allt svårare och det tar lång tid. En aktuell sammanställning visar till exempel att kommunerna stoppade 8 av 10 vindkraftverk i fjol. Även för ny kärnkraft skulle tillståndsprocesserna sannolikt vara ett problem. Därtill får nya reaktorer, enligt nuvarande lagstiftning, endast byggas på befintliga kärntekniska anläggningar – vilket stoppar utbyggnad av små modulära reaktorer (SMR).

Och trots att det krävs snabba och kraftfulla åtgärder har svensk politik annat för ögonen. Inför valet i september fokuseras det återigen på positioneringar och låsningar istället för lösningar. Det ges en bild av att Sverige nu står inför ett val mellan att bygga vindkraft eller kärnkraft. Men behovet av el ökar så snabbt och mycket att det finns utrymme för alla fossilfria kraftslag. Vi kommer under lång tid framöver behöva producera el från kärnkraft, vindkraft och alla de andra kraftslag som vi använder i dag som bidrar till att vi når klimatmålen, samtidigt som vi är öppna för att släppa fram nya tekniker. Tillsammans kan alla kraftslagen bidra till att Sverige även framöver har tillgång till el till konkurrenskraftiga priser – en av våra starkaste konkurrensfördelar i dag.

För att nå dit krävs politisk samling. Målet ska vara att i bred enighet skapa förutsättningar för marknaden att producera all den el som vårt land behöver. Fokus behöver ligga på vilka egenskaper elsystemet som helhet ska leverera för att möta samhällets behov. Svensk energi- och klimatpolitik måste tas på största allvar. Riksdagsvalet i september handlar inte bara om de kommande fyra åren, utan om landets välfärd och industriella framtid. 

Politikens viktigaste roll i relation till energisystemet är att ha en vision om ett klimatneutralt Sverige som också är en ledande industrination. Och därtill långsiktiga regelverk med incitament som styr i rätt riktning. Bara då kommer marknadens aktörer att investera i den mycket stora skala som vi nu måste för att klara omställningen. 

Kortsiktiga opinionsmässiga vinster på energiområdet sker på bekostnad av Sveriges möjligheter att uppnå klimatmålen och att vara den ledande industrinationen. Låt gärna denna insikt bidra till det mod och den politiska handlingskraft som krävs för att skapa förutsättningar för ett fossilfritt Sverige genom en långsiktig och bred energiöverenskommelse.

Daniel Badman, VD Svensk Vindenergi

Johan Svenningsson, VD Uniper Sverige

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från EbbotAnnons

Techbolaget Ebbot har utvecklat en GPT-modell för kundsupport

Senaste året har kantats av en AI-hysteri med ChatGPT i spetsen, vilket har gjort att många företag fått upp ögonen för tekniken, inte minst potentialen för kundsupport. Den snabba utvecklingen inom AI är något som techbolaget Ebbot tagit tillvara på, som nu lanserar nu sin egenutvecklade GPT-modell - skräddarsydd för kundsupport.

Att använda AI för att automatisera kundsupport är inte något helt nytt påfund. Tekniken har dock inte alltid levt upp till förväntningarna, vilket gjort att många företag har antagit en avvaktande ställning till AI chatbotar. 

Sen kom ChatGPT och förändrade allt. 

– Den snabba utvecklingen av AI och framför allt ChatGPT har förändrat både företagens och konsumenternas inställning till- och förväntningar på chatbotar och sättet man kan interagera med dem, säger Oliver Young, Product Manager på Ebbot.

Ebbot är ett svenskt techbolag som har utvecklat chatbots- och AI-teknik sedan 2018. Därmed har de i första hand fått uppleva hur attityden till chatbotar på marknaden snabbt har skiftat från skepticism till entusiasm, med en nu stark tilltro till deras förmåga och potential.

En del företag har redan hoppat på trenden att använda sig av tjänster som är integrerade med generellt tränade GPT-modeller. Det finns dock en hel del nya utmaningar som kommer med detta, förklarar Oliver Young:

– Risken med att använda en chatbotsleverantör som saknar en egen GPT-modell är att man tappar kontrollen över sin datasäkerhet och personuppgiftshantering. Detta på grund av att många tredjepartslösningar lagrar datan utanför EU, där andra regler och lagar om personuppgiftshantering gäller.

Som svar på marknadens efterfrågan har Ebbot utvecklat sin egen GPT-modell, baserad på samma teknologi som ChatGPT, men med en viktig skillnad; Ebbots modell hostad inom EU och anpassad för att endast svara utifrån företagsspecifika data.

– Med EbbotGPT kan vi säkerställa att chatboten endast svarar på företagsspecifika data. Något som är oerhört viktigt inom kundsupport där man absolut inte vill riskera att boten hittar på egna svar, såsom att boten rekommenderar en konkurrerande produkt eller tjänst, säger Oliver Young.

Förutom att EbbotGPT är skräddarsydd för att användas för kundsupport, berättar Oliver Young att den nya modellen även har förändrat sättet för hur chatbotar byggs och administrerats i Ebbot-plattformen:

– Till skillnad från hur chatbotar tidigare byggdes i plattformen, kan man nu bygga en helt ny chatbot på bara några minuter. Till exempel kan en FAQ-fil (vanliga frågor) användas som träningsdata. Efter träningen kan chatboten generera en oändlig mängd unika svar baserat på innehållet i FAQ:n. Den här snabbare processen för att skapa chatbotar innebär också att det blir mer kostnadseffektivt att utveckla och underhålla en chatbot, vilket ger fler företag och organisationer möjlighet att skaffa en.

Den nya GPT-modellen lanseras i början av september vilket gör Ebbot till det första svenska företaget som erbjuder en egen GPT-modell som är skräddarsydd för kundsupport. 

Företag kan redan nu anmäla intresse på Ebbots hemsida här.  

Om Ebbot

Ebbot erbjuder en plattform för att skapa bättre kundupplevelser online med hjälp av AI. Ebbot grundades 2018 och har idag kontor i Stockholm och Göteborg. 

Läs mer på ebbot.com 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ebbot och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera