1515
Annons

Debatt: Onsdagsrösterna lär inte hjälpa alliansen

DEBATT. Efter söndagens valresultat skilde två mandat mellan de rödgröna och alliansen. Då återstår cirka 200.000 röster att räkna på onsdag. Min bedömning är att det med stor sannolikhet inte kommer att bli någon förändring, skriver professor Svante Linusson, som har varit expert åt Valprövningsnämnden.

BEKYMMER. Alliansens partiledare Ebba Busch Thor (KD), Ulf Kristersson (M), Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L).
BEKYMMER. Alliansens partiledare Ebba Busch Thor (KD), Ulf Kristersson (M), Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L).Foto:Stina Stjernkvist

Valnattens resultat innebar att alliansen fick 142 mandat, S+V+MP 144 mandat och SD 63 mandat. På onsdag räknas ytterligare ett par hundra tusen röster, bland annat utlandsröster och röster avlagda i förtidsröstningslokal på valdagen. Dessa röster fanns inte med i valnattens räkning och en intressant fråga är förstås om dessa röster kan påverka balansen mellan de två klassiska blocken i svensk politik.

Min bedömning är att det med stor sannolikhet inte kommer att bli någon förändring. Däremot kommer antagligen S tappa ett mandat till MP, och SD kommer antagligen att tappa ett mandat till antingen L eller M.

Den som följde sammanräkningen under valnatten kunde se hur ett mandat hoppade fram och tillbaka mellan C och SD, i bland när bara något enstaka valdistrikt lades till. När de sista två valdistrikten räknades på måndagen så hoppade det tillbaka till SD. Är det något fel med systemet, undrar kanske de som kommer ihåg problemen vid valet 2010. Då höll alliansen så när på att bli snuvad på egen majoritet på grund av valsystemet.

Det problemet bottnade i en önskan att göra representationen i riksdagen både rättvist proportionell för partierna, men också hyfsat proportionell för landets olika valkretsar. Systemet var från slutet på 1960-talet och fungerade bra så länge det bara var fem partier i riksdagen, men med åtta partier var risken stor att detta problem skulle uppstå.

Förändringar i vallagen har därför införts och årets val är första gången de tillämpas. Den här relevanta förändringen kan förenklat beskrivas som att man infört möjligheten till negativt antal utjämningsmandat för att säkerställa riksproportionalitet.

I årets val vet vi därför att mandatfördelningen i riksdagen kommer att baseras helt på totala antalet röster varje parti får i hela landet. Att ett mandat hoppade mellan C och SD beror helt enkelt på att det var väldigt jämn kamp om det allra sista mandatet, där bara några få röster kunde vara avgörande.

Efter att även onsdagsrösterna är räknade kommer partiernas inbördes styrka att ändras en aning. I tidigare val har framför allt S backat, medan M och särskilt MP har gått fram. Bland övriga partier har det varit svagt bakåt för SD, C och KD.

Dessa ändringar, särskilt för S och MP, har varit relativt stabila och det är ingen vågad gissning att vi kommer att se en liknande förändring i årets riksdagsval. Då SD backade rätt mycket mer än C i onsdagsrösterna valet 2014 tror jag att C går om SD, men att C i sin tur antagligen passeras av åtminstone en av M och L. 

Jag bedömer det som troligt att S kommer att tappa ett mandat efter att onsdagsrösterna är räknade och att MP kommer att ta ett mandat till. Om man utgår från förändringarna från 2014 och applicerar dem på årets valnattsresultat, får man resultatet i grafiken längst ned.

Notera att om man utgår från valet 2010 kommer i stället M att ta ett mandat extra – inte L.

Vad finns det för möjlighet att det blir ett mandat som går från S+V+MP till alliansen? Miljöpartiet behöver gå relativt sett betydligt sämre i onsdagsrösterna än tidigare val och att två av C, L, M behöver gå bättre. Omöjligt är det förstås inte, men jag bedömer det som mindre sannolikt.

