ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
Valet 2018

Debatt: Onsdagsrösterna lär inte hjälpa alliansen

  • BEKYMMER. Alliansens partiledare Ebba Busch Thor (KD), Ulf Kristersson (M), Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L). Foto: Stina Stjernkvist

DEBATT. Efter söndagens valresultat skilde två mandat mellan de rödgröna och alliansen. Då återstår cirka 200.000 röster att räkna på onsdag. Min bedömning är att det med stor sannolikhet inte kommer att bli någon förändring, skriver professor Svante Linusson, som har varit expert åt Valprövningsnämnden.

Valnattens resultat innebar att alliansen fick 142 mandat, S+V+MP 144 mandat och SD 63 mandat. På onsdag räknas ytterligare ett par hundra tusen röster, bland annat utlandsröster och röster avlagda i förtidsröstningslokal på valdagen. Dessa röster fanns inte med i valnattens räkning och en intressant fråga är förstås om dessa röster kan påverka balansen mellan de två klassiska blocken i svensk politik.

Min bedömning är att det med stor sannolikhet inte kommer att bli någon förändring. Däremot kommer antagligen S tappa ett mandat till MP, och SD kommer antagligen att tappa ett mandat till antingen L eller M.

Den som följde sammanräkningen under valnatten kunde se hur ett mandat hoppade fram och tillbaka mellan C och SD, i bland när bara något enstaka valdistrikt lades till. När de sista två valdistrikten räknades på måndagen så hoppade det tillbaka till SD. Är det något fel med systemet, undrar kanske de som kommer ihåg problemen vid valet 2010. Då höll alliansen så när på att bli snuvad på egen majoritet på grund av valsystemet.

Det problemet bottnade i en önskan att göra representationen i riksdagen både rättvist proportionell för partierna, men också hyfsat proportionell för landets olika valkretsar. Systemet var från slutet på 1960-talet och fungerade bra så länge det bara var fem partier i riksdagen, men med åtta partier var risken stor att detta problem skulle uppstå.

Förändringar i vallagen har därför införts och årets val är första gången de tillämpas. Den här relevanta förändringen kan förenklat beskrivas som att man infört möjligheten till negativt antal utjämningsmandat för att säkerställa riksproportionalitet.

I årets val vet vi därför att mandatfördelningen i riksdagen kommer att baseras helt på totala antalet röster varje parti får i hela landet. Att ett mandat hoppade mellan C och SD beror helt enkelt på att det var väldigt jämn kamp om det allra sista mandatet, där bara några få röster kunde vara avgörande.

Efter att även onsdagsrösterna är räknade kommer partiernas inbördes styrka att ändras en aning. I tidigare val har framför allt S backat, medan M och särskilt MP har gått fram. Bland övriga partier har det varit svagt bakåt för SD, C och KD.

Dessa ändringar, särskilt för S och MP, har varit relativt stabila och det är ingen vågad gissning att vi kommer att se en liknande förändring i årets riksdagsval. Då SD backade rätt mycket mer än C i onsdagsrösterna valet 2014 tror jag att C går om SD, men att C i sin tur antagligen passeras av åtminstone en av M och L. 

Jag bedömer det som troligt att S kommer att tappa ett mandat efter att onsdagsrösterna är räknade och att MP kommer att ta ett mandat till. Om man utgår från förändringarna från 2014 och applicerar dem på årets valnattsresultat, får man resultatet i grafiken längst ned.

Notera att om man utgår från valet 2010 kommer i stället M att ta ett mandat extra – inte L.

Vad finns det för möjlighet att det blir ett mandat som går från S+V+MP till alliansen? Miljöpartiet behöver gå relativt sett betydligt sämre i onsdagsrösterna än tidigare val och att två av C, L, M behöver gå bättre. Omöjligt är det förstås inte, men jag bedömer det som mindre sannolikt.

En annan intressant fråga är om det kan bli så att S+V+MP får fler röster tillsammans än alliansen, men att alliansen trots det får fler mandat (eller tvärtom)?

Ja, så kan det bli. Vårt valsystem är proportionerligt för varje parti, det vill säga får man exempelvis 5 procent av rösterna ska man ha 5 procent av riksdagsplatserna. Men 5 procent av de 349 platserna i riksdagen är 17,45 och eftersom politiker inte tycker om att bli kluvna i delar så måste man avrunda resultatet till heltal.

Varje enskilt parti kan därför ha lite otur och bli avrundat nedåt eller tur och bli avrundat uppåt. Då kan det hända att flera partier i samma koalition blir avrundade nedåt, medan motståndarna blir avrundade uppåt. Det kan ge den oönskade effekten.

I själva verket är sannolikheten för det rätt hög om det är väldigt jämnt. Det betraktar jag dock inte som ett fel utan en naturlig följd av att man vill ha proportionellt resultat för varje parti för sig.

 

Svante Linusson, professor i matematik, KTH. Expert åt Valprövningsnämnden 2010.

 

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies