Annons

Debatt: Penningpolitiken riskerar sätta Sverige i schackmatt

Riksbanken har hamnat i ett skruvstäd när inflationen skenar, samtidigt som den uppsvällda svenska finansiella balansräkningen har gjort så att vårt ekonomiska system blivit mycket sårbart och inte tål några större räntehöjningar, skriver finansmannen Mikael Nachemson.

Foto:Oskar Omne

I sin kamp mot inflationen eller snarare att få upp den till målet på 2 procent under det senaste decenniet har Riksbanken i stort sett helt förbisett den enorma kreditexpansionen och den sammanhängande ökningen av den svenska penningmängden som de rekordlåga räntorna har drivit på. Sveriges BNP har sedan 2002 realt ökat med 50 procent.  De svenska hushållens bruttoskulder, huvudsakligen bolån, har under perioden ökat med 370 procent. Den svenska privata sektorns skulder relativt BNP har under samma tid ökat från 218 till 310 procent, vilket numera placerar oss i tätskiktet bland de utvecklade länderna.

Riksbanken har inte sett kreditexpansionen som ett tillräckligt stort problem då den inte har drivit på inflationen, eller som något alltför stort hot mot det finansiella systemet. Samtidigt har bolånen varit en mycket lönsam verksamhet för bankerna och historiskt har kreditförlusterna varit mycket små, vilket har drivit på bolånefesten. ”Tillgångsinflation” har inte varit någon parameter som Riksbanken eller någon annan centralbank har beaktat. Emellertid är konsekvensen av detta förbiseende värre i vårt land jämförfört med många andra.

Den svenska tillgångsinflationen har varit påtaglig, inte minst vad det gäller bostäder. De svenska bostadspriserna har sedan 2002 realt stigit med 175 procent. Samtidigt har de svenska hushållens skulder relativt BNP, enligt IMF, stigit snabbare än något annat utvecklat land under samma period. 

Men det börjar nu bli uppenbart att den uppsvällda balansräkningen har byggt upp en väldigt stor sårbarhet för den svenska ekonomin.  Den tål helt enkelt inga större ränteförändringar. För svenska bolåntagare har kort räntebindningstid, 46 procent har rörlig ränta och i stort sett alla har kortare bindningstid än fem år, vilket gör att räntehöjningarna slår igenom mycket snabbt.  Höjer Riksbanken räntan för mycket finns det en uppenbar risk att balansräkningen kraschar med ödesdigra konsekvenser för bankerna och den svenska ekonomin.  Höjer man för lite kommer inflationsmålet att ryka sin väg. 

För den mycket kraftiga inflationsuppgången som de skenande energi-, livsmedels- och råvarupriserna har drivit på sätter hela denna uppsvällda balansräkning i gungning. Prisuppgångarna har redan urholkat svenskarnas och inte minst bolåntagarnas köpkraft då lönerna inte alls har hängt med ännu.

Finansinspektionen visade i samband med presentationen av sin senaste rapport över stabiliteten i det finansiella systemet, att räntebetalningarnas andel av svenskarnas disponibelinkomst ökar från knappt 4 till 10 procent, om bolåneräntan stiger till 4,5 procent. Det är samma andel av disponibel inkomst som gick till räntebetalningar som under första halvan av 90-talet. Det vill säga när vi just krupit ur vår finanskris. 

Det är knappast något ”worst case” utan bygger på att styrräntan stiger till 3 procent och bankerna behåller sin räntemarginal på 1,5 procent. Med en inflationstakt som steg till 8,5 procent i juli ter sig denna räntenivå som klart i underkant, om Riksbanken vill behålla någon trovärdighet för sitt inflationsmål. Historiskt har snarare styrräntan behövt ligga över inflationstakten för att råda bot på alltför snabba prisstegringar. Höjer inte Riksbanken räntan finns en uppenbar risk att kronan sjunker i värde, varmed den importerade inflationen stiger ytterligare. 

Men redan vid dagens styrränte- och boräntenivåer, som ligger på 2,25 procent för rörlig nyutlåning enligt SCB, så svajar den svenska bostadsmarknaden betänkligt. Stiger de bolåneräntorna till 4,5 procent så talar allt för en kraftig sättning. Skulle Riksbanken höja räntan till 5 procent, och rörliga boräntor på 6,5 procent, så talar mycket för en krasch.

Hur Sverige ska kunna undvika en recession, och en djup sådan, är svårt att se oavsett scenario, räntehöjning eller hög inflation.