En annan intressant fråga är om det kan bli så att S+V+MP får fler röster tillsammans än alliansen, men att alliansen trots det får fler mandat (eller tvärtom)?

Ja, så kan det bli. Vårt valsystem är proportionerligt för varje parti, det vill säga får man exempelvis 5 procent av rösterna ska man ha 5 procent av riksdagsplatserna. Men 5 procent av de 349 platserna i riksdagen är 17,45 och eftersom politiker inte tycker om att bli kluvna i delar så måste man avrunda resultatet till heltal.

Varje enskilt parti kan därför ha lite otur och bli avrundat nedåt eller tur och bli avrundat uppåt. Då kan det hända att flera partier i samma koalition blir avrundade nedåt, medan motståndarna blir avrundade uppåt. Det kan ge den oönskade effekten.

I själva verket är sannolikheten för det rätt hög om det är väldigt jämnt. Det betraktar jag dock inte som ett fel utan en naturlig följd av att man vill ha proportionellt resultat för varje parti för sig.

 

Svante Linusson, professor i matematik, KTH. Expert åt Valprövningsnämnden 2010.

 

Omstritt beslut om omval i Falun

Omvalet på söndag kan förändra hela maktbalansen i Faluns kommunfullmäktige.

Beslutet att hålla valet chockade många när det kom i februari. Inte minst de väljare och lokalpolitiker vars partier nu riskerar att förlora makten.

Foto:Ulf Palm/TT

”Luften gick först ur en och jag tänkte, nej, det får inte vara så. Men det var bara att ta tag i saken och nu är det in i kaklet en gång till”, säger Vanja Ottewall (M), som sitter i Faluns kommunfullmäktige efter septembervalet.

Omvalet i Falun på söndag hålls då en postsäck med röster försenades, hanterades fel, och sedan inte fick räknas.

De uteblivna rösterna påverkade inte riksdagsvalet eller regionvalet. Men 126 oräknade röster i kommunalvalet hade i teorin kunnat ge en annan politisk balans i kommunfullmäktige då det var väldigt snäv marginal som gav ett mandat till Moderaterna i stället för till Vänsterpartiet.

I september var valdeltagandet på 87 procent i Falun. I omvalet på söndag väntas ett betydligt lägre valdeltagande.

”Hamnar vi 20 procentenheter lägre (67 procent) skulle jag vara jättenöjd. Hamnar vi över det är det bara bonus”, säger valsamordnaren och kommunjuristen Ellen Gräfnings.

”Det är bara att hoppas att det är tillräckligt högt för att inte folk ska känna att det blir ett orättvist val”, tillägger hon.

Camilla Sparring (C), som inför omvalet är ordförande i Faluns omvårdnadsnämnd, tyckte att beskedet var tufft efter allt slit i det ordinarie valet och så tätt inpå EU-valet, som ska hållas om sju veckor.

Rösträkningen borde ha gått att lösa trots den felaktiga hanteringen, kanske hade det gått med hjälp av utländska rösträknare, enligt Sparring.

”Det här är ju en jätteapparat”, säger hon och påminner om att det inte bara är i Falun som det går att rösta utan i alla svenska kommuner och på svenska ambassader runt om i världen.

Hon tillägger att hon trots allt respekterar beslutet.

”Det är ju ett demokratiskt beslut som har fattats, så det är bara att bita i det sura äpplet och kavla upp ärmarna. Det blir som, det blir, som vi säger här i Dalarna”, säger Sparring.

För Faluns oppositionsråd Jonas Lennerthson (S) var beslutet om omvalet samtidigt mycket välkommet. Han hoppas nu på en ny mandatfördelning som gör att han kan peta moderaten Mats Dahlberg från posten som kommunalråd.

”Det här är andra chansen för oss, så är det”, säger han.

Enligt Lennerthson hade det troligen räckt med ett mandat till de rödgröna i stället för till allianspartierna för att stoppa dagens minoritetsstyre i Falun.

”Då hade C troligen varit mer intresserade av att sy ihop en uppgörelse med oss, tror jag”, säger han.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera