ANNONS:
Till Di.se
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Debatt: Nu ska företag betala snabbare

  • Större företag åläggs att rapportera in sina betalningstider till ett offentligt register, skriver Mikael Damberg, Mikael Ericson och Ulf Lindberg. Foto: Jessica Gow

På onsdagen presenteras en kod om 30 dagars betalningstider inom näringslivet. Parallellt har regeringen tagit fram ett förslag om lagstiftning som tvingar större företag att redovisa sina betalningstider, skriver näringsminister Mikael Damberg, Intrums koncernchef Mikael Ericson och Ulf Lindberg från Föreningen för effektiva affärstransaktioner.

Problemet med långa betalningstider finns i hela Europa, men medan betalningstiderna har förbättrats i de flesta EU-länder under de senaste 20 åren, har betalningskulturen i Sverige tvärtom försämrats.

Faktum är att svenska företag själva uppger att de betalar nära var tredje faktura efter förfallodatum, vilket är näst sämst i Europa efter Polen. Vid sidan av sena och uteblivna betalningar är även långa avtalade betalningstider ett betydande hinder för likviditet och tillväxt.

Under onsdagen presenterar ett antal aktörer i svenskt näringsliv en kod om 30 dagars betalningstider för mindre och medelstora svenska företag. Parallellt med koden har regeringen tagit fram ett förslag om lagstiftning som ålägger större företag att redovisa sina betalningstider. Nu uppmanar vi alla storföretag att ansluta sig till den här koden eftersom det skulle leda till fler jobb och tillväxt i hela landet.

I dag är sena betalningar och långa betalningstider några av de vanligaste orsakerna till att svenska företag drabbas av likviditetsbrist, och därmed får svårt att växa och anställa. En ny undersökning genomförd av Intrum pekar på att snabbare betalningar skulle kunna skapa uppemot 120 000 nya arbetstillfällen, enbart i Sverige. Hela 40 procent av svenska små och medelstora företag uppger att de hindras från att växa på grund av sena betalningar och nästan vart femte företag anser att de skulle kunna anställa fler medarbetare om de fick betalt i tid.

Undersökningen ”European Payment Report” som har tillfrågat 9 607 företag i 29 länder visar också att europeiska företagare i genomsnitt betalar 13 procent av alla fakturor sent, medan företagare i Sverige betalar hela 28 procent av samtliga fakturor efter förfallodatum. Sverige sticker med andra ord ut.

Mindre företag är särskilt känsliga för sena betalningar och långa betalningstider. Tillgången till lånefinansiering är ofta kraftigt begränsad, vilket gör att uteblivna intäkter snabbt kan få kassan att sina och i värsta fall äventyra företagets överlevnad. Så många som en tredjedel av de tillfrågade svenska företagen anser att sena betalningar hotar bolagets existens.

För att komma tillrätta med problemet med långa betalningstider behövs samverkan mellan politik och näringsliv. Därför sammankallade närings- och innovationsminister Mikael Damberg ett antal aktörer i näringslivet som representerar små och stora företag i början av 2017 för att diskutera frivilliga alternativ till lagstiftning mot långa betalningstider. Den kod som presenteras under onsdagen är ett resultat av det arbete som har pågått sedan dess, och innebär ett åtagande om en norm för schysta betalningstider som stora och små företag ställer sig bakom.

I korthet innebär principerna att köpande företag förbinder sig att betala leverantörer med upp till 50 anställda och en omsättning på upp till 10 miljoner euro med maximalt 30 dagars betalningstid. För företag med upp till 250 medarbetare och en omsättning på upp till 50 miljoner euro förbinder sig leverantörer att betala på 30 dagar, längre betalningsvillkor kan dock förhandlas fram där synnerliga skäl föreligger. Det kan till exempel handla om upphandlingar där leverantörer från olika länder deltar. Koden möjliggör även undantag för upphandlingar med leverantörer i olika storleksklasser.

Koden ska förvaltas av Föreningen för effektiva affärstransaktioner som bildats av Almega, Företagarna, Fordonskomponentgruppen FKG, Svenska Teknik & Designföretagen STD samt Svensk Industriförening SINF.

Parallellt med att näringslivet har utvecklat sin uppförandekod har regeringen tagit fram ett förslag till lag om rapporteringsskyldighet för de större företagen, som innebär att större företag åläggs att rapportera in sina betalningstider till ett offentligt register. På det sättet förenklas möjligheten att följa upp om den frivilliga koden leder till en verklig förändring. Det kommer också att innebära att det skapas transparens avseende de större företagens betalningstider.

Koden och rapporteringsskyldigheten ska ses som ett viktigt steg och ska utvärderas två år efter införandet. Förhoppningen är att de kan leda till att betalningstider på som längst 30 dagar blir en självklarhet i hela näringslivet och att svenskt näringsliv på sikt kan bli ett europeiskt föredöme för en hållbar betalningskultur. För att det ska ske krävs att alla större företag ansluter sig till koden och därigenom skapar sunda villkor för alla parter. Så främjar vi tillväxt och skapar fler jobb.

 

Mikael Damberg, närings- och innovationsminister (S)

Mikael Ericson, koncernchef Intrum

Ulf Lindberg, Föreningen för effektiva affärstransaktioner (Almega, Företagarna, Fordonskomponentgruppen FKG, Svenska Teknik & Designföretagen STD och Svensk Industriförening SINF)

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies