1515

DEBATT: Nu kortar vi ledtiderna

Med ett kraftigt ökande elbehov i samhället, inte minst från industrin, ser våra båda myndigheter att vi måste agera tillsammans för att korta ledtiderna för elnätsutbyggnad.

Vi har därför bedrivit ett strategiskt utvecklingsarbete och nu tar vi nästa steg och genomför ett trepunktsprogram för kortare ledtider, skriver Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät i en gemensam debattartikel.

Foto:Johan Nilsson/TT

Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät är inte alltid överens i alla frågor. Vi har olika roller. Energimarknadsinspektionen ansvarar för regelutveckling och tillsyn på elmarknaden och är tillståndsgivande myndighet för koncessioner enligt ellagen. Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med systemansvaret för kraftsystemet och den som förvaltar och utvecklar Sveriges transmissionsnät för el – elens motorvägar – inom landet och med våra grannländer.

Gemensamt för myndigheterna är att vi har en central roll för Sveriges möjligheter att klara klimatomställningen och möjliggöra den elektrifiering som är en bärande del i detta. För att få en bild av omfattningen visar diagrammet intill hur mycket ny ledning som har byggts per decennium sedan 1940-talet och fram till idag. Det ska jämföras med de planer Svenska kraftnät har för perioden 2020–2040, då vi ska bygga nästan 500 mil ny ledning och över 100 stationer, samtidigt som Svenska kraftnät ökar investeringstakten från dagens 3,5 miljarder kronor per år till 10 miljarder kr per år

En ny investering i transmissionsnätet tar i dag 10–12 år för Svenska kraftnät att genomföra. Den delen av processen som rör ansökan och prövning av investeringsprojekt inom ramen för en reglerad tillståndsprocess tar i genomsnitt 4–5 år, och koncessionsprövningen tar knappt hälften av den tiden. Det är givetvis för lång tid om inte nätkapacitet ska bli en bromskloss för den industriella utvecklingen. Samtidigt måste prövningen ske på ett rättssäkert sätt där nödvändig hänsyn tas till bland annat djur och natur, människors hälsa och samhällets behov.

I höstas bestämde vi oss för att tillsammans undersöka möjligheterna att korta ledtiderna för nya kraftledningar. Resultatet är ett delvis nytt arbetssätt med en gemensam målbild och konkreta åtgärder. Att två myndigheter, som i vissa frågor stått långt ifrån varandra, har konkretiserat så många förslag till förbättringar ser vi som någonting ganska unikt, men vi är också överens om att det vi har gjort hittills inte är tillräckligt. Därför går vi nu vidare med tre kraftfulla punkter.

1. Utföra arbetsmoment och processer parallellt. Det handlar inte bara om att arbeta fortare. Vi måste också hitta sätt att arbeta smartare. Detta innebär att göra flera moment i tillståndsprocessen parallellt när det är möjligt. Det behövs nämligen flera tillstånd, allt från koncession och ledningsrätt till en stor mängd miljötillstånd och dispenser. Kan detta ske mer samordnat, borde det gå att spara mycket tid utan att försämra kvalitet eller rättssäkerhet.

2. Säkerställ handläggarkompetensen och resurser. Svenska kraftnät (70 miljarder) och regionnätet (64 miljarder) ska investera 134 miljarder kronor under den kommande tioårsperioden. För att Energimarknadsinspektionen ska hinna handlägga alla dessa ansökningar krävs inte minst fler handläggare för att möta nätägarnas investeringstakt. Vi föreslår därför att ett avgiftsfinansierat system utreds. Ett sådant system skulle garantera att Energimarknadsinspektionen har nödvändiga resurser för att möta upp behoven.

3. Fördjupa dialogen med länsstyrelserna. Länsstyrelserna är nyckelaktörer i tillståndsgivningen och en mycket viktig kvalitetssäkrare. Att länsstyrelserna i huvudsak agerar enskilt skapar en osäkerhet om rättsläget då bedömningarna skiljer sig åt mellan länen. En mellanregional samordning med mer vägledning inom strategiska specialistområden skulle höja kvaliteten i prövningen och öka förutsebarheten, vilket i sin tur ökar effektiviteten. Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät kommer att inleda samverkan med länsstyrelserna för att diskutera förutsättningarna för ökad samordning.

Förväntan från samhället är att vi ska halvera ledtiderna. Industrin behöver det och Sverige behöver elektrifiera industri och transporter för att klara klimatomställningen. Många kommuner står även inför en kraftig befolkningstillväxt och elförsörjningen krävs även för utbyggd tunnelbana, spårbunden trafik, nyetablering och utveckling av hamnar, och för att kunna höja beredskapen inför kriser.

Vi antar utmaningen att arbeta för att halvera ledtiderna. Vi gör det inom våra respektive myndigheter. Vi gör det tillsammans via detta initiativ och vi gör det inom Klimaträttsutredningen där behovet av lagändringar adresseras. Men denna utmaning är så omfattande att den kräver att alla inblandade aktörer agerar gemensamt: elnätsföretag, kommuner, regioner, och staten. Vilka fler antar utmaningen?

Anne Vadasz Nilsson

generaldirektör, Energimarknadsinspektionen.

Lotta Medelius-Bredhe

generaldirektör, Svenska kraftnät.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?