På 90-talet efter finanskrisen hade vi den svaga kronan och en stark extern efterfrågan som gjorde att vår exportindustri kunde dra oss upp ur djupet. Idag är det svårt att se någon extern draghjälp till våra självförvållade problem. Den svaga kronan som riskerar att bli ännu svagare ger inte industrin samma fördelar som tidigare. 

”Låt oss nu dra lärdom av tidigare misslyckanden, som präglats av ett alltför stort mått av stuprörstänkande.”

Riksbanken är förstås inte den enda institution som har bidragit till lånefesten. Finansinspektionen har inte heller kunnat hålla emot. Och regering och riksdag, som är de som har det yttersta ansvariga, har grävt ner hela huvudet i sanden. 

Låt oss nu dra lärdom av tidigare misslyckanden, som präglats av ett alltför stort mått av stuprörstänkande. Istället bör Regeringen, Finansinspektionen och Riksbanken skyndsamt samlas för att komma överens om problembilden samt gemensamt utarbeta en strategi med syfte att redan i dag ta fram en plan för att säkerställa att ovan scenario aldrig inträffar.

Mikael Nachemson, ordförande Påmind. Före detta koncernchef E.Öhman J:or, Custos, Bure.

 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från Atlant FonderAnnons

Räntor bättre än börsen 2023?

Räntor på företagsobligationer är på rekordhöga nivåer med en avkastningspotential på 8-10 procent. Samtidigt är osäkerheten kring konjunkturen stor och frågan är vilken avkastning aktiemarknaden kommer ge 2023?

Svaret på den frågan har vi inte men vi kan konstatera att ränteplaceringar idag är ett mycket intressant alternativ med sin rekordhöga avkastningspotential. 

Atlant Fonder har flera fonder i riskklass 3 (av 7) med fokus på att skapa en stabil avkastning och en hög andel positiva avkastningsmånader. Atlant Opportunity är vårt flaggskepp och på ett års sikt ser vi en avkastningspotential på en bra bit över tio procent. En viktig del i förvaltningen är att kunna agera köpare när andra är säljare. 

-Vi har under året företrädesvis köpt obligationer med kortlöptid. De senaste månaderna har obligationer med längre löptid kommit ner på riktigt attraktiva nivåer så nu investerar vi i även i dessa, och skapar ännu bättre förutsättningar för en riktigt hög avkastning. Atlant Opportunity är den fond i riskklass 3 (dagligt handlad, SEK-nominerad) som gett högst avkastning de senaste tre respektive fem åren, säger Taner Pikdöken, fondförvaltare på Atlant Fonder.

Lär mer här 

Gröna metaller är framtidens energi

En spännande aktiefond är Atlant Green Tech Metals som är en aktivt förvaltad fond som investerar i den gröna energiomställningen genom investeringar i underleverantörer mot den europeiska och nordamerikanska marknaden för cleantech; från material och förädling till recycling. Fonden strävar efter att enbart placera i bolag som bedriver sin verksamhet i linje med EU-taxonomins hållbarhetskrav och följer FN:s Global Compact kriterier. 

-Inom 30 år ska vi ha gått från 80 procent fossilt till minst 80 procent grön energi. En gigantisk förändring som bara tagit sin början. Efterfrågan på nytt hållbart framställt material och ny teknologi växer kontinuerligt. Ett exempel med hög tillväxt är elbilsförsäljningen som väntas öka med 18 gånger fram till 2030. Vi har valt ett brett fokus i fonden med företag som investerar i materialcykeln för omställningen inom energi- och transportsektorn, berättar fondförvaltaren Mattias Gromark.  

Sedan starten 1 oktober 2021 har fonden gått ca 15 procentenheter bättre än Stockholmsbörsen.

Lär mer här  

Om Atlant Fonder 

Atlant Fonder är ett fristående, entreprenörsdrivet fondbolag grundat 2006. De erbjuder ett brett fondutbud med fokus på kapitalbevarande strategier och förvaltar fem alternativa fonder, två företagsobligationsfonder och två aktiefonder. 

Deras motto är att alltid vara köpare när ”alla” andra är stressade säljare.  Fondförmögenheten växte med 2,5 miljarder 2021 och uppgår nu till drygt 7 miljarder.  

Lär mer här och kontakta Atlant Fonder på info@atlantfonder.se eller 046-39 39 69.

Riskinformation: Att spara i fonder innebär alltid en risk. Fonder kan såväl minska som öka i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

Dela på LinkedIn 

Dela på Twitter 

Dela på Facebook 

Dela via mail 

 

Mer från Atlant Fonder

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Atlant Fonder och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera